I veckan har Svenska artprojektet samlat inte mindre än 21 forskare hos SLU Artdatabanken i Uppsala. Forskarna utreder landets biologiska mångfald, ibland med kunskap om helt nya arter som resultat.
Just nu finansierar SLU Artdatabanken 19 vetenskapliga projekt. Det är taxonomisk forskning som utförs av forskare i hela landet - verksamma vid olika universitet och naturhistoriska museer. Forskningen, som fokuserar på dåligt kända arter, finansieras inom ramen för regeringsuppdraget Svenska artprojektet. SLU Artdatabanken anordnade i veckan en träff där Svenska artprojektets aktiva forskare fick tillfälle att inspirera varandra och dela med sig av sin kunskap.
Under två dagar har 21 forskare befunnit sig på Campus Ultuna i Uppsala. Tillsammans representerar de 15 olika projekt som alla har gemensamt att de utforskar Sveriges biologiska mångfald. Föredragen har bland annat berört de vanliga men sällan dokumenterade hydrozoerna som simmar runt i våra hav. De har handlat om maskar som lever mellan sandkorn och lerpartiklar, svampar som parasiter på lavar, dolda Bryum-mossor och svamparter som inte lämnar så tydliga spår i jorden de lever i, men som ändå ganska lätt kan spåras via DNA. Forskare har också berättat om hur du lättast hittar flest kvalster, och om de små vridvingarna vars larver utvecklas inuti andra insekter och som i vissa fall bara är vuxna någon dag.
Ibland är det självklart att nya arter har påträffats. Andra gånger kan det vara svårare att veta. Då är landets museisamlingar ovärderliga resurser med typmaterial från tidigare artbeskrivningar. Det går alldeles utmärkt för dagens forskare att kombinera historiskt material med moderna metoder inom genetik och mikroskopi. Det gamla blir till hjälp i att ta nya kunskapskliv framåt.
