Nyhet

Svenska artprojektet ökar kunskapen om mindre kända maskar och svampar

Publicerad: 23 oktober 2024
Lila, rosa och orange-aktig mask med vad som ser ut som en frisyr av tentakler på huvudet. Foto

SLU Artdatabanken delar ut närmare tio miljoner kronor till tre taxonomiska forskningsprojekt inom ramen för regeringsuppdraget Svenska artprojektet.

Sedan 2002 har SLU Artdatabanken i uppdrag av Sveriges regering att kartlägga, beskriva och tillgängliggöra kunskap om alla Sveriges flercelliga växter, svampar och djur, ett initiativ som går under namnet Svenska artprojektet. En viktig del av arbetet utförs av forskare på landets universitet och naturhistoriska museum. Här tilldelar SLU Artdatabanken forskningsmedel som går att söka genom öppna utlysningar. Årets bidrag går till två forskningsprojekt vid Göteborgs universitet samt ett vid Naturhistoriska riksmuseet.

Diversitet och fylogeni hos insektsassocierade nematoder i Sverige

Nematoder (rundmaskar) kan parasitera på insekter, och varje insektsart kan ha ett flertal specifika parasitiska nematodarter knutna till sig. Den taxonomiska mångfalden av insektsassocierade nematoder i Sverige borde vara enorm, men ändå har färre än 50 arter hittills hittats. Oleksandr Holovachov på Naturhistoriska riksmuseet leder detta projekt som bland annat innefattar en systematisk undersökning av nematoderna. Forskningsprojektet har som mål att upptäcka och beskriva nya arter, generera molekylära data för alla arter samt presentera släktskapsanalyser baserade på en kombination av morfologiska och molekylära data.

Taxonomi och systematik hos svenska rastamaskar (Terebellidae, Annelida)

Familjen Terebellidae är en grupp vanligt förekommande men mindre kända havsborstmaskar som lever i havet. De flesta arterna i Sverige är oidentifierade, obeskrivna eller refererade till med felaktigt namn. Detta projekt, som leds av Arne Nygren på Göteborgs universitet, ska kartlägga mångfalden hos gruppen. Bland annat kommer nya arter att beskrivas, och bestämningsnycklar kommer att publiceras. Insamlingen involverar ett flertal fartyg och medborgarforskning med dykare. Den kunskap som tas fram förväntas vara till hjälp både för forskning och miljöövervakning.

Svenska hyaloscyphoida svampars taxonomi och systematik, med fokus på Cistella-Urceolla-kladen

Cistella och Urceolella är två mindre kända släkten av sporsäcksvampar i Sverige. De inkluderar 80-100 accepterade arter som är i stort behov av revidering, och många arter återstår att upptäcka. Tillsammans med 3–6 andra släkten utgör de vad forskarna beskriver som den nya familjen Urceolellaceae. Projektet, som leds av Karin Hansen på Naturhistoriska riksmuseet, fokuserar på denna familj och är en fortsättning på tidigare taxonomiska studier som hon gjort på dessa grupper. Syftet är att klargöra art- och släktesgränser, samt att ytterligare utforska familjens sammansättning, avgränsning och relationer.

Fakta:

SLU Artdatabanken har sedan 2002 regeringens uppdrag att driva Svenska artprojektet. Målet är att kartlägga, beskriva och tillgängliggöra kunskap om alla Sveriges flercelliga växter, svampar och djur. 

Svenska artprojektet har bland annat i uppdrag att stödja och dela ut bidrag till taxonomisk forskning och till inventeringsarbeten för att upptäcka fler av Sveriges okända arter. Särskilt fokus läggs på mindre kända organismgrupper. Forskningsprojekten genomförs ofta vid något av landets universitet eller naturhistoriska museer.