Vetenskapliga artiklar (urval av 32)
Yusup S, Sundberg S, Fan B, Sulayman M, Bu Z-J. 2022. The response of spore germination of Sphagnum mosses to single and combined fire-related cues. Plants 11(4), 485.
Wang L-Z, Feng L, Bu Z-J, Sundberg S, Zhang M-M, Chen X, Yang Y-H, Yu X-Y, Liu W-J. 2020. Sphagnum spore banks in two montane peatlands at different elevations. Wetlands Ecology and Management 28: 825–835.
Klimkowska A et al. (34 authors) 2019. Are we restoring functional fens? – The outcomes of restoration projects in fens reanalysed with plant functional traits. PLoS ONE 14(4): e0215645.
Bu Z-J, Sundberg S, Feng L, Li H-K, Zhao H-Y & Li H-C. 2017. The Methuselah of plant diaspores: Sphagnum spores can survive in nature for centuries. New Phytologist 214: 1398–1402.
Johansson V, Lönnell N, Rannik Ü, Sundberg S & Hylander K. 2016. Air humidity thresholds trigger active moss spore release to extend dispersal in space and time. Functional Ecology 30: 1196–1204.
Tyler T, Karlsson T, Milberg P, Sahlin U & Sundberg S. 2015. Invasive plant species in the Swedish flora: Developing criteria and definitions, and assessing the invasiveness of individual taxa. Nordic Journal of Botany 33: 300–317.
Sundberg S. 2014. Boreal plant decline in southern Sweden during the twentieth century. New Journal of Botany 4: 76–84.
Sundberg S. 2013. Spore rain in relation to regional sources and beyond. Ecography 36: 364–373.
Hedberg P, Kotowski W, Saetre P, Mälson K, Rydin H & Sundberg S. 2012. Vegetation recovery after multiple-site experimental fen restorations. Biological Conservation 147: 60–67.
Sundberg S. 2012. Quick target vegetation recovery after restorative shrub removal and mowing in a calcareous fen. Restoration Ecology 20: 331–338.
Szövényi P, Sundberg S & Shaw AJ. 2012. Long distance dispersal and genetic structure of natural populations: an assessment of the inverse isolation hypothesis in peat mosses. Molecular Ecology 21: 5461–5472.
Sundberg S. 2010. Size matters for violent discharge height and settling speed of Sphagnum spores: important attributes for dispersal potential. Annals of Botany 105: 291–300.
Sundberg S, Hansson J & Rydin H. 2006. Colonization of Sphagnum on land uplift islands in the Baltic Sea: time, area, distance and life history. Journal of Biogeography 33: 1479–1491.
Sundberg S. 2005. Larger capsules enhance short-range spore dispersal in Sphagnum, but what happens further away? Oikos 108: 115–124.
Sundberg S & Rydin H. 2002. Habitat requirements for establishment of Sphagnum from spores. Journal of Ecology 90: 268–278.
Sundberg S & Rydin H. 2000. Experimental evidence for a persistent spore bank in Sphagnum. New Phytologist 148: 105–116.
Soro A, Sundberg S & Rydin H. 1999. Species diversity, niche metrics and species associations in harvested and undisturbed bogs. Journal of Vegetation Science 10: 549–560.
Andra utvalda publikationer
Sundberg S, Andersson JY, Auffret AG & Menegat A. 2021. Åkerogräs – besvärliga men fascinerande, viktiga och trängda! Svensk Botanisk Tidskrift 115: 92–99.
Tyler T, Andersson S, Aronsson M, Cousins S, D’Hertefeldt T, Herbertsson L, Rundlöf M, Strand L, Stridh B, Sundberg S, Svensson M, Svensson Å & Sörensson M. 2021. ”Utsådda blommor räddar inte insekterna”. Debatt, Svenska Dagbladet 2021-10-15.
Sundberg S & Andersson JY. 2020. Dags att räkna åkerogräs. Vilda Växter 8(4): 20–22.
Eide E, Ahrné K, Bjelke U, Nordström S, Ottosson E, Sandström J & Sundberg S (red.) 2020. Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2020. SLU Artdatabanken rapporterar 24.
Sundberg S & Andersson J. 2020. 35 000 röda skogsliljor! Intryck från ett floraväktarläger på Gotska Sandön. Svensk Botanisk Tidskrift 114: 53–59.
Andersson U-B, Aronsson M, Edqvist M, Flodin P, Karlsson T, Stridh B & Sundberg S. 2019. Handbok för kärlväxtvaliderare. Version 1.1a (2019-11-18). SLU ArtDatabanken.
Sundberg S, Ahrné, K, Berg Å & Kärsrud K. 2019. Biologisk mångfald på uppländsk kyrkogård. Fauna & Flora 114(4): 2–12.
Sundberg S, Carlberg T, Sandström S & Thor G (red.) 2019. Värdväxters betydelse för andra organismer – med fokus på vedartade värdväxter. ArtDatabanken Rapporterar 22.
Sundberg S & Edelsjö J. 2019. Guide till Ultunas vilda arter. ArtDatabanken, folder.
Berglund H, Sundberg S & Eide W. 2018. Arters spridning i en grön infrastruktur – kunskapsöversikt och vägledning för analys. ArtDatabanken Rapporterar 19.
Sundberg S. 2017. Hur går det för röd skogslilja och ryl? Svensk Botanisk Tidskrift 111(2): 90–104.
Sundberg S. 2015. Är vi inne i det sjätte stora massutdöendet? Miljötrender 2015: 38–41.
Sundberg S. 2015. Vad är rödlistan och hur bedöms växter och svampar? [What is a Red List?]. Svensk Botanisk Tidskrift 109: 208-218.
Bjelke U & Sundberg S (red). 2014. Sötvattensstränder som livsmiljö – rödlistade arter, biologisk mångfald och naturvård. ArtDatabanken Rapporterar 15.
Sundberg S & Aronsson M. 2014. Hur går det för de svenska kärlväxterna i EU:s art- och habitatdirektiv? Svensk Botanisk Tidskrift 108: 168–187.
Sundberg S, Stenseke M, Mälson K, Backéus I & Rydin H. 2011. Våtmarker. Bevarande av våtmarker – hur ska vi göra? I: Almstedt M, de Jong J & Ebenhard T (red) Naturvårdskedjan – för en effektivare naturvård, kapitel 5, 245–286. Centrum för Biologisk Mångfald, SLU, Uppsala.
Maad J, Sundberg S, Stolpe P & Jonsell L. 2009. Floraförändringar i Uppland under 1900-talet – en analys från Projekt Upplands flora. Svensk Botanisk Tidskrift 103: 67–104.
Sundberg S. 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr, inklusive arterna gulyxne Liparis loeselii (NT), kalkkärrsgrynsnäcka Vertigo geyeri (NT) och större agatsnäcka Cochlicopa nitens (EN). Naturvårdsverket, Rapport 5601.
Lennartsson T, Sundberg S & Persson T. 1996. Landskapets förändringar. I: Fredriksson R & Tjernberg M (red), Upplands fåglar - fåglar, människor och landskap genom 300 år. Fåglar i Uppland, supplement 2: 51–89. Almqvist & Wiksell.
Sundberg S. 1993. Sumpskogen – regnskog på svenska. Fåglar i Uppland 20: 65–80.