Examensarbete: SLU anställda om hållbart skogsbruk

SLU:s anställdas åsikter kring hållbart skogsbruk har undersökts i ett examensarbete. Jägmästarstudenten Saga Nord skickade en enkät till alla SLU anställda för att ta reda på vilka åsikter runt hållbart skogsbruk det finns hos SLU-anställda, och hur mycket åsikterna varierar mellan olika grupper. 474 anställda svarade, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 17 %. Bortfallsanalysen visade att det inte förekom signifikanta skillnader mellan respondentgruppen och populationen för de tre kategorierna som analyserades (kön, fakultet och ålder).

Figur 11: Svar från alla respondenter på frågan - Hur stort är behovet av förändring för att svenskt skogsbruk ska anses vara hållbart?

— Resultaten förvånande mig. Som jägmästarstudent upplever jag att många kurser uppvisar en mer positiv inställning till det svenska skogsbruket och hade därför inte förväntat mig att så pass många anställda tyckte att det fanns behov av större förändring, säger Saga Nord.

Vem tycker vad om hållbart skogsbruk?

Resultaten visar att det är fler kvinnor än män som tycker att skogsbruket är ohållbart. Det är även vanligare att anställda vid fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap och fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap tycker att skogsbruket är ohållbart.

Figur 12: SLU-anställdas åsikter om hur stort behovet av förändring är för att svenskt skogsbruk ska anses vara hållbart, indelade i kön.

Nästan en tredjedel, 27 % tycker att dagens skogsbruk är hållbart. Det är vanligare att män och anställda vid fakulteten för skogsvetenskap samt fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap är mer positiva till skogsbrukets hållbarhet. Det är också vanligare att anställda över 60 år är mindre kritiska till hållbarheten i dagens skogsbruk jämfört med yngre åldersgrupper.

Figur 13: SLU-anställdas åsikter om hur stort behovet av förändring är för att svenskt skogsbruk ska anses vara hållbart, indelade i de fyra fakulteterna.

Inom skogsfakulteten var de som främst arbetar med utbildning och miljöanalys mindre kritiska till hållbarheten i dagens skogsbruk jämfört med de som främst arbetade inom forskning. Hur mycket kunskap respondenterna ansåg sig ha spelade också roll. Ju mer kunskap de ansåg sig ha om svenskt skogsbruk, desto fler tyckte att en förändring behövdes för att uppnå hållbarhet.

Vad kan SLU förbättra?

Under enkätens öppna frågor så efterlyste några mer fokus på forskning om andra skötselmetoder och system för skog än trakthyggesbruk. De såg gärna bättre spridning av kunskap och forskning till omvärlden och bättre kommunikation och samarbete mellan anställda som fokuserar på olika aspekter av hållbart skogsbruk. Det kom även några varnande finger om att SLU:s forskning är alldeles för beroende av skogsindustrin och deras ekonomiska mål vilket gör det svårare att förhålla sig objektiv och skapa ett varierande forskningsklimat. 

— Sagas arbete sätter fingret på hur viktigt det är att skapa en arbetsmiljö där det är högt i tak och alla får möjligheten att dela med sig av sina kunskaper och åsikter, säger Jeannette Eggers som handledde Sagas arbete och fortsätter:

— Huruvida spridningen på åsikter idag påverkar samarbeten och arbetsmiljön visar inte detta examensarbete men är väl värt att undersöka i framtiden.