Fredrik Widemo

Jag arbetar integrerat med forskning, miljöövervakning och undervisning inom samförvaltning av klövvilt, jord och skog i svenska produktionslandskap.  Min forskning omfattar såväl naturvetenskapliga som samhällsvetenskapliga frågeställningar och metoder, där jag både analyserar ekologiska processer och studerar olika aktörers attityder till vilt och viltets effekter på landskapet.

Jag undersöker vilka ekosystemtjänsterna vi får från viltet, inklusive förvaltningsåtgärder för att öka ekosystemtjänsterna, för att minska -otjänsterna och för att och finna goda avvägningar mellan olika intressen inom förvaltningen. Jag bedriver även sedan länge detaljerade studier av hur jakt bedrivs för att skapa värden, reglera viltstammar och minska skador.

Jag har mångårig erfarenhet av att undervisa inom ekologi och zoologi, samt av att vara ansvarig för grund- och fördjupningskurser. Sedan 2019 är jag kursansvarig och huvudlärare för distanskursen Viltförvaltning & viltvård BI 1417. Kursen fokuserar på adaptiv förvaltning av vilt i förhållande till andra naturresurser, framför allt ekosystemtjänster från jord- och skogsbruk. Jag ansvarar även för klövviltsmodulen inom masterprogrammet Fish & wildlife management BI1299. 

Jag forskar idag huvudsakligen inom följande områden:

Flerartsförvaltning av klövvilt

Idag sprider sig kronhjort, dovhjort och vildsvin i Sverige. Mufflonfår finns också etablerade lokalt. Det skapar delvis nya klövviltsamhällen, med andra betestryck och ändrad konkurrens om fodret. Spridningen kan förväntas öka med pågående klimatförändringar, samtidigt som mer köldanpassade arter som älgen förefaller missgynnas. 

Våra klövvilt påverkar följaktligen varandra, men viltförvaltningen har så långt i stor utsträckning haft ett "enartsfokus". Inom det avslutade forskningsprogrammet Beyond moose (2016-22) analyserade vi hur inom- och mellanartskonkurrens påverkar olika klövviltsamhällen i svenska produktionslandskap, samt utvärderade och utvecklade inventeringsmetoder för att följa klövviltspopulationer samt deras inverkan på landskapet.

Jag fortsätter nu arbetet med att studera hur olika klövviltsamhällen utnyttjar foderresurser och påverkar landskapet, bland annat genom att utnyttja data från miljöanalysprogrammet Balanserade klövviltstammar som jag leder. Projektet finansieras genom Skogsskadecentrum vid SLU. Parallellt leder jag projektet Älgkvalitet i norr, där vi studerar hur fodertillgång, klimat och viltförvaltningen påverkar älgens kondition. Projektet drivs i samverkan med länsstyrelserna i norr, Svenska Jägareförbundet och storskogsbruket.

Samförvaltning av ekosystemtjänster från klövvilt, jord och skog

Klövviltet erbjuder olika former av ekosystemtjänster, exempelvis viltkött från jakt eller rekreationsvärden från jakt eller viltskådning. Samtidigt begränsar klövviltet ekosystemtjänsterna från jord- och skogsbruk genom sitt betestryck. Det kan i sin tur leda till viltanpassade åtgärder inom lantbruket, exempelvis i form av ändrat val av gröda eller val av trädslag vid återplantering. Klövviltet påverkar följaktligen landskapet och möjligheterna att bruka det, samtidigt som markanvändningen påverkar klövviltet. Eftersom olika ekosystemtjänster begränsar varandra är det nödvändigt att finna avvägningar mellan dem. Jag leder ekologisk forskning på hur klövviltet begränsar möjligheterna att bedriva jord och skogsbruk, samtidigt som jag studerar olika aktörers attityder till vilt, skador från vilt och förvaltningsystem för vilt.

Jag leder bland annat projektet Future Yields- impacts of browsing on stand structure, forest growth and revenue in forestry där vi studerar vilka effekter klövviltet har på möjligheter att bedriva skogsbruk. Projektet finansieras av SLU Skogsskadecentrum. I flera av mina projekt används beslutstödsystemet Heureka för att undersöka effekter av olika åtgärder och skador på framtida skogsbestånd och potential för leverans av ekosystemtjänster. 

Effekter av betestryck på biologisk mångfald

Det råder stor konsensus inom naturvårdsbiologin när det gäller att bete av tamdjur ger positiva effekter på biologisk mångfald, såväl i det öppna landskapet som i skogen. Ofta är det medelhårda betestryck som ger störst variation i livsmiljöer och positiva effekter, i enlighet med "the intermediate disturbance hypothesis". Kunskapen och förståelsen är dock inte lika god när det gäller i vilken utsträckning klövviltet kompenserar för minskande betestryck av tamdjur i landskapet, och vilken effekt sammansättningen av klövviltsamhällena har. Min forskning strävar efter att besvara dessa frågor genom observationer och experimentella studier av klövviltets effekter på växter och evertebrater.

Jag leder projektet Klövviltets effekter på biologisk mångfald i svenska produktionsskogar där vi undersöker detta. Projektet finansieras av Naturvårdsverket.

Leverans av ekosystemtjänster från olika former av skogsskötsel

Enskilda skogsägare äger ungefär hälften av den svenska skogsmarken, och har ofta olika mål med sitt ägande. Trots det bedrivs svenskt skogsbruk i stor utsträckning efter schabloner med monokulturer av barrträd som mål och trakthyggesbruk som huvudsaklig metod. Varför är det så? Kan vi få ett mer varierat landskap om de enskilda skogsägarna får bättre kunskap om hur de kan nå sina egna mål, samtidigt som vi skapar generell kunskap om vilka olika värden som genereras genom olika former av skötsel?

Jag leder projektet Flexibla val för gemensamma mål i skogen- indivuduella mål ger multifunktionella landskap där vi undersöker detta. Projektet finansieras av Formas.

Reproduktionsbiologi hos mindre däggdjur i förhållande till jakttider

Tidsperioden när jaktbara arter får jagas bestäms dels utifrån behov, dels utifrån etiska hänsyn. Vilka etiska hänsyn som kan krävas styrs i sin tur i stor utsträckning av arternas reproduktionsbiologi. Inom ett nystartat forskningsprogram undersöker vi timingen av reproduktionen för rödräv (Vulpes vulpes), grävling (Meles meles), skogsmård (Martes martes), iller (Mustela putorius), skogshare (Lepus timidus), fälthare (Lepus europaeus) och bäver (Castor fiber), samt när och hur arterna jagas idag.

Jag leder programmet Reproduktionstider hos mindre däggdjur i en föränderlig värld, som finansieras av Naturvårdsverket inför nästa översyn av jakttiderna. 

För en framgånsgrik flerartsförvaltning kommer det att krävas ökade inventeringsinsatser, och metoder som anpassats för fler arter än idag. Här finns ett tydligt behov av täta kontakter mellan forskning, miljöövervakning och förvaltning. I egenskap av biträdande koordinator för miljöanalysprogrammet Vilt verkar jag för en ändamålsenlig och högkvalitativ övervakning av viltet och viltets effekter i landskapet. Arbetet består i stor utsträckning av att samordna verksamheter inom SLU och mellan SLU och myndigheter, ofta genom att agera katalysator; här finns goda synergieffekter med min roll som samverkanslektor Vilt-Skog. Jag ser utvecklingen mot ökat fokus på medborgarforskning som viktig för utveckling av miljöanalysprogrammet Vilt, och som en viktig del i demokratiseringsprocesser inom förvaltningen av vilt.

Jag leder även miljöanalysprogrammet Balanserade klövviltstammar, där vi följer klövviltstammarnas utveckling, tillgången till foder samt hur klövviltet utnyttjar fodret i tolv referensområden spridda över Sverige. Projektet finansieras av Skogsskadecentrum.

I min roll som universitetslektor med särskilt samverkansuppdrag försöker jag att öka kunskapen om relevanta forskningsresultat inom förvaltningen och kännedomen om förvaltningens behov inom forskarsamhället. För framgång krävs ett stort kontaktnät och löpande kontakter såväl med forskare inom SLU som med avnämare i form av myndigheter, intresseorganisationer och företag inom relevanta sektorer. Vidare är allmänheten självfallet en viktig avnämare. Mitt ansvarsområde är Vilt-Skog, men viltet rör sig ofta i hela landskapet. Delar av mitt arbete omfattar därmed såväl jordbrukslandskapet som akvatiska miljöer. Jag har ett huvudsakligt fokus på jaktbart vilt, särskilt klövvilt.

Jag har en bakgrund inom evolutionär ekologi och grundforskning, och disputerade 1995 i ämnet Zooekologi vid Uppsala universitet. Mitt avhandlingsarbete var inriktat på att förstå hur parningssystemet lekar kunnat uppstå, genom att använda och utveckla olika spatiala fördelningsmodeller och testa dem med data från brushanar. Jag undervisade heltid ett år inom zoologi och ekologi vid Uppsala universitet efter disputationen, och tillbringade sedan två år vid Zoologisk Institutt, NTNU, i Trondheim med ett personligt Marie Curie-stipendium 1996-1998. Jag fortsatte arbeta med reproduktiva strategier hos brushanar, och följde fortfarande samma populationer på Gotland och i Norrbotten. Efter min post-dok fick jag en forskarassistenttjänst från Vetenskapsrådet, med excellensmedel för att bilda min egen forskargrupp. Under 1999-2003 fortsatte jag att arbeta med reproduktiva strategier hos brushanar, men startade även ett eget lab med lekande "picture-winged" Drosophila grimshawi på institutionen för att kunna studera liknande frågeställningar experimentellt.

Under sent 90-tal och tidigt 00-tal var brushanen den häckande fågelarten med starkast negativ utveckling i Sverige, och särskilt på hävdade strandängar i södra Sverige där jag arbetade. Detta fick mig att fokusera alltmer på naturvårdsbiologi inom min forskning. Samtidigt skaffade vi en egen bondgård som vi brukade i Norduppland, vilket fick mig att att intressera mig ytterligare för hur markanvändningen i praktiken påverkar den biologiska mångfalden i tid och rum.  Sedan millennieskiftet har jag därmed arbetat alltmer med tillämpade frågor i gränslandet mellan forskning och förvaltning av biologisk mångfald och naturresurser.

Under 2004-2006 var jag forskningsledare på Centrum för biologisk månglad, och utvärderade bland annat den svenska forskningen på biologisk mångfald. Därefter arbetade jag som egen konsult under ett år, följt av 11 år på Svenska Jägareförbundet (SJF) som viltvårdsansvarig, naturvårdsstrateg och slutligen forskningansvarig. Under hela min tid på SJF var jag fortfarande knuten till akademin, först till Uppsala universitet fram till 2011 och sedan till SLU. Under perioden 2016-18 hade jag forskning som del i min tjänst vid SJF, huvudsakligen genom att forska och leda forskning inom projektet Beyond moose med fokus på flerarts- och samförvaltning av klövvilt, jord & skog. 

Sedan 2019 är jag tillbaka inom akademin på heltid, och forskar idag huvudsakligen på hur vilt påverkar landskapet, och på hur vår markanvändning påverkar viltet. Jag bedriver fortfarande en del forskning på brushanar, men huvuddelen av min forskning sker idag på däggdjur. Min breda bakgrund med erfarenheter från såväl forskning som förvaltning ger mig utmärkta möjligheter att samtidigt forska, utveckla miljöövervakningen och samverka inom samskapande och samförvaltning av ekosystemtjänster från vilt och skog.

Jag är idag huvudhandledare för två doktorander och biträdande handledare för en doktorand. För närvarande rekryterar jag ytterligare en doktorand, där jag kommer vara huvudhandledare. Jag är även huvudmentor för två postdoktorer, och rekryterar för närvarande ytterligare tre postdoktorer.

Tidigare har jag framgångsrikt handlett två doktorander som huvudhandledare och fyra som biträdande handledare, samt varit huvudmentor för en postdoktor i min forskargrupp och biträdande mentor för ytterligare en postdoktor. Jag har även handlett examensarbeten för mer än 30 studenter.

Widén, A., Felton, A., Widemo, F., Singh, N.J. & J.P.G.M. Cromsigt. Deer in the agriculture-forest matrix: interacting effects of land uses on browsing pressure on trees. Forest Ecology & Management 563: 1-11, https://doi.org/10.1016/j.foreco.2024.121890

Ramirez, J. I., Kuijper, D., Olofsson, J., Smit, C., Hofmeester, T., Siewert, M., Widemo, F., Cromsigt, J. 2024. Applied ecology of fear: A quantitative review on the potential of facilitating human-wildlife coexistence through nonlethal tools. Ecological Solutions and Evidence, doi.org/10.1002/2688-8319.12322.

Widén, A., Cromsigt, J., Dressel, S., Felton, A., Singh, N. & F. Widemo. 2023. Direct and indirect effects of food, fear and management on crop damage by ungulates. Ecological Solutions and Evidence  4:e12266, doi.org/10.1002/2688-8319.12266

Hill, J., Enbody, E., Bi, H., Lamichhaney, S., Lei, W., Chen, J., Wei, C., Liu, Y., Schwochow, D., Younis, S., Widemo, F. & L. Andersson. Low mutation load in a supergene underpinning alternative male mating strategies in ruff (Calidris pugnax). Molecular Biology & Evolution 40(12): msad224 DOI: 10.1093/molbev/msad224

Widemo, F., Hartman, G., Thulin, C.-G., Thurfjell, H. & T. Hofmeester. 2023. Vissa mindre däggdjurs reproduktionstider och störningskänsliga perioder i förhållande till jakttiderna. Naturvårdsverket rapportserie 7126. https://www.naturvardsverket.se/4af43d/globalassets/media/publikationer-pdf/7100/978-91-620-7126-4.pdf

Widemo, F. 2023. Svenska jägares och lantbrukares attityder till vildsvin, åteljakt och utfodring av vilt. Naturvårdsverket rapportserie 7094. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1757922/FULLTEXT01.pdf.

Petersen, T.K, Kolstad, A. L., Kouki, J., Leroux, S.J., Potvin, L.R. , Tremblay, J.P., Wallgren, M., Widemo, F., Cromsigt, J.P.G.M, Courtois, C., Austrheim, G., Gosse, J., den Herder, M. Hermanutz, L. & J. D. M. Speed. 2023. Airborne laser scanning reveals uniform responses of forest structure to moose (Alces alces) across the boreal forest biome. Journal of Ecology 00: 1-15, doi.org/10.1111/1365-2745.14093

Spitzer, R., Coissac, E., Cromsigt, J.P.G.M., Felton, A.M., Fohringer, C., Landman, M., Neumann, W. Raubenheimer, D., Singh, N.J., Taberlet, P. & F. Widemo. 2023. Macro-nutritional balancing in a circumpolar boreal ruminant under winter conditions. Functional Ecology 00: 1-13. DOI: 10.1111/1365-2435.14296 .

Holmes, S.M., Dressel, S., Morel, J., Spitzer, R., Ball, J.P., Ericsson, G., Singh, N. J., Widemo, F., Cromsigt, J.P.G.M., & K. Danell. 2022. Increased summer temperature is associated with reduced calf mass of a circumpolar large mammal through direct thermoregulatory and indirect, food quality, pathways. Oecologia 201: 1123–1136. doi: 10.1007/s00442-023-05367-0

Neumann, W., Levers, C., Kuemmerle, T., Widemo, F., Singh, N.J. & J.P.G.M. Cromsigt. 2022. Mapping archetypical land-use associations between hunting, agriculture and forestry in Sweden. Ecology & Society 27(1): 2.

Widén, A., Clinchy, M., Felton, A.M., Hofmeester, T.R., Kuijper, D.P.J., Singh, N.J., Widemo, F., Zanette, L.Y. & J.P.G.M. Cromsigt. 2022. Playbacks of predator vocalizations reduce crop damage by ungulates. Agriculture Ecosystems & Environment 328:107853. https://doi.org/10.1016/j.agee.2022.107853

Felton, A.M., Hedwall, P.O, Felton, A., Widemo, F., Wallgren, M., Holmström, E., Löfmarck, E. Malmsten, J. & H.K. Wam. 2022. Forage availability, supplementary food and ungulate density: Associations with ungulate damage in pine production forests. Forest Ecology & Management, 513-120187, doi.org/10.1016/j.foreco.2022.120187.

Spitzer, R., Coissac, E., Felton, A.M., Fohringer, C., Landman, M., Singh, N.J., Taberlet, P., Widemo, F. & J.P.G.M. Cromsigt. 2021. Small shrubs with large importance? Smaller deer may increase the moose-forestry conflict through feeding competition over Vaccinium shrubs in the field layer. Forest Ecology and Management 480 118768. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2020.118768 R

Widemo, F. 2021. Shooting habits and habitats- effects of education and legislation on the phasing out of lead shot. Environmental Science & Policy 118: 56–62. https://doi.org/10.1016/j.envsci.2021.01.010.

Holmes, S. Cromsigt, J.P.G.M., Danell, K., Ericsson G., Singh, N.J. & F. Widemo. 2021. Declining recruitment and mass of Swedish moose calves linked to extreme weather events. Global Ecology and Conservation, online 16 April 2021, e01594, https://doi.org/10.1016/j.gecco.2021.e01594

Pfeffer, S.E., Singh, N.J., Cromsigt, J.P.G.M., &  F. Widemo. 2021. Summer and winter browsing affect conifer growth differently: an experimental study in a multi-species ungulate community. Forest Ecology and Management 494: 119314. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2021.119314

Fabri, N.D., Sprong, H., Hofmeester, T. R., Heesterbeek, H., Donnars, B.F., Widemo, F., Ecke, F. & J.P.G.M. Cromsigt. Wild ungulate species differ in their contribution to tick-borne pathogen transmission. Parasites and Vectors 14:360. https://doi.org/10.1186/s13071-021-04860-w

Edenius, L., Månsson, J., Jansson, G., Dahl, F. & F. Widemo. 2019. Referensområden som verktyg för viltförvaltningsunderlag. Revidering av FAKTA SKOG  Nr 18, 2011. https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog11/faktaskog_18_2011_2019.pdf

Widemo, F., Elmhagen, B. & N. Liljebäck. 2019. Viltets ekosystemtjänster- en kunskapssammanställning till stöd för värdering och förvaltning. 163 sidor. Naturvårdsverkets rapportserie. https://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6800/978-91-620-6889-9/

Widemo, F. 2021. Urban viltförvaltning- kommunala behov och åtgärder för att begränsa viltrelaterade problem. Rapport 2021: 7, Institutionen för vilt, fisk & miljö, SLU.  https://pub.epsilon.slu.se/24762/