Vad vi äter och hur det produceras påverkar folkhälsa, miljö och klimat. Att få fram ny kunskap som bidrar till en mer hållbar livsmedelskonsumtion och produktion är därför oerhört angeläget. I det stora forskningsprojektet "Hållbara dieter från hållbara produktionssystem - Fokus mjölk", som koordineras från SLU, finns fem delprojekt som alla undersöker förutsättningar bakom och genererar ny kunskap för en hållbarare mjölkproduktion.
Livscykelanalyser studerade ur ett helhetsperspektiv
Christel Cederberg är forskare vid Chalmers och deltar i ett av de fem projektet som arbetar med metoder och rekommendationer för miljöutvärdering av jordbruk och de livsmedel som produceras där.
– Vi har etablerat europeiska samarbeten med forskare om metoder och ramverk för miljömässiga hållbarhetsanalyser av jordbrukssystem. Tillsammans med danska och franska forskare som är specialiserade på livscykelanalyser (LCA) av jordbruk har vi gjort en studie som analyserar helhetsperspektivet hos publicerade LCA-studier av mat och jordbruk, berättar Christel.
Viktiga miljöproblem är ofta inte med i tidigare studier
Forskningen visar att information om viktiga miljöproblem såsom markdegradering, förlust av biologisk mångfald och effekter av pesticider ofta är exkluderade i de publicerade studierna.
– Det här är problematiskt eftersom vi behöver bra och heltäckande beslutsunderlag när vi ska bedöma olika produktionssystem för matproduktion eller när vi ska analysera innovationer för framtidens jordbruk.
Kan olika system och ramverk sammanfogas för ett bättre helhetsperspektiv?
Ytterligare internationellt samarbete om metoder för att utvärdera jordbrukssystems miljöeffekter sker via nätverket TempAg där projektets forskare samarbetar med forskare från Frankrike, Nederländerna, Tyskland och Schweiz. Här undersöks om olika system och ramverk (t ex LCA och analys av ekosystemtjänster) kan sammanfogas för att få ett bättre helhetsperspektiv på jordbruk i systemanalyser.
– I samarbete med projektet Green Valleys har vi börjat bygga en modell som beräknar miljömässiga och ekonomiska effekter av ett kombinerat jordbruks- och bioenergisystem där vallar förädlas i gräsbaserade bioraffinaderier. Under förädlingen produceras dels ett högkvalitativt proteinfoder som kan ersätta sojaimporter och dels råvaror till produktion av biogas och bioetanol.
Vad händer nu?
I samarbetsprojektet med nätverket TempAg arbetar forskarna nu på en artikel för internationell publicering där ett system och ramverk beskrivs för hållbarhetsbedömningar med ett helhetsperspektiv.
– Viktigt för den här artikeln och i det internationella samarbetet är att vi är forskare med olika systembakgrund, till exempel LCA, ekosystemtjänster eller yield-gap-analyser, som gemensamt försöker få ihop de olika ramverken.
Ett gräsbaserat bioraffinaderi kommer undersökas i en fallstudie
Framöver kommer en modellering av en fallstudie med ett gräsbaserat bioraffinaderi göras. Där ska flera viktiga miljöaspekter för de foderråvaror och biomaterial som produceras analyseras.
– Våra resultat kommer var till användning för industrin och organisationer inom jordbruk och mat som vill kommunicera miljöprestanda till kunder och andra intressenter. Vi tror också att experter och sakkunniga som jobbar med svensk jordbrukspolitik och EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik är en viktig målgrupp. I projektet har vi en intressentgrupp som ger bra input om hur vi ska kommunicera projektet, avslutar Christel.
