Vi har undersökt om och hur människors hälsa påverkas av vistelse i skogsmiljö, och hur denna kunskap sen kan användas vid olika beslut om bl a skogsskötsel.
Nu arbetar vi vidare
Vi har även forskat och arbetat med Naturbaserad integration där målet har varit att underlätta integration av nyanlända i de nordiska länderna med hjälp av skog och natur. Vi har bland annat tagit fram information och utbildning om de gröna näringarna.
Inom Skog och Hälsa i Umeå bedriver vi tvärvetenskaplig forskning och utvecklingsarbete och samarbetar därför med många olika univeristet, institutioner och organisationer, tex. institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU i Alnarp, institutionerna för folkhälsa och klinisk medicin, psykologi och socialt arbete vid Umeå universitet, Naturresursinstitutet Luke, Centria yrkeshögskola, Vasa universitet/Lévon-institutet i Vasa, Finlands miljöcentral Syke, Helsingfors, Köpenhamns universitet, Norsk institutt for naturforskning NINA Oslo, Stresskliniken vid Norrlands universitetssjukhus, Hushållningssällskapet Norrbotten-Västerbotten, Kristinestads Näringslivcentral AB, Länsstyrelsen Västerbotten.
Anundi, Hanna, Ann Dolling, and Anna María Pálsdóttir. 2023. "Forest Therapy for Women with Gynaecological Cancer—A Feasibility Study to Find New Alternatives in Cancer Rehabilitation" Forests 14, no. 2: 333. https://doi.org/10.3390/f14020333 https://www.mdpi.com/2121366
Dolling A, Nilsson H, Lundell Y. 2017. Stress recovery in forest or handicraft environments - An intervention study. Urban Forestry & Urban Greening 27:162-172. https://doi.org/10.1016/j.ufug.2017.07.006
Stoltz J, Lundell Y, Skärbäck E, Annerstedt van den Bosch, M, Grahn P, Nordström E-M, Dolling A. 2016. Planning for restorative forests: describing stress-reducing qualities of forest stands using available forest stand data. European Journal of Forest Research 135:803–813. DOI:10.1007/s10342-016-0974-7
Sonntag-Öström E, Nordin M, Dolling A, Lundell Y, Nilsson L, Slunga Järvholm L. 2015. Can rehabilitation in boreal forests help recovery from exhaustion disorder? – The randomised clinical trial ForRest. Scandinavian Journal of Forest Research. 30:8, 732-748. DOI:10.1080/02827581.2015.1046482.
Sonntag-Öström E, Stenlund T, Nordin M, Lundell Y, Ahlgren C, Fjellman-Wiklund A, Slunga-Järvholm, L, Dolling A. 2015. "Nature's effect on my mind." - Patients' qualitative experiences of a forest-based rehabilitation programme. Urban Forestry & Urban Greening 14(3): 607-614. https://doi.org/10.1016/j.ufug.2015.06.002
Nordström E-M, Dolling A, Skärbäck E, Stoltz J, Annerstedt van den Bosch M, Grahn P, Lundell Y. 2015. Forests for wood production and stress recovery - trade-offs in long-term forest management planning. European Journal of Forest Research 134:755-767. 10.1007/s10342-015-0887-x
Sonntag-Öström E. 2014. Forest for Rest. Recovery from exhaustion disorder. Umeå University Medical Dissertations, New Series No 1667. (Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin, enheten för yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet) ISBN 978-91-7601-083-9, ISSN 0346-6612.
Sonntag-Öström E, Nordin M, Lundell Y, Dolling A, Wiklund U, Karlsson M, Carlberg B, Slunga Järvholm L. 2014. Restorative effects of visits to urban and forest environments in patients with exhaustion disorder. Urban Forestry & Urban Greening. 13: 344-354. dx.doi.org/10.1016/j.ufug.2013.12.007
Sonntag-Öström E, Nordin, M, Slunga Järvholm L, Lundell Y, Brännström R, Dolling A. 2011. Can the boreal forest be used for rehabilitation and recovery from stress-related exhaustion? A pilot study. Scandinavian Journal of Forest Research 26: 245-256. DOI: 10.1080/02827581.2011.558521
Gentin S, Chondromatidou, AM, Pitkänen K, Dolling A, Prästholm S, Palsdottir AM 2018. Defining nature-based integration. Perspectives and practices from the Nordic countries. Reports of the Finnish environment institute 16.
Pitkänen K, Gentin S, Dolling A, Pálsdóttir AM, Præstholm S, Figari H, Chondromatidou AM, Riki A. 2018. Nature based integration. A solution for immigrant integration in Nordic countries.
Lundell Y, Dolling A, Nordström E-M, Skärbäck E, Stoltz J, Annerstedt van den Bosch M, Grahn P. 2015. Rehabiliteringsskog och virkesproduktion – Går de att kombinera? Fakta Skog, nr 6
Lundell Y och Dolling A. 2010. Kan skogsmiljöer användas vid rehabilitering av människor med utmattningssyndrom? Fakta Skog nr 13
Almén, L, 2021. En hälsofrämjande skog är en gammal skog : ett arbete om att finna och identifiera vad som utmärker hälsofrämjande miljöer i Västerbottens län. Examensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel nr 2021:5
Rosendahl, M. 2020. Fysiska och psykiska hälsoeffekter av att vistas i naturen – En pilotstudie utförd på Stora Fjäderägg, Västerbottens län. Examensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel nr 2020:1
Köppler S. 2017. Skogen som integrationsarena - kopplingen mellan svensk skogsnäring och integration. Examensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel nr 2017:3
Olofsson M. 2014. Utomhuspedagogik i skogen för barn. Skötsel och informationsförslag för Stadsliden, en stadsskog i Umeå. Examensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel nr 2014:1
Lindén H. 2014. Förvaltning och skogsskötsel av ett tätortsnära naturreservat – En fallstudie om Lugnets naturreservat i Falun. Examensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel nr 2014:3
Jönsson H. 2013. Kan vistelse i skogs- eller hantverksmiljö sänka stressade personers stressnivå? En jämförande studie. Examensarbete, SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, nr 2013:3
Lundberg J. 2011. Var finns rehabiliteringsskogen? Hur preferens och upplevelse av skogsmiljö kan användas för att återfinna rehabiliteringsskogen på landskapsnivå. Examensarbete, SLU, institutionen för skogsekologi och skötsel, nr 2001:5
Dolling A, Ålund A, Mårtensson Ekström B, Gunnarsson F. 2017. Främja nyanländas väg till anställning i de gröna näringarna och naturvården. Skogsstyrelsen. Meddelande 2.
Dolling A och Nordström E-M. 2016. Skogens ekosystemtjänster. En ännu högre grad av förvirring? KSLA Nytt & Noterat 2:2016.
Dolling A och Stenborg Blom C.2015. Mångfald i skogen. pp. 26-27. I Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift 2.
Kontakt:
Elisabet Bohlin, Forskare, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Enheten för skog och hälsa, SLU: elisabet.bohlin@slu.se, +46703044134
Ann Dolling, Forskare, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Enheten för skog och hälsa, SLU: ann.dolling@slu.se, +46706997452