Skördeskillnad mellan konventionell och ekologisk odling

I en färsk studie har författarna ställt frågan om den relativa skörden från konventionell odling kommer att öka i framtiden under förutsättning att skörden inte begränsas av vatten, växtnäring, växtsjukdomar och skadeinsekter. Om så sker, kommer då den relativa skördeskillnaden mellan ekologisk och konventionell odling att öka?

Jämförbara studier från 43 länder
För att testa frågan analyserades 362 publicerade jämförbara studier av skördar från ekologisk respektive konventionell odling. Både grödor till humankonsumtion och till foder ingick. Definitionen av ekologisk odling var bred och studier som uppfyllde IFOAM´s definition av ekologisk odling togs med i analysen. Data från perioden 2004 – 2010 och från 43 länder ingick i analysen, där andelen studier från Europa och Nordamerika dominerade (85 %).

I genomsnitt var skörden från ekologisk odling 79 procent av skörden i konventionell odling, men variationen var stor (standardavvikelse 21 %). Skillnaden I skördar varierade mellan regioner och mellan grödor. Norra Europa hade lägst relativ skörd för ekologisk odling (70 %) och Asien hade högst relativ skörd för ekologisk odling (89 %).

Kommersiella odlare skickligare än forskare
Lantbruk med kommersiell växtodling hade signifikant högre skörd (88 %) än de som kom från fältförsök (81 %). Detta talar för att lantbrukare är bättre på att optimera insatser, både på lång och kort sikt, än vad forskare lyckas med i sina fältförsök.

Svagt stöd för hypotesen
För att besvara frågan om skördeskillnaderna kommer att öka I framtiden kunde analysen endast göras för vete, majs, korn, potatis och sojabönor vilka var de grödor med tillräcklig mängd data. För vete och sojabönor fanns en trend att den relativa skördeskillnaden mellan ekologisk och konventionell odling ökade med högre skördenivåer. Författarna påpekar dock att hypotesen inte är helt lätt att testa då data som ingått i analysen inte alltid representerar grödans och platsens skördepotential, vilket både gäller för ekologisk och konventionell odling.

Resultatet gäller på fält och grödnivå
Författarna påpekar också att analysen är gjord på fält och grödnivå och därför är det svårt att använda resultaten på en högre systemnivå. Författarna har till exempel inte tagit hänsyn till att en del av arealen i ekologisk odling behövs för att fixera kväve och därmed tas ingen skörd ut från en del av arealen, vilket sammantaget leder till lägre skörd per yta. Frågan är då hur man på växtföljdsnivå kan optimera kväveförsörjningen med hjälp av baljväxter och tätare kretslopp mellan stad och land för att kompensera för detta.

Växtnäringsförsörjningen är begränsande
En annan fråga på högre systemnivå är hur man kan få tätare kretslopp av kväve och andra växtnäringsämnen. Idag är stallgödsel det viktigaste gödselmedlet inom ekologisk odling, men forskning och utveckling för att sluta kretsloppet mellan stad och land behövs och kan vara en möjlighet att bättre försörja ekologisk odling med växtnäring.

Konventionell odling är däremot beroende av import av handelsgödselkväve och ett stigande pris påverkar möjligheten att gödsla för en optimal skörd, så även konventionell odling kan få problem med kväveförsörjningen. Både konventionell och ekologisk odling är beroende av den ändliga resursen fosfor och frågan i båda system är hur en framtida hållbar fosforförsörjning kan se ut.

Mer forskning och mer data behövs
Författarna drar slutsatsen att för att kunna besvara frågan om skördepotentialen in ekologisk odling så behövs forskning på högre systemnivå samt mer data från Asien Sydamerika och Afrika.