Blåfenad tonfisk
NYCKELPUNKTER- Skapar viktig kunskap om en svårstuderad art.
- Ny teknik ger värdefull information för bevarande och förvaltning.
Översikt
Medverkande
Mer relaterad forskning
Globala mål
- 14. Hav och marina resurser
- 15. Ekosystem och biologisk mångfald
Kort om projektet
Den blåfenade tonfisken var nästan utrotad. Nu simmar den åter i svenska vatten! För att ta fram kunskap som kan bidra till en hållbar framtid för den blåfenade tonfisken bedriver SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, forskning om den blåfenade tonfisken.
Sedan 2017 har vi i Tonfiskprojektet fångat och märkt tonfiskar i Skagerrak som ett led i att skapa ny och viktig kunskap om denna svårstuderade art. Trots sin berömdhet och sitt stora kommersiella värde är kunskapen om den här fiskens ekologi mycket begränsad och detta gör det svårare att långsiktigt skydda den.
I kunskapsbyggandet om djur och populationer är en effektiv metod att märka individer för att samla individbaserad data på ålder, storlek och olika beteenden. Det arbetssättet är särskilt viktigt för en långsimmande fisk som Atlantisk blåfenad tonfisk som har stora delar av Atlanten som sitt hem.
Spårning ger svar på fler frågor
En hel del av den information om beståndet som vi har i dag kommer från fisket, som ger information om ålder och storlek av de fiskade individerna. Men för att kunna öka den ekologiska kunskapen, som tillväxt, könsmognad och migrationsvägar krävs andra metoder – och det är här den märkning och spårning av tonfisk som vi utför kommer in.
Märkning av fisk har utförts under många decennier, men tack vare ny teknik har vi, sedan några år tillbaka, fått helt nya möjligheter att följa och förstå blåfenad tonfisk. Denna nya teknik släpper in oss i detalj i deras dagliga liv och ger oss ny värdefull information för bevarande och förvaltning.
Första resultaten
2022 publicerades de första resultaten. Det handlade om data från 2017–2018 från så kallade pop up-satellitmärken (PSAT).
Data från satellitmärkena används för att studera tonfiskarnas vandringar och beteenden. I studien märktes 18 tonfiskar med sändare, 11 av dem genererade användbar data.
– Resultaten visar den blåfenade tonfiskens långa vandringar i Atlanten, och att det är samma tonfiskar som återvänder till skandinaviska vatten. Två av märkena plockades upp nästan precis på den plats i Skagerrak där tonfiskarna hade märkts ett år tidigare, säger Andreas Sundelöf, forskare vid SLU.
Ta del av studien här: First tagging data on large Atlantic bluefin tuna returning to Nordic waters suggest repeated behaviour and skipped spawning
Blåfenad tonfisk
Blåfenad tonfisk är en av de mest spektakulära fiskarna i haven. Den växer fort, blir väldigt stor, är ekonomiskt värdefull och förekommer i alla stora hav. Det finns väldigt få, om någon, annan fiskart som är så anpassade till att simma snabbt och länge, och de är dessutom fysiologiskt anpassade att dyka ner till djup under 1300 meter.
Tonfisken har länge varit en viktig födokälla för människan, och de fiskas hårt på många håll.
I Sverige har vi både haft ett yrkesfiske och sportfiske efter blåfenad tonfisk under sent 1800-tal och första halvan av 1900-talet men antalet tonfiskar, och utbredningsområdet, krympte kraftigt under 1950- och 1960-talen. Samtidigt ökade efterfrågan på blåfenad tonfisk och under 1990- och 2000- talen fiskades den mycket hårt i bland annat Medelhavet, där den leker. Detta fiske ledde till att arten var nära utdöende.
Sedan 2007 har en återuppbyggnadsplan utvecklats och implementerats. 2014 började planen ge goda resultat på beståndsutvecklingen och nu följer vi den fortsatta utvecklingen både via The International Commission for Conservation of Atlantic Tuna, ICCAT,som förvaltande organ, och via vårt eget provfiske.
