Forskargruppens övergripande syfte är att utveckla ny kunskap om entreprenörskap och innovation som sociala förändringsprocesser. I synnerhet fokuserar vi på samspelet mellan individer och deras kontext. Kontexten ger upphov till entreprenöriellt agerande, samtidigt som entreprenöriellt agerande ger upphov till innovativ förändring av kontexten. Vår forskning bidrar till de vetenskapliga områdena entreprenörskap och innovation, ger värdefull input till vår undervisning, samt stöd till lokal hållbar utveckling i praktiken.
Kontakta oss gärna om du vill veta mer om våra projekt!
1/1
Projektet, som löper mellan 2017 och 2019, finansieras av medel från Familjen Kamprads Stiftelse. Det görs i samarbete med Institutionen för stad och land, Robert Gordon University och de tre regionerna Gotland, Västmanland och Uppland. Syftet med projektet är att utveckla ny kunskap om interaktionen mellan olika former av entreprenörskap och kontext och hur dessa interaktioner bygger en levande landsbygd. Tillsammans med lokalbefolkningen, rådgivare och myndighetspersoner, och studenter ska projektdeltagarna utveckla och driva 30 utvecklingsprojekt i nio olika landsbygder. I projektet hoppas vi synliggöra olika former av entreprenörskap, förstå hur de samverkar och leder till en levande landsbygd, systematisera och utveckla metoder för hur olika former av entreprenörskap interagerar med landsbygden, bygga relationer på platserna och sprida lärdomar och handlingsidéer till lokalbefolkning, rådgivare och myndighetspersoner, studenter och forskare.
Blogg: https://blogg.slu.se/landsbygdens-nycklar/
Syftet med projektet är att undersöka hur återvändande entreprenörer och lokala intressenter är involverade i samproducerat av en entreprenöriell region. En teoretisk ram föreslås baserat på två metaforer; inbäddning och översättning. Arbetet bygger på en konstruktionistisk syn, och resultaten framkommer i en narrativ analys. Den partiella etnografiska metoden ger oss möjlighet att följa samspelet mellan företagare och kontext över tid. Resultaten visar vad som behöver bäddas in för att uppnå regional utveckling är en entreprenöriell attityd till livet i regionen, inte bara inbäddning av återvändande entreprenörer och deras företag. Följaktligen resulterar ramarna i ett perspektiv som betonar samspelet över tiden mellan entreprenörer och kontext. Projektet visar hur samproduktion mellan entreprenöriella handlingar och kontext leder till fortsatt regional utveckling.
Detta projekt handlar om entreprenörskap i ett depleted samhälle. Syftet är att utveckla kunskap om hur diskurser och identitet i regional utvecklingen. Begreppet positionering används för att illustrera och diskutera hur identiteter provocerar, utmanar, förhandlas och omformar identitetspositioner som bryter från tanken på att imitera framgångsrika och rika regioner; istället ses ort, plats och historia som viktiga resurser när nya möjligheter växer fram. Arbetet bygger på etnografiska data från ett fall insamlade under en 6-årsperiod mellan 2005 och 2010. Den longitudinella studien gör det möjligt att införliva hur lokala intressenter intar nya identitetspositioner, samtidigt som de hanterar sin inspiration och frustration. Resultaten visar hur landsbygdsförändring betingas av diskurser och hur entreprenörskap utmanar och omformulerar dominerande strukturer genom interaktion mellan entreprenörskap och kontext. Resultaten stödjer forskning som betonar perspektiv vilka erkänner samspelet mellan entreprenörskap och kontext, samt diskursiva aspekter av regional utvecklingen.
Syftet med projektet är att utveckla kunskap om vad som händer när landsbygdsbaserade företag tar steget från liten till stor. Entreprenörskap används som teoretisk lins för att förstå den interaktiva process där små företag växer och landsbygden förändras. Empiriskt fokus utgörs av svenska landsbyggbaserade tillväxtföretag inom livsmedelssektorn.
I detta nu avslutade projekt har vi studerat vad som driver respektive hindrar tillväxt genom diversifiering och specialisering hos lantbruksföretag i Sverige. Vi har undersökt hur företagens utveckling mot diversifiering respektive specialisering påverkas av tillgång till resurser, industriella faktorer och personliga faktorer hos företagarna, såsom utbildning, förmåga, attityd, motivation, målsättning, ålder och kön, genom huvudsakligen kvantitativa metoder.
Syfte i denna forskning är att utveckla förståelse för svenska lantbrukares erfarenheter av gårdsbaserad biogasproduktion, inklusive organisation och samverkan i företagets lokalstruktur; lönsamhet, miljönytta och andra värdeskapande; samt hur utvecklande av biogasproduktion sker i samspel med ett innovationssystem. Forskningen omfattar hittills två projekt: Samverkan för lönsamhet och miljönytta i gårdsbaserad biogasproduktion, med stod från SLF; och Rötrest ett värdefullt gödselmedel i ekologisk produktion med mervärden för miljön och lantbruksföretaget, ett JIT-lett projekt med finansiering från Formas.
Syftet med projektet är att studera och utveckla idéer om hur varumärken utvecklas under den entreprenöriella processen när en ny marknad tar form. Vilka omständigheter och förhållanden råder för de inblandade företagen och vilka strategier används för att hantera dessa? Projektets empiri bygger på de livsmedelsföretag som erbjuder middagslösningar till svenska hushåll.
Projektet syftar till att koppla samman genusfrågor med entreprenörskap på landsbygden. Utgångspunkten i projektet är att utveckla teorier om företagande på landsbygden utifrån ett genusperspektiv. Det första delprojektet handlar om att länka samman den forskning som gjorts om genus inom entreprenörskapsfältet med den forskning som gjorts on genus inom landsbygdsfältet. En central fråga i projektet är hur genus ”görs” i landsbygdens entreprenöriella processer.
Kontakta oss gärna om du vill veta mer om våra projekt!
Syftet med projektet var att utveckla kunskap om vad som händer när landsbygdsbaserade företag tar steget från liten till stor. Entreprenörskap användes som teoretisk lins för att förstå den interaktiva process där små företag växer och landsbygden förändras. Empiriskt fokus utgjordes av svenska landsbyggbaserade tillväxtföretag inom livsmedelssektorn. Projektet mynnade ut i en doktorsavhandling av Maria Tunberg: Rethinking small firm growth... while absorbing the processual
Titeln på avhandlingen blålänkad till Epsilon: https://pub.epsilon.slu.se/14524/
I detta nu avslutade projekt har vi studerat vad som driver respektive hindrar tillväxt genom diversifiering och specialisering hos lantbruksföretag i Sverige. Vi har undersökt hur företagens utveckling mot diversifiering respektive specialisering påverkas av tillgång till resurser, industriella faktorer och personliga faktorer hos företagarna, såsom utbildning, förmåga, attityd, motivation, målsättning, ålder och kön, genom huvudsakligen kvantitativa metoder. Från projektet publicerades bland annat följande två artiklar: