Alnarps västerskog

Avsikten med Alnarps västerskog är att visa på möjligheten att skapa skogar och lundar, där man redan i planeringsstadiet lägger stor vikt vid miljöaspekter. Detta för att ge både bra rekreativa förutsättningar och för att skapa goda biotoper för flora och fauna. Skogen är därmed redan en plats för både rekreation och miljöanpassad virkesproduktion. Området omfattar ca 13 hektar och började anläggas 1993 då vattendrag och dammar grävdes fram. 1994 planterades ytan söder om Sundsvägen och anläggningen av ängar påbörjades. Planteringen norr om vägen är anlagd 1998.

Vatten i landskapet
Genom Västerskogen ringlar sig ett vattendrag som mot söder och havet blir alltmer ambitiöst i vidd och vindlingar. Längs detta återfinns tre småvatten med samma storlek men med olika utformning; Runda dammen, den organiska dammen och sockelkärret.

Dynamisk skog
Skogar eller landskap är dynamiska system, d.v.s. de är under ständig förändring och utveckling. Denna dynamik går att påverka och styra i olika riktning. Genom tydliga strategier och en kreativ skötsel utforskas olika designidéer i Alnarps västerskog för att sedan användas i andra sammanhang, t.ex. tätortsnära skogar och parkplanteringar. Vissa typer av skötsel, exempelvis ängsslåtter återkommer årligen, medan andra åtgärder, som gallring av träd, sker med längre intervaller. 

Skogens arkitektur
Alnarps västerskog är inramad av noga utformade skogsbryn och ger trots sin slutna form möjlighet till utblickar ut i det omgivande landskapet. Inuti skogen finns ett öppet vindlande stråk som till stora delar följer vattensystemet. Själva skogen är uppbyggd av mindre trädbestånd kopplade till varandra på olika sätt. Trädbestånden är i sin tur uppbyggda av olika artblandningar där antalet arter varierar. Det finns även en variation i vegetationens skiktning, d.v.s. indelningen i träd-, busk- och fältskikt.

In mot järnvägen dominerar de enkla bestånden. Runt de två närliggande smådammarna är lilla Alnarpslunden på gång, inspirerad av den äldre söder om Slottet, som tillhör regionens äldsta rika skogar. Även för flera andra bestånd har inspiration hämtats från äldre uppskattade skogar, därav bland annat namnet Trolleholmsmodellen. I den södra delen har de ”mörka”, skuggande trädslagen t.ex. bok, fått ange tonen. Detta är tänkt att upplevelsemässigt och biologiskt kontrastera mot den norra delen där träd som släpper igenom mera ljus, t.ex. körsbär har samlats.

Ordförklaringar
1 hektar = 100 x 100 m
Bestånd = homogen del av en skog