Kontaktinformation
Mattias Sköld, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
Fartygsenheten, SLU
mattias.skold@slu.se, 010-478 40 46, 070-537 87 74
Hur kan man övervaka livsmiljöerna på bottnarna i Kattegatt och Skagerrak och utvärdera åtgärder som marina skyddsområden med trålningsförbud? I en ny studie från SLU utvecklas en metod: filmning med en kameraförsedd släde (UWTV) för att övervaka epifaunan dvs. större djur som lever på bottnarna som t.ex. sjöpennor. Studien visar att epifaunans status är en bra indikator; den påverkas av fysisk störning som bottentrålning och skulle kunna följas med årliga UWTV-undersökningar.
På större djup på den svenska västkusten är kräft- och koralldjur de vanligaste djuren som lever på bottnarna och ingår i den s.k. epifaunan. En del arter är relativt storväxta och kan antingen vara rörliga - som kräftdjuren, eller leva förankrade i sedimentet - som koralldjuren sjöpennor och cylinderrosor.
Bottentrålfiske efter havskräfta, räkor och olika fiskarter är intensivt på dessa bottnar och epifaunan kan påverkas på olika sätt. Antingen genom att de skadas eller genom att de följer med upp som bifångst i redskapen. Påverkan kan också ske genom att livsmiljön påverkas av att sedimentet rörs upp och grumling sker, eller av att näringsväven och konkurrensförhållanden mellan arter förändras av fisket.
- Syftet med studien är att utveckla metoden samt att studera artsammansättning och täthet av olika organismer på trålade bottnar och jämföra dessa med skyddade områden säger Mattias Sköld, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
Epifaunan har kvantifierats med hjälp av en kameraförsedd släde som dras fram över en bestämd sträcka på havsbotten och filmar en definierad bredd. Metoden kallas UWTV (UnderWater TeleVision) och används också för att räkna bohålor för havskräfta, data som används vid beståndsuppskattningar av denna art.
- Generellt var tätheten av epifaunan högre i skyddade områden jämfört med närliggande jämförbara områden som bottentrålas, säger Mattias Sköld.
Studien visar att olika arter av sjöpennor är bland de dominerande arterna som kan analyseras med UWTV-metoden. Fördelningen av olika arter av sjöpennor skiljer sig åt mellan havsområden och djup, och resultaten visar också att arterna är olika känsliga för påverkan från bottentrålning. Storväxta arter påverkas mer medan de mindre arterna är mindre känsliga.
Störst skillnad i täthet uppvisade den stora piprensaren Funiculina quadrangularis, där tätheten var upp till 8 gånger högre i de skyddade zonerna i det marina skyddsområdet Bratten jämfört med i närliggande trålade områden.
I Kattegatt och Skagerrak dominerade sjöpennorna mindre piprensare Virgularia spp. och sjöfjäder Pennatula phosphorea. I dessa grundare områden förekom P. phosphorea, men inte Virgularia spp., i lägre tätheter i trålade områden.
-Vi behöver övervakningsprogram för alla delar av ekosystemet och epifaunan saknar uppföljningsprogram. Flera marina skyddsområden och åtgärder har medfört skydd mot bottentrålning. Det är viktigt att vi då också kan följa upp effekterna både generellt och i områden som skyddats, säger Mattias Sköld.
Studien har finansierats av Havs- och vattenmyndigheten
Mattias Sköld, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, SLU
Fartygsenheten, SLU
mattias.skold@slu.se, 010-478 40 46, 070-537 87 74