Fakta:
Vetenskapliga publikationer där Heurekasystemet använts
Det finns en mängd olika värden, möjligheter och mål med skog och skogsbruk. Men det finns också hjälpmedel som gör det möjligt att testa sig fram till vilka skötselmetoder som passar de mål skogsägaren eller andra intressenter har med skogen. Med Heurekasystemet går det att testa olika skötselmetoder för att se hur skogen ser ut på lång sikt.
Skogar täcker cirka sjuttio procent av Sveriges yta spridd från norr till söder och det finns en uppsjö med önskemål på vad skogen ska finnas till för. Den som följt debatterna om skog har märkt att många är överens om skogens vikt när det kommer till att möta klimatförändringar, men inte på vilket sätt den är viktig. Skogen kan bidra till minskade utsläpp genom att lagra kol i skog och mark men även för att producera råvara som kan ersätta material med större klimatpåverkan, till exempel stål och betong. Skogen är också viktig för andra näringar som turism och renskötsel samt fritidsintressen som bärplockning, jakt och motion.
Skogen har alltså en mängd olika värden, möjligheter och mål som kan uppnås med olika sätt att sköta skogen, men det kan ta upp emot hundra år innan vi vet hur valet av skötsel passade ihop med målet med skogen. Det finns också mycket som kan hända på vägen med förändrat klimat, fler skadegörare och stormar. Men genom att använda avancerade datasystem och modeller för hur skog utvecklas på sikt går det att testa olika skötselmetoder för att finna den som bäst passar de mål olika intressenter har med sin skog.
Det skogliga beslutsstödsystemet Heureka används redan idag för att planera skogsbruk på en stor andel av Sveriges areal. Större skogsbolag använder Heureka främst för avverkningsberäkningar, men systemet kan mycket mer än så. Genom att använda modeller som bygger på långa tidsserier från Riksskogstaxeringen och vetenskapliga experiment går det att simulera framtiden och se vad som händer med skogen vid olika former av skogsbruk eller om vi lämnar skogen orörd.
– Heureka har redan använts i ett sjuttiotal vetenskapliga artiklar där skogsbruksmetoder som ger bättre förutsättningar för bland annat rennäring, biologisk mångfald och rekreation undersökts säger Jeannette Eggers, programchef för SLU Skogliga Hållbarhetsanalyser, det program vid SLU som handhar och utvecklar Heurekasystemet. Det går alltså att använda Heurekasystemet för att simulera konsekvenserna av olika skogsbruk, men även få svar på hur skogen kan brukas för att nå förutbestämda mål. Dessa mål kan vara kopplade till ekologiska, ekonomiska och sociala skogliga värden, oftast i kombination.
Heurekasystemet utvecklas kontinuerligt i takt med att nya modeller för skogliga processer blir tillgängliga. I samband med SKA22, nästa rikstäckande skogliga konsekvensanalys kommer fler modeller implementeras i systemet som beräknar klimatförändringarnas effekter, till exempel modeller för att beskriva ökade risker för granbarkborreangrepp. Det pågår även ett arbete som syftar till att förbättra hur Heureka simulerar hyggesfritt skogsbruk. Utöver det finns planer för att lägga till modeller för att simulera tillgången på blåbär och lingon i framtida skogar. Heurekasystemet kan bidra med beslutsunderlag som kan ligga till grund för konstruktiva debatter om hur skogen kan skötas där flera olika mål kan testas för att ge en bild av hur framtida skogar kan se ut beroende på hur vi väljer att sköta den.
Vetenskapliga publikationer där Heurekasystemet använts
Jeannette Eggers, Forskare / Programchef SHa
Institutionen för skoglig resurshushållning / SHa, SLU
jeannette.eggers@slu.se, 090-786 8305, 072-203 5026