Johan Folkesson, chefsarkitekt på Trafikverket tog examen från SLU:s landskapsarkitektprogram 2015. I sin yrkesroll har Johan utformat och drivit betydelsen av arkitektur och gestaltning i transportsystemen. Johan har ett starkt internationellt engagemang och bidrar till SLU:s forskning och utbildning och för dessa bedrifter är Johan utsedd till Årets SLU-alumn 2024.
”Jag blir alldeles hedrad och överraskad. Sedan min första dag på utbildningen har jag sett på arbetet med relationen mellan människa och landskap som ett privilegium. Att få en sådan här utmärkelse av universitetet som givit mig min kunskapsgrund är verkligen hedrande”, säger Johan när SLU Alumn dyker upp på Trafikverkets arkitektträff i Malmö.
Genom sitt arbete har Johan formulerat Trafikverkets arkitekturstrategi som syftar till att nå de transportpolitiska, arkitekturpolitiska, kulturpolitiska samt miljö- och klimatpolitiska målen. Strategin omfattar en stor del av Trafikverkets verksamhet: utredning, planering, lokalisering, planläggning, byggande och förvaltning av den statliga transportinfrastrukturen.
”Vägens och järnvägens arkitektur kan erbjuda hänförande utblickar när vi rör oss i landskapet. Men det handlar också om kvaliteter i den mindre skalan. En paus i väntan på nästa tåg eller på en rastplats – då blir detaljer och materialmöten viktiga och kan förhöja upplevelsen.” – Johan Folkesson
Johan har som chefsarkitekt och som tidigare styrelseledamot i ”Arkitekter utan gränser” samt medlem, internationell IFLA-delegat och slutligen ordförande i ”Sveriges arkitekters akademi för landskapsarkitektur”, drivit ett stort antal samarbetsprojekt, seminarier och debattartiklar för att lyfta samhällets fysiska utmaningar och landskapsarkitekturens möjlighet att bidra till en klimatanpassad och gestaltad livsmiljö.
Johan är starkt engagerad i Landskapsarkitektutbildningen där han anser att studenterna får med sig kunskap, verktyg och strategier för att tackla flera av de klimatutmaningar som världen står inför. Hur vi utformar och planerar våra fysiska landskap och städer har en avgörande betydelse i hur vi uppnår de klimatpolitiska målen. Genom sitt engagemang och nätverk bidrar han till att stärka det internationella samarbetet mellan SLU och andra universitet. Han bidrar med sin kunskap både inom forskningen och i masterskurser. Johan arbetar också för att stärka kopplingen mellan praktik och akademi och driver på för ett framgångsrikt samarbete mellan Trafikverket och SLU.
Vi passade på att ställa några frågor till Johan.
På vilket sätt har du nytta av din utbildning från SLU i ditt arbete?
De glasögon som jag fick på utbildningen förändrade upplevelsen av min omgivning radikalt. Landskapsarkitekturen är ständigt närvarande och jag tränades i att läsa vilka möjligheter till förändring, förstärkning eller bevarande varje plats besitter. Ett viktigt samtida uppdrag är att vårda de miljöer och byggnadsverk som vi redan har byggt och här är kunskapen från utbildningen central. Våra landskap är i ständig förändring och att veta vilka justeringar som kommer leda till vilka framtida förändringar är ovärderlig kunskap – om det så gäller beskärning av ett äppelträd eller landskapsanpassning av en väg.
Har du några tips till unga människor som är intresserade av landskapsarkitektur?
Vill du verka i ett kreativt yrke där du har möjlighet att arbeta med relationen mellan landskap och konkreta hållbarhetsutmaningar ger Landskapsarkitektutbildningen dig en grundplattform att stå på i en tid då framtiden ter sig otydligare än någonsin. SLU har en utbildning i världsklass men passa på att använda möjligheten till internationellt utbyte, att få vistas i ett nytt landskap kan både ge ett nytt perspektiv på utbildningen och vidga din arkitektursyn. Lyssna på erfarenheter från andra men bli inte dogmatisk och sluta aldrig att ifrågasätta det nuvarande – precis som våra bergskedjor är kunskap, arbetssätt och lagstiftning hela tiden i förändring.
Hur jobbar du med hållbarhet i din yrkesroll?
För bygg- och anläggningsbranschen handlar en stor del av hållbarhetsarbetet om att ta hand om det vi redan har. Trafikverkets anläggningar byggs med en teknisk livslängd på minst 120 år men de flesta byggnadsverk kommer finnas kvar betydligt längre än så. Frågor om hur vi kan möta framtida behov genom drift, underhåll och kloka reinvesteringar ser jag därför som prioriterade. Samtidigt ser jag att i princip alla aspekter av den pågående gröna omställningen utgår ifrån landskapet – men vi saknar en strategi för prioriteringar. Skogs-, och jordbruksproduktion, vatten- och energiförsörjning, gruvnäring, infrastruktur och bostadsbyggande relaterar alla till det specifika landskapets känslighet och potential. Jag kan konstatera att våra landskap blir alltmer fragmentiserade och att något behöver göras för att stärka landskapsperspektivet i både Sverige, Norden och globalt.
Fotograf: Ellen Hällebrand, Trafikverket
