Referera till bilder, figurer, tabeller och kartor

Senast ändrad: 11 mars 2024

På den här sidan finns exempel på hur du kan skriva referenser till bilder, fotografier, tabeller och kartor med SLU:s Harvardstil, samt anvisningar hur du refererar till dem i text. Kom ihåg att du även behöver följa upphovsrätten när du använder andras bilder och tabeller i ditt arbete.

Alla bilder och tabeller i ditt arbete behöver ha en figur- eller tabellbeskrivning av vad den föreställer. Figurbeskrivning placeras under figuren och tabellbeskrivning placeras ovanför tabellen.  

Tänk på följande: 

  • I beskrivningen ska det finnas en förklarande text som beskriver bilden/tabellen. Det ska även framgå var bilden/tabellen kommer ifrån, så att den som läser ditt arbete kan återfinna den och veta vem som är upphovsperson.  
  • I texten ska det finnas en hänvisning till bilden/tabellen så att läsaren vet när det är dags att titta på den.   
  • Det ska finnas en fullständig referens till bilden/tabellen i ditt arbete, om det inte är du som skapat bilden eller tabellen. Antingen lägger du den i figur- eller tabellbeskrivningen, eller så kan du lägga den i figur- eller tabellförteckningen eller i referenslistan.   

Är du osäker på vad som gäller påjustdin institutionär det bäst att fråga din lärare eller handledare. 

När du använder en bild eller tabell som du själv skapat till ditt arbete behöver du vara tydlig med att det är du som är upphovsperson. Det kan anges i exempelvis figur- eller tabellbeskrivningen. Ett annat exempel är att skriva på titelbladet att ”illustrationerna i arbetet är författarens egna om inget annat anges”. 

Upphovsrätt

Bilder, figurer, tabeller och kartor som du intesjälv skapat för ditt arbete skyddas av upphovsrätten. För att kunna använda dem i ditt arbete måste du ha upphovsrättsinnehavarens tillstånd. Du kan också använda illustrationer som är fria att använda, till exempel material där upphovsrättstiden gått ut eller som har en Creative Commons-licens. 

Exempel för olika typer av källor

Illustration från webben eller databas

I exemplen nedan ligger det en hänvisning till källan i figurbeskrivningen och den fullständiga referensen är i referenslistan eller figurförteckningen. 

Ifigurbeskrivningen under bilden anges, i den mån informationen finns: 

  • Förklarande text som beskriver bilden 
  • Hänvisning till källan (upphov och årtal) 

Den fullständiga referensen ska innehålla, i den mån informationen finns: 

  • Upphovsperson/organisation  
  • År
  • Titel  
  • Vilken sorts illustration det är, t ex [fotografi]  
  • Tillgänglig: Arkiv/Databas (om illustrationen är från ett arkiv eller en databas)
  • Länk 
  • [Datum] då bilden hämtades  

Referensen skrivs på följande sätt: 

Upphovsperson (År). Titel. [sorts illustration]. Tillgänglig: Arkiv/Databas. Länk [Datum] 

Bilden har en Creative Commons-licens

I figur 1 visas ett exempel på en bild med en Creative Commons-licens som tillåter att man använder bilden i icke-kommersiella sammanhang. När en bild har en CC-licens behöver du länka till licensen i figurbeskrivningen eller där du väljer att lägga den fullständiga referensen. I det här exemplet är upphovspersonen en person. 

 Svampar, närbild, foto.

Figur 1. Svampar (ONeal 2009) (CC BY-NC-ND 2.0).   

Den fullständiga referensen till figur 1 skrivs så här:

ONeal, C. (2009). Mushrooms. [fotografi].  https://flic.kr/p/7susWa (CC BY-NC-ND 2.0) [2020-02-13]   

Bilden används med upphovspersonens tillstånd

I figur 2 visas ett exempel på en bild som en person har tagit, där du har fått upphovspersonens tillstånd att använda bilden i ditt arbete. Det måste framgå i ditt arbete att du har tillstånd. Det kan du göra till exempel i anslutning till bilden, i figurförteckningen, referenslistan eller som en allmän kommentar på titelsidan. 

frasse-702x935.jpg

Figur 2. Ragdoll med blå ögon (Persson 2022).  

Den fullständiga referensen till figur 2 skrivs så här: 

Persson, M. (2022). Frasse. [fotografi]. https://flic.kr/p/2nnoXci [2022-05-25] Används med upphovspersonens tillstånd. 

Illustration från en bok, artikel eller rapport 

När bilden hämtas från ett annat verk refererar du till den källan samt sidan där bilden finns, istället för direkt till bilden. Beroende på vad det är för källa kommer den fullständiga referensen se olika ut. Du kan se hur man refererar till olika materialtyper på: 

I exemplen nedan ligger det en hänvisning till källan i figurbeskrivningen och den fullständiga referensen är i referenslistan eller figurförteckningen. 

Figurbeskrivningen ska innehålla:  

  • Förklarande text som beskriver bilden 
  • Hänvisning till källan (upphov, årtal och sidnummer)  

Samma upphovsperson till bild och verk

I figur 1 syns en bild på hur celldelning ser ut. Bilden är från en bok och dess upphovsperson är samma som bokens författare.  

 celldelning, svartvit illustration

Figur 1: Celldelning i enkla steg (Burkett 1914:10). 

I den fullständiga referensenskrivs hela referensen till källan ut, utifrån dess publikationstyp. I det här exemplet är bilden från en bok: 

Burkett, C.W. (1914). The Farmer's Veterinarian. New York: Orange Judd Company https://www.gutenberg.org/files/55366/55366-h/55366-h.htm [2022-05-30] 

Olika upphovspersoner till bild och verk

I figur 2 syns en bild på en tornsvala. Bilden är från en bok. Upphovsperson för bilden är någon annan än författaren till boken. I dessa fall ska bildens upphovsperson vara med i figurbeskrivningen, istället för bokens upphovsperson. 

Svala, akvarell.

Figur 2. Tree swallow (Singer 1977:61). 

I den fullständiga referensen skrivs hela referensen till källan ut, utifrån dess publikationstyp. I det här exemplet är bilden från en bok där författarna inte är samma som upphovspersonen till bilden. Du refererar till den så som till ett bokkapitel: 

Singer, A. (1977). Tree swallow [teckning]. I: Scott, V.E., Evans, K.E., Patton, D.R. & Stone, C.P. (red.) Cavity-Nesting Birds of North American Forests. Washington: Forest Service U.S. Department of Agriculture https://www.gutenberg.org/files/49172/49172-h/49172-h.htm [2022-05-30] 

Tabeller

När du använder en tabell i ditt arbete behöver det finnas med en tabellbeskrivning ovanför den som förklarar vad tabellen innehåller. I texten ska det finnas en hänvisning till tabellen, så att den får ett sammanhang i ditt arbete. Det kan göras till exempel så här: 

Vattenförbrukningen i Singapore förväntas sjunka ytterligare (tabell 1) under de kommande åren.  

Om du använder någon annans tabell behöver du följa upphovsrätten. Om du däremot endast använder någon annans data men själv skapar tabellen räcker det med att du refererar till källan. 

I exemplet nedan ligger det en hänvisning till källan i tabellbeskrivningen och den fullständiga referensen är i referenslistan eller tabellförteckningen. 

Tabellbeskrivningen ska innehålla:  

  • Förklarande text som beskriver tabellen 
  • Hänvisning till källan (upphov, årtal och sidnummer) 

Tabell 1. Hushållens vattenkonsumtion i Singapore (Rowe & Hee 2019:59) (CC BY 4.0). 

 tabell.

I den fullständiga referensen skrivs hela referensen till källan ut, utifrån dess publikationstyp. I det här exemplet är tabellen från en bok: 

Rowe, P.G. & Hee, L. (2019). A City in Blue and Green : The Singapore Story. Singapore: Springer https://link.springer.com/book/10.1007%2F978-981-13-9597-0 (CC BY 4.0) [2020-03-16]   

Kartor och geodata

Kartor är skyddade av upphovsrätten och du behöver följa de regler som gäller om du vill återge en karta i ditt eget arbete. Om du använt en kartbild och dessutom lagt till information om t.ex. vägar, bebyggelse, vattendrag etc. (geodata) behöver du skriva en referens både till kartbilden och till geodatan.  

Du får utan tillstånd rita en egen karta. Kopierar du kartan eller bara ritar om någon detalj kan det falla inom ramen för plagiat. Om du använder någon annans karta och den inte är fri att använda så behöver du ha upphovspersonens tillstånd.  

SLU har ett avtal med Lantmäteriet som ger studenter och forskare rätt att använda digitala kartor i sina arbeten. Du har tillgång till digitala kartor och geodata från en rad olika myndigheter samt Lantmäteriets historiska kartor från 1600-talet och framåt.   

Referera till dynamiska digitala kartor 

Det är svårt att ge generella exempel på hur referenser till specifika kartor du skapar i olika karttjänster på webben ska se ut. Det viktigaste är att du följer upphovsrätten och refererar på ett sätt som gör att din läsare förstår varifrån informationen kommer, och eventuellt kan återskapa den. 

Referensen skrivs på följande sätt, i den mån informationen finns: 

  • Utgivare 
  • År
  • Kartdetaljer, t ex koordinater eller plats 
  • Typ av data 
  • [Kartografiskt material] 
  • Länk till kartan  
  • Datum du skapade kartan 

Utgivare (År). Kartdetaljer. Typ av data [Kartografiskt material]. Länk [Datum] 

Exempel på referens till dynamisk digital karta: 

Lantmäteriet (2020) Alnarp. SWEREF 99 TM, RH 2000. Flygfoto [Kartografiskt material] https://minkarta.lantmateriet.se [2020-05-11] 

Studenter och anställda har rätt att publicera kartor från Lantmäteriet, SGU, SCB och Sjöfartsverket i självständiga arbeten och i vetenskapliga publikationer. Om du använder dig av en sådan karta ska följande text anges i figurbeskrivningen: Namn på kartan © Myndigheten 

Olika karttjänster har olika användarvillkor. Ta reda på vilka villkor som gäller för den karta du skapat. 

Referera till geodata 

Sveriges geologiska undersökning (SGU) definierar geodata så här: ”Geodata är digital information som beskriver företeelser som har ett direkt eller indirekt angivet geografiskt läge, till exempel kartdata och registerinformation om geologiska företeelser, men också uppgifter om byggnader, sjöar, vägar, vegetation och befolkning.” Läs mer hos SGU här:

Det är svårt att ge generella exempel på hur referenser till geodata som hämtats från olika databaser ska se ut. Det viktigaste är att du följer upphovsrätten och refererar på ett sätt som gör att din läsare förstår varifrån informationen kommer, och eventuellt kan återskapa den. Kontrollera användarvillkoren för tjänsten du använder, så att du följer deras eventuella riktlinjer.

Referera till tryckt karta

Referensen till en tryckt karta skrivs på följande sätt, i den mån informationen finns: 

  • Upphovsperson, t.ex. institution   
  • År   
  • Titel - kursiv   
  • [Kartografiskt material]   
  • Upplaga (om det finns flera upplagor)   
  • Skala   
  • Förlagsort   
  • Förlag   
  • Serie   

Upphovsperson (År). Titel. [Kartografiskt material]. Skala. Förlagsort: Förlag.  

Lantmäteriverket (2004). Lantmäteriets terrängkarta. 25N SV, Haparanda SV : traktens karta med hus, småvägar och stigar. [Kartografiskt material]. 5. uppl. 1:50000. Gävle : Lantmäteriet.   

Om den tryckta kartan publicerats på webben lägger du till 

  • Länk 
  • [Datum] när du besökte sidan   

Referera till historisk karta  

Historiska kartor saknar ofta uppgift om upphovsperson, utgivare och år. Du kan i de fallen välja att referera på följande sätt.  Ange de kartdetaljer du har, arkiv samt aktbeteckning.  Till kartdetaljer räknas till exempel namn på kartan, geografiskt område så som socken och län, lantmätare, skala och år. Vanliga arkiv i Sverige är Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS), Lantmäterimyndighetens arkiv (LMM) och Rikets allmänna kartverks arkiv (RAK). Om du läst kartan på webben kan du ange länk samt datum när du hämtade kartan.

Fullständiga referensen skrivs på följande sätt, i den mån informationen finns:

  • Kartdetaljer, visar vad som är karterat, när den är gjord med mera
  • Arkiv
  • Aktbeteckning 
  • Länk
  • Datum

Referensen skrivs på följande sätt:

Kartdetaljer. Arkiv, Aktbeteckning. Länk [Datum]

Exempel på fullständig referens till historisk karta:

Storskifteskarta över Luttra, Luttra socken, Skaraborgs län 1775. Lantmäteristyrelsens arkiv, P137-3:1.