Fakta:
Mer om indikatorn
Läs mer om indikatorn Växternas växtsäsong:
Miljökvalitetsmål
Indikatorn används i uppföljningen av miljökvalitetsmålet
2023, en något kortare växtsäsong i nutid, men ungefär fem dagar längre än förr i tiden.
Utsläppen av klimatpåverkande gaser leder till ett varmare klimat på jorden. I Sverige kommer en del arter att gynnas medan andra missgynnas. Ett varmare klimat leder till att växtsäsongen förlängs. Det påverkar också skördar, skogstillväxt, och allmänt biologisk produktion och mångfald.
Växtsäsongen är i genomsnitt längre idag jämfört med referensvärdet för 100-150 år sedan (1873-1951), vilket motsvarar 0-värdet i figuren nedan. Växtsäsongen för 13-årsperioden 2011-2023 är 5 dagar längre jämfört med referensperioden. Skillnaderna är större i södra Sverige jämfört med norra Sverige. Variationerna mellan enskilda år är stor och därför går det inte att se någon trend från 2011 och framåt. År 2023 var växtsäsongen en dag kortare än medelvärdet för perioden 2011-2023, som vi kan betrakta som dagens standard.
Diagrammet visar den genomsnittliga avvikelsen i växtsäsongens längd (antal dagar) i Sverige jämfört med referensvärdet för perioden 1873-1951. Ett positivt värde anger att växtsäsongen varit längre jämfört med referensperioden. Ett negativt värde anger att växtsäsongen varit kortare. Streckad linje visar medelvärdet av alla observationsår 2011-2023.
Indikatorn "Växternas växtsäsong" mäts som tiden mellan lövsprickning till träden fått höstfärger.
I fördjupningsdelen finns mer detaljerad information om hur klimatförändringarna har påverkat växtsäsongen. Både start och avslut av växtsäsongen sker tidigare nu jämfört med referensdata. Idag sker lövsprickningen nästan två veckor tidigare jämfört med referensdata, men även höstlövsfärgerna kommer tidigare.
För att se de regionala indikatorerna, expandera respektive län nedan.
Kartan visar variationen på indikatorn Växternas växtsäsong mellan olika regioner i Sverige. Skalan är relativ, d.v.s. visar antal dagar som årets växtsäsong avviker från det normala (uträknat för referensperioden 1873-1951) i varje område.
Utsläppen av klimatpåverkande gaser leder till ett varmare klimat på jorden. I Sverige kommer en del arter att gynnas medan andra missgynnas. Ett varmare klimat leder till att växtsäsongen förlängs. Det påverkar också skördar, skogstillväxt, och allmänt biologisk produktion och mångfald.
För 10-årsperioden 2011-2020 har växtsäsongen i Jönköpings län varit i genomsnitt två dagar längre jämfört med referensvärdet för perioden 1873 till 1951 (d.v.s. 0-värdet i figuren). Växtsäsongen 2020 var dock något kortare jämfört med referensperioden, för första gången på 10 år, detta trots en tidigare vårstart än förr, men höstlöven kom ännu tidigare. Variationerna mellan enskilda år är stora och därför går det inte att se någon trend från 2011 och framåt. I Jönköpings län har växtsäsongen under perioden 2011-2020 alla tidigare år varit tidigarelagd jämfört med referensperioden, men säsongen har oftast tagit slut tidigare också, så det som avgjort om växtsäsongen blivit längre eller kortare är framför allt när säsongen börjat, se fördjupningstexten.
Indikatorn "Växternas växtsäsong" mäts som tiden mellan lövsprickning till träden fått höstfärger. I fördjupningsdelen finns mer detaljerad information om hur klimatförändringarna har påverkat växtsäsongen. Både start och avslut av växtsäsongen sker tidigare nu jämfört med referensdata. Idag sker lövsprickningen nästan två veckor tidigare jämfört med referensdata, men även höstlövsfärgerna kommer tidigare, åtminstone vissa år.
Diagrammet visar den genomsnittliga avvikelsen i växtsäsongens längd (antal dagar) i Jönköpings län jämfört med referensvärdet för perioden 1873-1951. Ett positivt värde anger att växtsäsongen varit längre jämfört med referensperioden. Ett negativt värde anger att växtsäsongen varit kortare.
Utsläppen av klimatpåverkande gaser leder till ett varmare klimat på jorden. I Sverige kommer en del arter att gynnas medan andra missgynnas. Ett varmare klimat leder till att växtsäsongen förlängs. Det påverkar också skördar, skogstillväxt, och allmänt biologisk produktion och mångfald.
Under 10-årsperioden 2011-2020 har växtsäsongen i Skåne län varit 9 dagar längre, jämfört med referensvärdet för perioden 1873 till 1951 (d.v.s. 0-värdet i figuren). Växtsäsongen 2020 var hela 17 dagar längre jämfört med referensperioden, vilket var den längsta växtsäsongen hittills, i modern tid i Skåne. Variationerna mellan enskilda år är stora och det går inte att se någon trend från 2011 och framåt. I Skåne län har växtsäsongen under perioden 2011-2020 varit tidigarelagd alla år jämfört med referensperioden. Under 2012, 2015 och 2016 kom dessutom höstlöven senare jämfört med referensperioden vilket innebar att växtsäsongen blev 1,5 till två veckor längre de åren. Även 2020 blev växtsäsongen nästan 3 veckor längre, tack vare en rekordsen start på höstlöven.
Indikatorn "Växternas växtsäsong" mäts som tiden mellan lövsprickning till träden fått höstfärger. I fördjupningsdelen finns mer detaljerad information om hur klimatförändringarna har påverkat växtsäsongen.
Diagrammet visar den genomsnittliga avvikelsen i växtsäsongens längd (antal dagar) i Skåne län jämfört med referensvärdet för perioden 1873-1951. Ett positivt värde anger att växtsäsongen varit längre jämfört med referensperioden. Ett negativt värde anger att växtsäsongen varit kortare.
Utsläppen av klimatpåverkande gaser leder till ett varmare klimat på jorden. I Sverige kommer en del arter att gynnas medan andra missgynnas. Ett varmare klimat leder till att växtsäsongen förlängs. Det påverkar också skördar, skogstillväxt, och allmänt biologisk produktion och mångfald.
Under 10-årsperioden 2011-2020 har växtsäsongen i Örebro län varit fem dagar längre jämfört med referensvärdet för perioden 1873 till 1951 (d.v.s. 0-värdet i figuren). Växtsäsongen 2020 var dock dubbelt längre, jämfört med referensperioden, d.v.s. 10 dagar. Variationerna mellan enskilda år är stora och därför går det inte att se någon trend från 2011 och framåt. I Örebro län har både starten och avslutningen av växtsäsongen under perioden 2011-2020 alla år varit tidigarelagd, jämfört med referensperioden, men tidigareläggningen av starten är betydligt kraftigare under de flesta år, se fördjupningstexten.
Indikatorn "Växternas växtsäsong" mäts som tiden mellan lövsprickning till träden fått höstfärger. I fördjupningsdelen finns mer detaljerad information om hur klimatförändringarna har påverkat växtsäsongen. Både start och avslut av växtsäsongen sker tidigare nu jämfört med referensdata. Idag sker lövsprickningen nästan två veckor tidigare jämfört med referensdata, men även höstlövsfärgerna kommer tidigare.
Diagrammet visar den genomsnittliga skillnaden i växtsäsongens längd (antal dagar) i Örebro län jämfört med referensvärdet för perioden 1873-1951. Ett positivt värde anger att växtsäsongen varit längre jämfört med referensperioden. Ett negativt värde anger att växtsäsongen varit kortare.
Tyvärr har vi inte erforderliga data för att redovisa växtsäsongens längd för Uppsala län 2020.
Diagrammet visar den genomsnittliga skillnaden i växtsäsongens längd (antal dagar) i Uppsala län jämfört med referensvärdet för perioden 1873-1951. Ett positivt värde anger att växtsäsongen varit längre jämfört med referensperioden. Ett negativt värde anger att växtsäsongen varit kortare. Det regionala nätverket i Uppsala län har endast varit verksam under 2017-2020.
2020 var växtsäsongens längd i Västerbottens län oförändrad, jämfört med referensperioden.
Diagrammet visar den genomsnittliga skillnaden i växtsäsongens längd (antal dagar) i Västerbottens län jämfört med referensvärdet för perioden 1873-1951. Ett positivt värde anger att växtsäsongen varit längre jämfört med referensperioden. Ett negativt värde anger att växtsäsongen varit kortare. Det regionala nätverket i Västerbottens län har endast varit verksam under 2017-2019.
Läs mer om indikatorn Växternas växtsäsong:
Indikatorn används i uppföljningen av miljökvalitetsmålet
Ola Langvall, Försöksledare
SLU, Enheten för skoglig fältforskning
ola.langvall@slu.se, 070-600 52 26, SLU-ankn. 4716