Det är först när kon har kalvat och börjar producera mjölk som hon ger en inkomst till mjölkproducenten. Tidigare studier har visat att uppfödningskostnaden inte täcks förrän i den andra laktationen. Mikaela Lindberg är en av forskarna bakom ett projekt där olika skötselåtgärder undersöks för att få svar på om det ger ökad effektivitet med längre livslängd i mjölkkobesättningar.
– Vi har tagit fram data och information om gårdar med en viss profil och bjudit in lantbrukare att delta i projektet. Lantbrukarna ska djupintervjuas om hur de fattar sina beslut när det gäller rekrytering av nya kvigor och utslagning av kor. De ska också få avelsrådgivning från Växa Sverige genom dataprogrammet SimHerd, och vi kommer att göra beräkningar för hur metanutsläppen på gårdsnivå påverkas av olika avelsstrategier, berättar Mikaela.
Hur påverkar kornas ålder mjölkens egenskaper?
Äldre kor har i jämförelse med yngre kor ett högre celltal i mjölken, vilket ger mindre betalt i dagens mjölkbetalningsmodell. Frågan är dock om mjölkprocessegenskaperna, som till exempel ostmängd och mjölkproteinprofil, försämras med äldre kor.
– Vi har gjort en pilotstudie i form av ett examensarbete som undersöker hur kornas ålder påverkar mjölksammansättning och processegenskaperna för mjölken. Nu står vi i startgroparna för att ta mjölkprover på olika gårdar från kor i olika laktationer för att undersöka om egenskaperna förändras beroende på kornas ålder. Den provtagningen och analysen kommer att pågå under hela hösten.
Intervjuerna försenade på grund av Covid19
– Coronapandemin gjorde att vi senarelade intervjuerna, och därmed också avelsrådgivningen eftersom vi helst vill göra intervjuerna som personliga möten, inte via datorn eller telefonen.
Skillnader finns mellan äldre och yngre kor
Pilotstudien, som ännu inte är publicerad, utfördes av Gabriella Apelthun under handledning av Monika Johansson och Åse Lundh.
– Här såg vi att det finns vissa skillnader mellan äldre och yngre kor i processegenskaper och det ska därför bli jättespännande att gå vidare och göra den stora studien under hösten.
Ekonomisk analys och beräkning av metanutsläpp på mjölkgårdarna
För att undersöka vad som påverkar lönsamhet och metanproduktion ska olika simuleringar för rekrytering göras. De parametrar som varieras är hur många kor om ska vara kvar i produktionen och hur många som ska rekryteras och kalva för första gången d.v.s. rekryteringsstrategier. Här kommer metanutsläppen beräknas och en ekonomisk lönsamhetsberäkning på gårdsnivå att göras.
– Vi är i också i startfasen att göra den mer omfattande ekonomiska analysen av svenska mjölkgårdar. Den här delen av projektet leds av Helena Hansson.
Projektresultaten intresserar många
– Projektet har flera delar med olika intressenter. Både lantbrukare, rådgivare och forskare kommer att ha nytta av olika delar av resultaten. Gällande mjölkens processegenskaper är naturligtvis mejerinäringen en självklar mottagare, avslutar Mikaela.
