Alnarpsparken

Historisk terräng

Större delen av nuvarande Alnarpsparken har troligtvis varit trädbevuxen i 10 000 år, det vill säga ända sedan inlandsisen drog sig tillbaka från Skåne. På 1100-talet var Alnarp eller "Alnethorp" ett herresäte med stort jordinnehav. I mitten av 1300-talet tillhörde det en dansk riddare.

Genom freden i Roskilde 1658 kom Alnarp i svensk ägo och blev senare kungsgård. Vid mitten av 1700-talet var Alnarpsskogen troligen Sveriges enda almskog. Rester av denna skog finns kvar än idag.

Projekteringen av Alnarpsparken påbörjades 1859, samma år som slottet började uppföras. År 1862 stod slottet färdigt, ”Lantbruksinstitutet” invigdes och den första agronomkursen startade. I början av 1880-talet stod parken färdig. I enlighet med landskapsparkens romantiska ideal formades gångvägssystem och terräng i mjuka linjer.

En av Sveriges största växtsamlingar

Insamlandet av exotiska växter började samtidigt med att parken anlades och detta pågår än idag. Alnarpsparkens specialitet är lignoserna - de vedartade växterna. Med ungefär 2 500 olika arter och sorter är den en av landets artrikaste. Träd, buskar och örter från nästan alla världsdelar är representerade.

Mellan åren 1975 och 1978 tillkom ett nytt sortiment med bland annat barrväxter. Vården av träden bedrivs med stor intensitet för att säkerställa ett friskt och vackert trädbestånd i framtiden. Parken är även till stor nytta i undervisningen. Växterna har därför skyltar med både svenska och latinska namn.

Varje år anläggs en sortimentsträdgård med annuella (ettåriga) blommor och utplanteringsväxter. I trädgården bredvid prunkar ett stort sortiment av perenna (fleråriga) blommor och växter.