Marint områdesskydd – rådgivning, forskning och effekter av åtgärder
Föreläsare: Mattias Sköld, forskare vid institutionen för akvatiska resurser, SLU.
Sammanfattning
Arbetet med marint områdesskydd har intensifierats under senare år. En bakgrund är stärkt policy såväl nationellt, på EU-nivå och globalt med nya mål om skydd av 30 procent av våra havsområden, varav 10 procent skall vara strikt skyddade. Mattias Sköld kommer i sin föreläsning att berätta om hur marint områdesskydd har utvecklats med avseende på förutsättningar, miljöanalys, forskning och genomförande med exempel från egna erfarenheter.
Sveriges första marina skyddsområde var Gullmarns naturreservat som bildades år 1983. Det är sent jämfört med bevarandearbetet på land, där flera naturreservat och nationalparker i Sverige kom till i början av 1900-talet. Ett av skälen till att marina skyddsområden har bildats så sent är kunskapsbrist. Fram till slutet av 1990-talet var endast ett fåtal områden någorlunda kartlagda och inventerade och dessa områden sammanföll med var de svenska havsforskningsstationerna fanns etablerade: runt Gullmarsfjorden med Kristineberg, Klubban, Bornö och Havsfiskelaboratoriet, och vid Kosterfjorden med Tjärnölaboratoriet.
Lodningar med lina har genomförts under tusentals år – förvisso en fantastisk samling av information – men de var ändå glesa och gav mycket ofullständiga beskrivningar av vår havsmiljö. Beskrivningar av substrat som sand, lera och sten fanns endast punktvis. Detta gjorde att förutsättningarna för att inventera och identifiera skyddsvärda områden var starkt begränsade.
Den första systematiska sjömätningen som genomfördes med modern teknik och 100 procents täckning av ett marint skyddsområde var av Kosterfjorden i slutet av 1990-talet. Kartläggningen gjordes med så kallat multibeamekolod, vilket förbättrade förutsättningarna för beskrivning, inventering och bevarande av havsmiljön radikalt.
Bevarandearbetet har också behov av forskning om de orsakssamband som föranleder exempelvis fiskeregleringar och andra åtgärder kopplat till områdesskydd. Det har rådit kunskapsbrist om hur fisket påverkar såväl livsmiljöerna, till exempel bottentrålningens fysiska påverkan på substrat och bottenlevande organismer, som hur fisket påverkar fiskarter, fåglar och däggdjur som inte landas och rapporteras. Även här har den tekniska utvecklingen med satellitpositionering av fiskefartyg, undersökningar ombord fiskefartyg och samråd med yrkesfisket inneburit att bevarandearbetet getts bättre förutsättningar för beslut om åtgärder och avvägningar mellan olika intressen.
Mattias Sköld kommer också att redogöra för det senaste kunskapsläget med miljöanalys och uppföljning av aktuella fiskeregleringar i marina skyddsområden, samt diskutera områdesskyddets möjligheter att bidra till en bättre förvaltning av våra fiskbestånd.
Aktuella länkar
Mer havsforskning från Svea med stöd av Vetenskapsrådet och EU
Världshavsdagen 2023: Skydda havet! (se seminariet i efterhand)
Fiskefria områden gynnar både fisk och miljö
Stängt område i Kattegatt ett lyft för plattfisk och havskräfta – men ingen ljusning för torsken
Svea i miljöövervakningens och forskningens tjänst
Föredrag: Värt att veta om Sveriges nya forskningsfartyg Svea
Hur kan man övervaka livsmiljöerna på bottnarna i Kattegatt och Skagerrak och utvärdera åtgärder som marina skyddsområden med trålningsförbud?
I media
Fisket förbjöds, då studsade ekosystemet tillbaka
Räkfiskarna vill inte ha kameror på fartygen