Fakta:
Föreläsningarna år 2022 direktsändes på webben.
Här hittar du dokumentation från våra öppna och populärvetenskapliga föreläsningar med SLU:s seniora miljöanalysspecialister år 2022.
De tre föreläsningar som hölls 2022 handlade om e-infrastruktur för fjärrövervakning av vilda djur, DNA-metoder i fiskförvaltningen och om status för kustfisken.
Se inspelningar av respektive föreläsning nedanför bildspelet. Där finns även sammanfattningar om föreläsningarna.
Föreläsare: Holger Dettki, forskare vid SLU Artdatabanken samt institutionen för vilt, fisk och miljö.
Moderator: Pernilla Christensen, miljöanalysspecialist vid institutionen för skoglig resurshushållning.
Inspelning av Holger Dettkis föreläsning.
Fjärrövervakning av djur med sensorer – på engelska kallat biologging - handlar om att sätta olika typer av sensorer på djur för att studera deras beteende eller fysiologi på avstånd. Området har utvecklats snabbt i och med att sensorer blivit mindre, billigare och att tekniken för dataöverföring har förbättrats. Denna utveckling har gjort att mängden data ökat exponentiellt, vilket ger möjligheter för storskaliga dataanalyser – big data. Samtidigt ställer sådana dataanalyser höga krav på datahanteringen.
En förutsättning vid storskaliga dataanalyser är att data både är åtkomliga och möjliga att samköra med andra datamängder. Ofta har det dock visat sig vara en stor utmaning att ladda ned och samköra olikartade datamängder lokalt. En viktig väg framåt för miljöanalysen av djur är därför att arbeta för en standardiserad datahantering och effektiv delning av biosensordata. För att uppnå det behövs överenskommelser om datastandarder, nya lösningar och att existerande internationella system för datahantering och datadelning kommunicerar med varandra.
Data från biologging används även inom biodiversitetsforskningen. Därför finns behov av att koppla samman biologging-infrastrukturer och internationella biodiversitets-infrastrukturer, vilket bland annat görs inom Global Biodiversity Information Facility (GBIF).
Under föreläsningen resonerar Holger Dettki kring krav, problem, potentiella fallgropar och möjliga lösningar för att skapa en framgångsrik e-infrastruktur för biologging inom djurekologi kommande årtionde. Exemplen baseras på e-infrastrukturen Wireless Remote Animal Monitoring (WRAM), som finns vid SLU. Holger Dettki kommer också att beskriva hur WRAM kopplar sina data med initiativet Svensk biodiversitetsdatainfrastruktur (SBDI), där SLU är en viktig partner.
Föreläsare: Stefan Palm, forskare vid institutionen för akvatiska resurser.
Moderator: Anna Gårdmark, professor vid institutionen för akvatiska resurser.
Inspelning av Stefan Palms föreläsning
Populationsgenetiska analyser av fisk och skaldjur håller på att bli en alltmer etablerad metod inom SLU:s miljöanalys, med stor framtida potential för bevarandearbete och resursförvaltning. Studier av DNA-variation kan till exempel visa hur arter är uppdelade i genetiskt avgränsade populationer. Det går även att studera hur mänskliga aktiviteter, till exempel utsättningar, påverkar genetisk mångfald.
Flera nationella miljökvalitetsmål och internationella konventioner nämner betydelsen av att bevara tillräcklig genetisk variation inom och mellan lokala djur- och växtpopulationer. Hittills används dock populationsgenetiska analyser sällan för löpande miljöövervakning. Vid SLU:s sötvattenslaboratorium har genetiska studier av fisk och kräftor genomförts sedan slutet av 1990-talet, i syfte att stödja en hållbar resursförvaltning.
En arts genetiska struktur kan variera från extremfallet med en enda genetiskt homogen population (till exempel ål) till många genetiskt distinkta populationer utan tydlig koppling till geografiskt avstånd (till exempel fisk och kräftor i isolerade sjöar och vattensystem).
Det är centralt att fiskeförvaltning och beståndsanalyser tar hänsyn till den aktuella artens genetiska populationsstruktur. Annars kan missvisande slutsatser dras och exempelvis överfiske bli följden. I många fall saknas dock grundläggande genetisk kunskap.
I sin presentation ger Stefan Palm några exempel där DNA-undersökningar har svarat på hur akvatiska arter kan bevaras och förvaltas hållbart.
Presentationen avslutas med en framåtblick. En snabb metodutveckling ger bland annat nya möjligheter till detaljerade DNA-kartläggningar, vilket kan gynna miljöanalysarbetet för vissa arter. Att kombinera genetiska data med annan biologisk information, exempelvis kemiska analyser, bedöms också ha stor framtida potential.
Föreläsare: Stefan Larsson, miljöanalysspecialist vid institutionen för akvatiska resurser.
Moderator: Anna Gårdmark, professor vid institutionen för akvatiska resurser.
Inspelning av Stefan Larssons föreläsning
Starka fiskbestånden längs Sveriges kust och hav är viktiga naturresurser för samhället, inte minst via kommersiellt fiske och fritidsfiske. Fiskbestånden ger oss dock inte bara mat på bordet och rekreation i form av fisketurer i naturen.
Att bestånden har god status är också av stor betydelse för viktiga funktioner i kustens och havens ekosystem. Om fiskbestånden inte nyttjas hållbart får det inte bara effekter på de enskilda beståndens utan kan också medföra negativa effekter på ekosystemnivå. Det är därför viktigt att fortlöpande analysera hur fiskbestånden mår, både för att kunna genomföra åtgärder om deras status är dålig men också för att bedöma hur mycket vi kan nyttja fiskresurserna på ett långsiktigt hållbart sätt.
Institutionen för akvatiska resurser genomför årligen beståndsanalyser för alla fiskade arter längs Sveriges kust, i haven och de fem största sjöarna. Ett centralt syfte med dessa analyser är att kunna bedöma hur stora bestånden av fisk är, bedömningar som sedan används som underlag i förvaltningen. För dessa analyser samlar vi in data från fiskets fångster och från provfisken i egen regi. Där insamlad data tillåter medverkar SLU i att skatta hur stora bestånden är och hur stort fisket kan tillåtas vara, utan att påverka bestånden negativt över tid.
För bestånd där inte lika mycket data finns gör SLU istället biologiska bedömningar över beståndens status. Ett exempel på rådande databrist utgörs av att uppgifter om fritidsfisket fångster ofta är knapphändiga. Trots att skattningarna är behäftade med stor osäkerhet är det dock tydligt att fritidsfisket fångar mycket mer än vad yrkesfisket gör för flera av de kustnära fiskarterna, som till exempel abborre och gädda.
I presentationen ger Stefan Larsson två exempel på hur fritidsfisket å ena sidan kan nyttjas för att samla in data om fiskbestånden och å andra sidan kan studeras för att bedöma hur stor effekten av fritidsfiskets fångster är på bestånden.
I slutet av presentation ger Stefan kort framåtblick kring brister och utvecklingsmöjligheter i dagens datainsamling och beståndsanalys samt förslag på hur förvaltningen av fisk längs kust och i hav skulle kunna förbättras.
Föreläsningarna år 2022 direktsändes på webben.
Ann-Katrin Hallin, 018-67 38 25, 070-323 38 25