Vilka drivkrafter har en lantbruksföretagare, hur funkar kalkylerna, vilka risker finns det med belåning och hur påverkar omvärlden? Det fanns många frågeställningar att diskutera i Företagslabbet på Borgeby fältdagar i somras, hårda som mjuka. HIR Skånes ekonomirådgivare och experter från SLU Kompetenscemtrum företagsledning, tillsammans med banker och andra rådgivningsorganisationer, bjöd på en fältvandring i företagsledning som engagerade och väckte ytterligare frågor.
Under en guidad tur med fyra stationer vägde, mätte och räknade vi på företagandet på flera olika vis. Varje station gav upphov till diskussioner och fortsatta samtal och värdefulla insikter i företagandets värld. Med uppskattningsvis bortåt 350 personliga interaktioner under mässans två dagar gav Företagslabbet upphov till både oväntade möten och nya tankegångar. Här nedan kan du läsa mer om de olika stationerna.
Oscar Friberg, HIR Skåne, gör en växtodlingskalkyl.
1/7
Kostnader för insatsvaror, olika färger för olika värden.
2/7
Sebastian Remvig, KCF, förklarar hävstångsekvationen.
3/7
Vilken är din största drivkraft, undrade Patrick Peterson, HIR Skåne?
4/7
Mjuka och hårda drivkrafter.
5/7
Framtidsspaning med Per Hansson, KCF.
6/7
Efter två dagar på mässa tackar KCF för sig!
7/7
En produktionskalkyl behöver egentligen inte vara så komplicerad. Det kan vara så enkelt som att bara ta sig någon minut och kasta ihop en servettkalkyl på fikat för att bygga en bättre förståelse för sin egen ekonomi. Går kalkylen egentligen ihop nu när gödningen blivit dyrare och vetepriset gått ner?
Tanken bakom stationen var att på ett visuellt och enkelt sätt visa hur framtagningen av en produktionskalkyl fungerar inom växtodling. Stationen uppmärksammade även hur svängningarna på marknaden samt i väderleken kan påverka den egna kalkylen, och hur viktigt det är att man sätter sig ner och räknar själv, även om det är i enklaste form.
En produktionskalkyl visar hur stark företagets motor är. Med samma liknelse så blir skuldsättningsgraden ungefär som företagets växellåda. Med stor skuldsättning kan vi växla upp möjligheten att tjäna mycket pengar. Samtidigt står vi på en större risk om det börjar gå dåligt. Man krockar hellre i ettans växel än i femmans, så att säga...
Det huvudsakliga teoretiska ramverket är den så kallade hävstångsformeln. Den ser ut som följer:
Det finns tre olika faktorer som avgör avkastningen på eget kapital, RE. Det är i första hand avkastningen på totalt kapital RT. I andra hand är det förräntningsmarginalen (RT -RS) och i tredje hand skuldsättningsgraden (S/E).
Det huvudsakliga budskapet är hur viktig avkastningen på totalt kapital blir för att förklara risken i företagandet. En hög RT ger i första hand en större grundsäkerhet samtidigt som det minskar risken för att förräntningsmarginalen blir negativ.
En god utgångspunkt är att ju tidigare i resultaträkningen vi kan skapa god lönsamhet desto enklare är det att behålla den hela vägen ner till sista raden.
Många gånger uppehåller vi som ekonomer oss kring hårda värden. Vi gör kalkyler, tittar på företagets lönsamhet, diskuterar belåning och risk. Ofta kommer vi dock även in på mjuka värden, som delvis påverkar hur lantbrukarna styr sina företag. Vi vet att det finns, vi tror oss veta vilka de är, men vilka är mer betydande än andra?
I Företagslabbet deltog 97 besökare i en enkel undersökning. De medverkande fick varsin skopa vetekärnor att fördela i 10 olika glasbehållare som var och en stod för olika drivkrafter.
Undersökningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig och gav alltså inga statistiskt säkerställda svar. Den gav dock nya insikter att ta med sig. Bland annat den att många uppskattar just friheten att som lantbrukare styra sin arbetsdag själv, samtidigt som det är viktigt att få jobba nära naturen.
Att styra sin egen arbetsdag samt att försörja sig och familjen visade sig vara de starkaste drivkrafterna för lantbrukföretagare.
Läs mer om lantbruksföretagarens drivkrafter och vår undersökning.
Framtidspaning är ett sätt att skapa sig underlag för beslut på både kort och lång sikt. Men det är kanske framförallt de strategiska besluten som kräver att man ser sig omkring och försöker analysera vad i omvärlden som kan komma att ha påverkan på mig och mitt företag.
Det finns många metoder att göra framtidsspaning eller omvärldsanalys. Visioner, scenarier, prognoser är olika ansatser.
Här använder vi oss av PESTLE-metoden:
PESTLE utvecklades redan på 1960-talet av Harvard professorn Francis Aguilar. Fördelen med PESTLE:
Genom att ta sig tid och gå igenom punkt för punkt och fundera över hur företaget påverkas skapar man sig ett bra beslutsunderlag.
Aktiviteten var en del av SLU Kompetenscentrum företagslednings projekt Kunskapsnav inom företagsledning och entreprenörskap.
