I mitten av 1990-talet startades ett program för yttäckande miljöövervakning på svensk åkermark finansierat av Naturvårdsverket.
Programmet ska i enlighet med riksdagens miljökvalitetsmål för jordbruksmark på ett kvantitativt och ytrepresentativt sätt beskriva tillståndet i svensk jordbruksmark liksom också grödans kvalitet i relation till markens tillstånd, odlingsåtgärder och driftsformer.
Provtagningar genom åren
Programmet innefattar sedan år 2001 ca 2000 fasta provplatser jämnt spridda över landet åkerareal och fastlagda med GPS. På 1990-talet provtogs ca 3000 andra punkter vars koordinater dock inte var tillräckligt exakta för att medge upprepad provtagning. På varje provplats tas matjordsprov (0-20 cm) vart 10:e år. Om grödan på platsen vid provtagningen är höstvete, vårkorn eller havre tas också ett kärnprov. På varje provplats har också en engångsprovtagning av alven (40-60 cm) utförts.
Det tredje omdrevet med provtagningstillfällen fördelade över åren 2011, 2013, 2015 och 2017 har avslutats och rapporterats till datavärd. Det fjärde omdrevet ska påbörjas med provtagningstillfällen fördelade över åren 2021, 2023, 2025 och 2027.
Jorden analyseras
Matjordsproven analyseras på totalkol och totalkväve, karbonatkol, pH, utbytbara katjoner (Ca, K, Mg, Na och aciditet–från detta beräknas katjonbyteskapacitet och basmättnadsgrad), och växtnäringsämnen (K-AL, K-HCl, P-AL, P-HCl) och spårelement. För skattning av fosforbindande förmåga bestämdes också Al-AL och Fe-AL i det tredje omdrevet. På växtproven bestäms innehåll av de viktigaste makronäringsämnena och spårelementen. På alvproven från de fasta provplatserna har hittills bara jordartsanalyser utförts. Från hälften av de provplatser som provtogs på 1990-talet finns alvprov som analyserats på pH, spårelement och P-HCl.
Data från Mark- och grödoinventeringen
Data från Mark- och grödoinventeringen hittar du på Miljödata MVM – en webbtjänst med mark- och miljödata. Färdiga kartor över uppmätta parametrar finns på sidan Kartor.