Ekologiskt nötkött och andra ekosystemtjänster från betes-skogsmosaik

Senast ändrad: 26 januari 2024

En stor del av Sveriges betesmarker är små och ligger spridda i skogsdominerade landskap. Det är stor risk att de läggs ner när befintliga lantbrukare, som i många fall är gamla, slutar med betesdjur. Då förloras stora biodiversitets- och andra naturvärden samtidigt som Sverige blir allt mera beroende av köttimport.

Bakgrund

Nötköttsproduktion i skogsbygd med användning av naturbetesmark har idag i regel låg lönsamhet bland annat på grund av förhållandevis små hagmarker med relativt höga underhålls- och skötselkostnader. Samtidigt bidrar produktionen till många så kallade ekosystemtjänster. I detta projekt ville vi undersöka om större sammanhängande betesarealer innefattande naturbetesmark, skogsmark och marginell och/eller obrukad åker kunde öka lönsamheten och därmed tillgången på ekologiskt nötkött. En ökad betesareal ökar inte bara tillgången på livsmedel utan också den biologiska mångfalden i landskapet. Med skogsproduktionen på den betade arealen sker också en kolinbindning som skulle kunna kompensera för djurens metanutsläpp så att systemet totalt sett blir en sänka för växthusgaser. Minskad skogsproduktion i betad skog skulle kunna kompenseras genom trädplantering på betad igenlagd åker.

Ekologiskt nötkött - bildGenomförande

Projektet hade en tvärvetenskaplig ansats med kompetens inom ekonomi, djurhållning, skogs- och jordbruksvetenskap, biologi, markvetenskap och ekologi. Det baserades på intervjuer, inventeringar, modelleringar samt litteraturstudier.

Projektet samarbetade med Naturvårdsverket i projektet "Större betesfållor och lönsamma lantbruk".

Resultat

Kalkyler i projektet visar att de ekonomiska förutsättningarna för fortsatt betning förbättras om man sammanfogar de små spridda betesmarkerna med intilliggande nedlagd och nedläggningshotad jordbruksmark och mellanliggande skog. Ekologisk nötköttsproduktion i sådana stora betes-skogsmosaiker är med nuvarande jordbruksstöd och miljöersättningar lönsammare än skogsplantering utom på mycket bördig mark i södra Sverige där granplantering beräknas bli lönsammare. Skogsbetet i betes-skogsmosaiker kan vara ett betydande komplement till det övriga betet under betessvackor, men skogens största betydelse är att sammanfoga små spridda betesmarker till rationella fållor. I samarbete med Naturvårdsverket framtogs kart- och rådgivningsmaterial för att i praktiken kunna skapa betes-skogsmosaiker för ekonomiskt hållbar betesbaserad köttproduktion och naturvård.

I projektet studerades också samspel mellan ekologisk nötköttsproduktion, skogsproduktion, klimatpåverkan och biologisk mångfald på åtta utvalda områden spridda i landet från Norrbotten i norr till Blekinge i söder. Därvid jämfördes följande framtidsscenarion under i ett 100-års perspektiv: Dagens markanvändning fortsätter, Maximal köttproduktion, Optimal naturvårdsskötsel, Maximal barrskogsproduktion, Maximal lövskogsproduktion samt Kombination lövskog och bete. Resultaten tyder på att kombinationen lövskog och bete, alltså lövskogsdominerade betes-skogsmosaiker, i många fall är ett mycket konkurrenskraftigt alternativ, som både ger god ekonomi och höga naturvärden.

Finansiär var Formas.

Kontakt
Projektet leddes av Annemieke Gärdenäs, Göteborgs universitet, i samarbete med Mats Olsson, Urban Emanuelsson, Karl-Ivar Kumm, Anna Hessle och Frida Dahlström, samtliga SLU.

Fakta:

Publikationer

Vetenskapligt

Populärvetenskapligt