Snytbaggarna gnager på barken på granar och tallar. För skogsbruket är det ett stort problem eftersom de kan döda en så stor andel av plantorna. Därför söker forskare efter metoder som kan skydda dem.
Ett lovande sätt är att öka deras eget försvar. Kristina Berggren Nieto och hennes kollegor har använt två metoder. De har sprejat granplantor med växthormonet metyljasmonat, eller MeJA, som fungerar som en nödsignal i växten när den attackeras av en insekt och då aktiveras försvaret.
De har också använt granplantor som klonats med en metod som kallas somatisk embryogenes, eller SE. På labb kan man producera många kloner av en viss växt mycket snabbare än när de odlas från frön. Plantorna kallas SE-plantor till skillnad från fröplantor.
Intressant resultat
– Vi fick väldigt spännande resultat. Kombinationen av SE och MeJA visade sig vara ett kraftfullt verktyg mot snytbaggar. De blev mindre attackerade och läkte dessutom skador snabbare, säger Kristina Berggren Nieto.
Fältförsök utanför Tierp visade att efter tre år hade bara 31 procent av SE-plantorna med MeJA dött, vilket var betydligt mindre än om de bara hade utsatts för en av dessa behandlingar. Efter tre år hade cirka 85 procent av plantorna som bara behandlats med en metod dött. De helt obehandlade plantorna gick det sämst för, 97 procent dog redan första säsongen.
Hon studerade också snytbaggarnas beteende på labb. Ett försök där snytbaggarna fick välja mellan olika plantor visade att de föredrog de som inte hade behandlats med MeJA.
– Framförallt verkade det vara smaken på plantan som avgjorde om snytbaggen valde den eller inte. De tog en smakbit för att se om den smakade bra innan de slutligen bestämde sig för att fortsätta äta.
Kvar att utforska
Det är känt att MeJA kan aktivera försvaret och därmed göra plantor mindre attraktiva men vad är det som händer under kloningsprocessen som gör att snytbaggarna inte gillar SE-plantor lika mycket? Det fick Kristina Berggren Nieto inte något klart svar på i sina försök.
– Eftersom snytbaggar äter granbark verkar de faktiskt gilla vissa av de kemiska substanser i kådan som är giftiga för många andra organismer. Om dessa föreningar inte finns där kommer de att tycka mindre om barken. Kanske SE-plantor innehåller mindre av de specifika föreningar som de gillar men det måste undersökas mer.
Framtidens växtskydd och skogsbruk
Det viktigaste resultatet är att kombinationen av SE och MeJA är ett lovande sätt att öka plantornas försvar. Att fortsätta utforska hur insekter och skadedjur interagerar med varandra och hur växter reagerar på stress är viktigt för framtidens växtskydd.
– Samtidigt är det viktigt att fortsätta arbeta med alternativa skogsbruksmetoder med en mix av arter och träd i många åldrar. För en orsak till att vi får problem med snytbaggarna är att hygget erbjuder väldigt många stubbar där de kan föröka sig och väldigt många plantor av tall eller gran som de kan äta, säger Kristina Berggren Nieto.
