Våtmarker i Sverige
Eftersom det inte alltid är tydligt för var gränsen går för vad som är en våtmark eller inte, är det inte heller förvånande att olika siffror anges för mängden våtmarker i Sverige. Men ca 15% av Sveriges totala areal är en vanlig siffra enligt Marcus Wallin.
- Sedan 1990-talet har 12 000 hektar våtmarker anlagts eller restaurerats, berättar Pia Geranmayeh.
Olika typer av våtmarker
I Sverige finns det olika typer av våtmarker och mycket kan skilja dem åt. Marcus Wallin uttrycker det så här:
- Det som våtmarkerna har gemensamt är att de har en grundvattennivå som är i nära anslutning till markytan. För myrar som är en typ av våtmark är en vanlig indelning utifrån var de får sitt vatten ifrån, från avrinningsområdet (kärr) eller enbart från direkt regnvatten (mosse). Detta ger de olika våtmarkerna olika karaktär.
Pia Geranmayeh fyller i:
- Våtmarker ser olika ut på olika breddgrader, dels beroende på att vegetationen skiljer sig. Utseendet är anpassat till de naturliga förutsättningarna och behoven som finns på olika platser. Hydrologin skiljer sig.
Willem Goedkoop ger också en internationell jämförelse:
- Våtmarker på våra breddgrader liknar de som finns i Siberien, Kanada och Alaska. Men i ett internationellt perspektiv kan även begreppet våtmarker innefatta grunda sjöar.
Olika typer av våtmarker kan också ha olika funktioner och vi anlägger ofta våtmarker med olika syften.
- Anlagda och restaurerade våtmarker kan till exempel syfta till att gynna den biologiska mångfalden, berättar Pia. Men det kan också vara för att minska översvämning, spara vatten till bevattning, rena näring från jordbruksmark innan den når sjöar och havet. Utdikade torvmarker kan lagra kol om de blötläggs igen. Det finns även stadsnära dammar som renar dagvatten och är ett extra biologisk filter efter reningsverk.
Utloppet av en restaurerad våtmark vid Nynäs. Bilden är från en provtagningskampanj där restaurerade våtmarker jämfördes med icke restaurerade våtmarker i Sverige (från Småland till Norrland). Syftet var att belysa vilken effekt restaurering kan ha på vattenkvaliteten utifrån ett kolcykelperspektiv. Alberto Zanella, doktorand på institutionen för vatten och miljö, tog proverna vid våtmarkernas utlopp. Foto av: Alberto Zanella, SLU.
Därför är våtmarker så aktuella
Historiskt har det funnits mer våtmarker i Sverige, men många har torrlagts framförallt för att jordbruk och skogsbruk skulle få en större yta och därmed en högre produktivitet. Torv har även brutits ur våtmarker för att kunna användas som energikälla. Detta gjordes framför allt i södra Sverige under 1900-talet, berättar Kevin Bishop. Han menar att detta har en tydlig inverkan på de här våtmarkernas ekologiska system, och fortsätter:
- Under de senaste åren har vi lärt oss att dränering av våtmarker leder till att torven bryts ner och att våtmarken därigenom släpper ut koldioxid till atmosfären.
Marcus Wallin som forskar på växthusgaser ur ett vattenperspektiv, fyller i:
- Från ett klimatperspektiv letar vi “quick fix” för att nå koldioxidneutralitet till 2045. Att återväta dikade torvmarker till mer våtmarkslika förhållanden anses ha en stor potential att minska utsläppen av koldioxid från dessa arealer inom ett relativt kort tidsperspektiv. Dock kan återvätning samtidigt öka våtmarkens utsläpp av metan, vilket är en mer kraftfull växthusgas än koldioxid.
Pia Geranmayeh utgår från det historiska perspektivet när hon funderar över varför våtmarker är så aktuella idag:
- Det har varit en omställning från att markägare fick ersättning för att dika ut våtmarker så att det gick bättre att producera mat till en svältande befolkning, till att idag få ersättning för att återställa och anlägga nya våtmarker. Behovet av att producera mat och virke kvarstår samtidigt som tillgången på mark är begränsad. Vi behöver därför förvalta våra naturtillgångar på bästa sätt och försöka se till att våtmarkerna som anläggs blir rätt placerade utifrån huvudsyftet, utformade för att gynna flera ekosystemtjänster och underhållna för att bibehålla sin funktion.
Martyn Futter framhåller också vikten av att engagera människor med olika kompetenser och bakgrunder i frågor om våtmarker. Då finns det större chans att de många perspektiven på våtmarker tillgodoses och lösningar på problem blir mer hållbara. Det är viktigt att inte bara ta hänsyn till exempelvis hydrologiska, kemiska eller biologiska aspekter, utan även sociala, kulturella och ekonomiska. Att lägga ner resurser på våtmarkernas fauna och att gynna möjligheter till jakt är något som ofta skapar acceptans för våtmarker hos enskilda markägare, enligt Stefan Bertilsson. Genom intervjuver med våtmarksrådgivare är markägarnas motivering till att anlägga eller återskapa en våtmark oftast rekreation. De vill ha en fin vattenyta på sin tomt, skridskois till barnen eller viltvatten och för jakt, fyller Pia i. Återkommande torrperiodet är också en bidragande orsak bakom intresset.
Anläggning och restaurering av våtmarker
En av de största anledningarna till att anlägga och restaurera våtmarker är för att kompensera för de storskaliga utdikningarna som människan har ägnat sig åt tidigare. Det har lett till ökad avrinning och transport av partiklar och näring till nedströms belägna sjöar och havsvikar, enligt Willem Goedkoop.
- En annan viktig anledning till att anlägga och restaurera våtmarker är för att vi vill minska utsläppen av koldioxid, fyller Kevin Bishop i. Men det finns en möjlighet att vätning av våtmarker leder till ökade metanutsläpp. Idag pågår forskning för att vi ska kunna säga i hur hög grad det gäller.
- De hydrologiska effekterna av torvmarker är mindre tydliga, fortsätter Kevin. Detta är ett viktigt område när det kommer till torvmarker och som undersöks vid institutionen.
Ytterligare anledningar till att anlägga våtmarker handlar om mer nära faktorer. You förklarar:
- Våtmarker kan bidra till att reglera mikroklimat, de kan ta hand om sand och damm och minska buller.
För att kunna göra rätt avvägningar över var och hur våtmarker ska anläggas eller restaureras, är det viktigt att samla kunskap och sedan använda den. Att studera våtmarker ur ett miljöhistoriskt perspektiv kan hjälpa oss att göra rätt val. Stefan Bertilsson berättar om pågående forskning:
- Vi studerar gradienter av våtmarker med liknande förutsättningar men som har varierande ålder. De utgör en slags naturliga laboratorier i form av “konsekvenser”. De här våtmarkerna finns längs norrlandskusten där den snabba landhöjningen kontinuerligt skapar nya kustnära våtmarker som därefter åldras.
Placeringen av våtmarker
För att få ut så mycket som möjligt då en våtmark anläggs eller restaureras, är det viktigt att ta flera hänsyn. Den ideala utformningen och placeringen av en våtmark ser olika ut beroende på vilket syfte som finns med våtmarken. Dessutom kan olika material krävas. Pia kommenterar:
- Om vi ser hur det ser ut på platsen så kan vi välja rätt typ av våtmark och anpassa utformningen för att den gör bäst nytta just här: minskad övergödning och översvämning, ökad biologisk mångfald eller kolinlagring. Sedan kan man se om det är möjligt att gynna ytterligare nyttor.
- Vad som är den bästa placeringen av nyanlagda våtmarker beror lite på huvudsyftet fortsätter forskaren Faruk Djodjic. Effektivitet av anlagda våtmarker för näringsrening är mycket beroende av inkommande halter och därför bör de placeras och utformas för att få bäst kostnadseffektivitet.
Marcus Wallin lägger till:
- Från ett klimatperspektiv är placering en viktig aspekt när det gäller restaurering av dikade torvmarker. Restaurering av våtmarker anses ha störst nytta i näringsrika system.
För att bäst avgöra vart och hur man bör restaurera våtmarker för största möjliga nytta och samtidigt minsta möjliga risk, är ett helhetsperspektiv nödvändigt enligt Karin Eklöf, forskare på institutionen för vatten och miljö:
- Man behöver ta hänsyn till så många aspekter som möjligt av hur restaureringen påverkar vattenkvalitet: biologisk mångfald, växthusgasbalans, vattenretention och så vidare. Risken är att en aspekt gynnas av något som missgynnar något annat. Därför är det så positivt att vi är så många forskargrupper på institutionen som jobbar med olika aspekter av denna fråga.
Problematiken kring våtmarker
När man ska anlägga en våtmark är det viktigt att veta vilket syfte den ska fylla och att placera den på rätt plats i landskapet. Det är viktigt att kunna väga de många för- och nackdelarna mot varandra.
- Våtmarker kan producera enorma mängder mygg, säger Willem. Myggen är mat till fåglar och kräldjur, men kan vara en plåga för människor som bor i närheten…
Stefan Bertilsson fyller i:
- Det här kan även koppla till klimatförändringar och risk för vektorburen smitta/infektionssjukdom. Utdikning av våtmarker har framgångsrikt använts för att bekämpa t.ex. malaria. Många "emergent diseases" sprids av myggor och andra insekter. Vissa förväntas komma hit inom kort p.g.a. förändrat klimat.
- När vattenytan i en våtmark är nära grundvattennivån kan metan släppas ut, säger Kevin Bishop apropå problematik kring våtmarker. Detta kan ju motverka fördelarna med att minska utsläppen av koldioxid.
Det finns en risk för en försämrad vattenkvalitet vid återvätning och restaurering av våtmarker. Om man exempelvis anlägger en våtmark i syfte att öka den biologiska mångfalden, men inte tar bort näringsrik matjord innan, finns en stor risk att marken blir syrefri då man fyller på vattnet. Våtmarken blir då en fosforkälla istället för fosforfälla. Karin Eklöf avslutar:
- Syrefria förhållanden kan leda till bildning av biotillgängligt metylkvicksilver och översvämning av torvmark kan leda till frigörelse av kol, vilket kan göra vattnet som rinner från våtmarken till nedströms vattendrag och sjöar brunare. Påverkan på vattenkvaliteten då vi restaurerar våtmarker är dock inte helt klarlagd, och detta är något vi forskar om på institutionen.
Text: Karin Eklöf, Willem Goedkoop, Kevin Bishop, Marcus Wallin, Stefan Bertilsson, Pia Geranmayeh Kynkäänniemi, Martyn Futter, You Zhang. Redigerat av: Ulrika Jansson Klintberg
