Vad vi äter och hur det produceras påverkar folkhälsa, miljö och klimat. Att få fram ny kunskap som bidrar till en mer hållbar livsmedelskonsumtion och produktion är därför oerhört angeläget. I det stora forskningsprojektet "Hållbara dieter från hållbara produktionssystem - Fokus mjölk", som koordineras från SLU, finns fem delprojekt som alla undersöker förutsättningar bakom och genererar ny kunskap för en hållbarare mjölkproduktion.
De tre främsta folksjukdomarna är kopplade till dieten
Kombinationen att finna livsmedel med bra näringsinnehåll och positiva hälsoeffekter tillsammans med låg miljöpåverkan skulle kunna leda till nya kostrekommendationer och paradigmskifte. Detta kräver dock att vetenskapligt underlag för att kunna ge ett underlag till rekommendationer och beslutsfattare.
Marta Angela Bianchi är forskare vid RISE och deltar i ett av de fem projektet som arbetar med livscykelanalyser (LCA) i livsmedelsprodukter. I analyserna tas hänsyn till både hälso- och näringsaspekter.
– I västvärlden är de tre främsta folksjukdomarna kopplade till dieten. En förändring i diet och produktionsform av livsmedel har en stor potential att förbättra både hälsas och den miljömässiga hållbarheten. Vi har utvärderat fördelarna och nackdelarna med att kombinera miljömässighet, näringsvärde och hälsoaspekter i en livscykelanalys, berättar Marta.
Hur näringstäta är livsmedlen och vilken klimatpåverkan har de?
Inom projektet har olika metoder för att mäta näringstäthet och dess lämplighet och möjlighet för användning inom LCA av livsmedel utvärderats.
– Vi utvärderade 45 olika metoder och tog fram ett Sverige-anpassat näringsindex som bäst stämde överens med svenska kostråd. Totalt utvärderade vi också drygt 120 vanliga livsmedelsprodukter i Sverige och tittade på hur näringsrika de var samt på deras klimatpåverkan. Det här undersökte vi både so separata och kombinerade aspekter, säger Marta.
För att undersöka hur bra det Sverige-anpassade näringsindexet kunde beskriva hälsoeffekterna av kosten validerades det inom en populationsstudie som heter VIP (Västerbotten Intervention Studie). Den Sverige-anpassade indexet var den metod som bäst kunde förutse mortaliteten i befolkningen.
– Våra resultat tyder på att näringstäthet kan vara en användbar indikator för att beskriva kostens hälsoeffekter och för att leda konsumenten att välja mer hälsosamma livsmedel.
Diskussioner med företagspartners är en viktig del i projektet
En viktig del av projektet har varit diskussionen med företagspartners om möjligheter och risker med att använda näringstäthetsindikatorer i produktutveckling och kommunikation till konsumenten.
– Diskussionerna har lett till att vi identifierat några utmaningar som bör analyseras och utvecklas vidare framöver. Bland annat behöver vi veta hur tillgång och kvalitet på näringsdata påverkar möjligheten att praktiskt tillämpa metoderna av olika aktörer i samhället.
Stora steg framåt för att förstå vilken metod som ska användas
Projektet visar att vilka metoder som väljs har stor betydelse för att bedöma livsmedels näringskvalitet.
– Vi har tagit ett stort steg framåt gällande förståelsen av hur olika metodval påverkar, vilka för- och nackdelar som finns och för vilka syften metoderna är bäst lämpade.
Projektet redovisas med seminarium och vetenskapliga artiklar
– Nu är vi i projektets slutfas där vi sprider resultaten och insatserna från projektet. Flera vetenskapliga publikationer håller på att färdigställas och ett slutseminarium ska hållas digitalt den 30 september med deltagande från akademi, livsmedelssektorn, media och myndigheter.
Både forskare och livsmedelssektorn drar nytta av forskningsresultaten
Vilka kommer dra nytta av projektresultaten? Resultaten riktar sig till olika målgrupper.
– Forskare inom LCA är först och främst intresserade av arbetet på nutritionsindikatorer på produktsnivå. Där kan den metod vi lyfter inom projektet anses som en rekommendation om hur nutritionskvalitet kan användas som komplementär funktionell enhet inom LCA av livsmedel. Många från livsmedelssektorn är intresserade att använda näringstäthet i verktyg för att kommunicera mer hållbara och hälsosamma livsmedel.
Vad händer efter projektet?
Kunskapen som tagits fram i projektet kan tas vidare till utvecklingsprojekt, där kopplade miljö- och nutritionsindikatorer kan användas i verktyg av livsmedelsindustrin och konsumenten för att vägleda mot mer hållbara och hälsosammare matval.
– Inom forskningsarbetet ser vi också behovet av ytterligare analyser om hur näringstäthetsindikatorer kan anpassas för olika syften. Vi är intresserade av att titta vidare på hur befintliga och nya verktyg som till exempel Nyckelhålet och Nutriscore, som är ett näringsindex som diskuteras mycket på Europanivå, kan utvecklas och tillämpas för att ge vägledning mot mer hållbara och hälsosamma livsmedel, avslutar Marta.
– En viktig del kommer vara att utveckla metoder för att koppla indikatorer från olika hållbarhetsaspekter, t.ex. att integrera nutrition- och miljö-indikatorer med hälsoparametrar, ett arbete som har påbörjat inom ramen av det här projektet, avslutar Marta.
