Rekordår för blåbär enligt SLU-mätning
(Blåbärsprognos 2006 - Pressmeddelande 2006-07-10) Det blir mer blåbär än vanligt i skogarna i sommar! Totalt sett kan det bli dubbelt så mycket bär som de senaste åren. Det visar en färsk sammanställning av SLU.
Rekordår för blåbär väntas enligt en SLU-mätning. Prognoserna över bärtillgången i de svenska skogarna har gjorts genom mätningar i Riksskogstaxeringen och på försöksparkerna vid SLU:s enhet för skoglig fältforskning.
Prognoserna är de första av sitt slag för Sverige, även om mätningar av bärtillgångar pågått sedan 2003. Svängningarna mellan olika år har varit stora under den här perioden.
Årets blomning av blåbär har varit riklig och blommorna ser ut att övergå i kart och mogna bär i ovanligt hög utsträckning. Totalt sett kan vi förvänta oss att det blir ungefär dubbelt så mycket bär som genomsnittet för perioden 2003-2006. Samtidigt finns regionala variationer och som vanligt gäller det att hitta rätt plats att plocka på - skillnaden i bärförekomst mellan goda och dåliga blåbärsskogar är stor. I extrema fall kan man hitta mer än 1000 bär per kvadratmeter. Det ser också ut att bli ett bra lingonår, även om det är lite tidigt att göra en prognos eftersom lingonen blommar senare än blåbären.
Det tar ungefär åtta veckor för blåbärsblommorna att bli mogna bär. I de sydligaste delarna av landet håller blåbären redan på att mogna, medan det dröjer ytterligare någon månad i norr. Lingonriset håller som bäst på att blomma i stora delar av landet. Det är bara i söder som blommorna har blivit kart så att det går att bedöma hur mycket bär det kommer att bli.
- Det är spännande och roligt att för första gången kunna göra prognoser av det här slaget, även om osäkerheten i siffrorna är stor, säger Mats Walheim, som ansvarar för fältarbetet inom Riksskogstaxeringen.
Nuvarande uppgifter är resultatet av en pilotstudie, och SLU kommer även i fortsättningen att göra inventeringar och prognoser. På sikt räknar man med att säkerheten i prognoserna kommer att förbättras. En av svårigheterna ligger i att fastställa hur stor del av blommorna som blir kart och därefter mogna bär. För att uppskatta detta görs återkommande mätningar vid SLUs skogliga försöksparker, som finns i alla landsdelar.
- Vi ser att 55-75 procent av årets blåbärsblommor har övergått till kart, vilket förmodligen är en ovanligt hög andel, säger Ola Langvall som ansvarar för försöksparken i Asa i Småland. Det finns flera anledningar till att inte alla blommor blir bär; bl.a. spelar väderleken vid blomningen in. Dåligt väder minskar möjligheten för insekter att befrukta blommorna och nattfroster kan fördärva dem, sedan kan rådjur och älgar beta av bärriset inklusive blommor och kart. En svårighet med prognosen har också varit att årets blåbärsblomning varit väldigt utsträckt över tiden, med mer än en månad från det att första blomman slog ut till sista kronbladet föll av i ett och samma område.
Den här typen av bärprognoser har gjorts i Finland under ett antal år och deras erfarenheter är goda. - Vi har fått många tips av finländarna inför pilotstudien och har bl.a. fått ”låna” deras erfarenhetstal över hur stor andel kart som blir mogna bär, eftersom vi inte har kommit så långt i vår inventering här i Sverige ännu, säger Ola Langvall. Sverige var dock tidigt ute med översiktliga mätningar av bärmängder i skogarna, redan för ca 30 år sedan gjordes uppskattningar av landets bärtillgångar av Lars Kardell vid SLU. Men det var en engångsinsats. Nu får vi underlag att jämföra dåtidens bärtillgångar med dagens.
Under hösten fortsätter inventeringarna och ger då ett facit över hur goda prognoserna egentligen var. - Med all säkerhet kommer den här pilotstudien att ge oss många värdefulla erfarenheter och förmodligen får vi anledning att förändra våra rutiner för att göra prognoserna säkrare, avslutar Mats Walheim.
Mer information
Ola Langvall, försöksledare vid enheten för skoglig fältforskning, SLU 070-600 52 26
Mats Walheim, forskningsassistent vid inst för skoglig resurshushållning och geomatik, SLU 070-676 17 31
Diagram och karta över regionala skillnader.