SLU-nyhet

Fler men mindre kräftor i Vättern och Hjälmaren

Publicerad: 15 maj 2024
Många små signalkräfor

Signalkräftorna blir allt fler i Sveriges största sjöar: Vänern, Vättern, Hjälmaren och Mälaren. Men i flera av sjöarna ökar samtidigt andelen små kräftor. - Att vi ser tecken på höga tätheter av småkräftor är oroande och det kan ge bli ett problem för yrkesfisket i framtiden, säger Patrik Bohman, miljöanalytiker på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

SLU:s bedömning av kräftbestånden bygger på analyser av data från både egna provfisken och av yrkesfiskets fångster mellan åren 2009-2023. 2023 var ett relativt dåligt fångstår, främst på grund av det blåsiga och kalla vädret. Analyserna visar dock att signalkräftan ökar i samtliga fyra sjöar. Högst är fångsterna i Vättern och Hjälmaren. I Vänern håller signalkräftan fortfarande på att sprida sig till nya platser och i Mälaren märks en viss förbättring av tillväxten på flera platser. 

Fler småkräftor kan ge sämre tillväxt

I flera av sjöarna syns dock en oroande trend; andelen småkräftor ökar. I Vättern har medelstorleken minskat under flera år. Nu finns tendenser till samma utveckling på vissa platser även i Hjälmaren. 

- Höga tätheter av små kräftor kan skapa flera problem. Dels ökar konkurrensen om bland annat maten vilket kan leda till att kräftorna växer sämre. Och när småkräftorna hämmas i tillväxten får fisket sämre fångster. Stora mängder små kräftor kan också påverka andra arter och miljön på ett oönskat sätt, säger Patrik Bohman. 

Räcker ett minskat fiske?

Den mest troliga orsaken bakom de minskade medelstorlekarna är ett hårt fiske. När de stora kräftorna fiskas bort samtidigt som de mindre lämnas vara kvar ökar mängden småkräftor. SLU har därför tidigare föreslagit att fisketrycket ska minskas i områden med många småkräftor och minskande medelstorlekar.

- Tyvärr är vi inte säkra på att ett minskat fiske nu är tillräckligt för att vända utvecklingen. Det har vi bland annat sett i området runt Tängan i Vättern, där det intensiva fisket slutade runt 2016. Trots det lägre fisketrycket är andelen stora kräftor fortfarande låg, säger Patrik Bohman.

SLU vill nu därför, tillsammans med länsstyrelserna och yrkesfiskarna i Vättern, genomföra ett omfattande projekt som studerar kräftornas tillväxt, vad de äter och hur olika fångststrategier kan påverka beståndens sammansättning.

SLU:s senaste bedömning av kräftbestånden har publicerats i rapporten ”Beståndsutveckling för signalkräfta i de stora sjöarna 2023

I samarbete med Vätternvårdsförbundet har SLU också gett ut en rapport om signalkräftans påverkan på Vätterns ekosystem.

Fakta:

Signalkräfta är en invasiv, främmande art som får fiskas i Sverige.

Signalkräftor började sättas ut i Sverige i slutet av 1960-talet, i vatten där den inhemska flodkräftan dött ut på grund av kräftpest. All utsättning och odling av signalkräfta är numera förbjuden i Sverige.

Signalkräftan har visat sig kunna smittas av kräftpest - och sprida den vidare - utan att själv dö. Den inhemska flodkräftan dör däremot alltid om den smittas. Illegala utsättningar av signalkräfta är idag det största hotet mot den akut hotade flodkräftan.

Läs mer om signalkräfta, flodkräfta och kräftpest


Kontaktinformation

Patrik Bohman, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
patrik.bohman@slu.se, 010-478 42 17