Fakta:
Läs mer
Fler exempel finns här:
- Guide till Harvardsystemet från Högskolan i Borås
- Harvard referencing från University of Sheffield.
Om du ska skriva referenser enligt en annan referensstil:
På denna sida finns instruktioner för hur du refererar i text enligt SLU:s Harvardstil. Fråga din lärare eller handledare om du är osäker på vilken referensstil som ska användas på just din kurs.
Källorna du hänvisar till i din text ska samlas i en referenslista med fullständiga referenser. Läs mer och se exempel för olika materialtyper här:
Du kan läsa mer om varför man ska referera i Sök- och skrivguiden. Där kan du också hitta stöd i flera av de generella kompetenser som behövs för ditt arbete samt testa dina kunskaper:
Vid aktiv referering skriver du ut upphovspersonen i den löpande texten och placerar publiceringsår inom parentes. Det brukar kallas för aktiv referens eftersom upphovspersonen har en aktiv roll i texten. Det kan även kallas direkt referens.
Exempel — aktiv referens:
Vid passiv referering skriver du upphovsperson och publiceringsår inom parentes. Det brukar kallas för passiv referens för att upphovspersonen har en passiv roll i texten. Det kan även kallas indirekt referens.
Exempel — passiv referens:
Om du refererar till en källa med två författare ska båda namnen tas med i hänvisningen och ett &-tecken användas mellan namnen när de skrivs inom parentes. I en aktiv referens skrivs "och" ut istället för &-tecknet.
Exempel:
Om den källa du hänvisar till har tre eller fler författare skriver du inte ut alla namnen utan använder förkortningen "et al." efter förste författarens namn. Et al. är en förkortning av det latinska et alina som betyder ”med andra”.
Exempel:
Om Karlsson, Svensson och Andersson är författare till den källa du vill referera till så skriver du så här:
Om du använder flera källor av samma författare som är publicerade samma år särskiljer du dem genom att efter årtalet ange a, b, c. Detta gäller även om till exempel en organisation eller myndighet står som författare. I referenslistan avgör titel på källorna ordningen på dem, den titel som står först i alfabetet får bokstaven a.
Exempel:
Om du vill referera till flera källor som säger samma sak, till exempel ger stöd till en och samma idé, separerar du referenserna med semikolon och anger dem i kronologisk ordning.
Exempel:
ibid.
Förkortning av det latinska "ibidem" som betyder "på samma ställe". Kan användas om du citerar eller refererar till samma referens flera gånger i ett stycke i texten och inte vill upprepa den. Det får inte komma någon annan referens emellan vid användning av ibid. Användningen av ibid. skiljer sig åt mellan olika ämnesdiscipliner, vissa använder sig inte alls av det. Ibland ser man förkortningen ”a.a” användas på samma sätt.
Exempel:
Om du vill hänvisa till en källa som saknar utgivningsår använder du förkortningen "u.å." (utan årtal). Detta gäller både i löpande text och i referenslista. På engelska skrivs förkortningen ”(n.d.)” (no date).
Exempel i löpande text:
I möjligaste mån ska du använda dig av originalkällor men det går också att referera till någon som i sin tur har hänvisat till originalkällan.
Båda referenserna ska då finnas med när du refererar i din text. Originalkällan skrivs först och sedan sekundärkällan, det vill säga den källa som du själv använt. I referenslistan ska du endast ange uppgifter för den källa du läst.
Exempel:
Om du vill referera till Gray et al. (2015) som du har läst i MacDonald (2016) så skriver du så här i texten:
(Gray et al. 2015 se MacDonald 2016)
Den generella rekommendationen är att alltid ha med sidnummer vid citat. Du kan också ha med sidnummer för andra typer av referenser för att underlätta för läsaren att hitta källan.
Exempel:
Om du vill referera till en sida:
Om du vill referera till flera sidor i följd:
Om du vill referera till två olika sidor i samma källa:
Citat måste vara exakt återgivet och hänvisningen ska även innehålla sidnummer.
Kortare citat skrivs i den löpande texten, inom citattecken.
Exempel:
Hartl (1988:5) emphasizes that "when traits are determined by many genes, usually in concert with environmental factors, they are referred to as quantitative traits".
Längre citat, även kallat blockcitat, består av flera meningar och skrivs som ett eget stycke med indrag i höger- och vänsterkant. Källhänvisningen skrivs inom blocket.
Imagination is more important than knowledge. For knowledge is limited, whereas imagination embraces the entire world, stimulating progress, giving birth to evolution. It is, strictly speaking, a real factor in scientific research. (Einstein 1931:56)
Fler exempel finns här:
Om du ska skriva referenser enligt en annan referensstil:
SLU-biblioteket
biblioteket@slu.se, 018-67 35 00
Adresser och öppettider