I början av 2023 tillsatte regeringen en utredning med uppdraget att identifiera inhemska skogsträd där förädling kan vara en kostnadseffektiv åtgärd för långsiktigt bevarande. Resultatet blev ett 300 sidor långt betänkande (dokument) om hur förädling, forskning och finansiering kan ge alm och ask en framtid.
– Alm och ask har funnits i Sverige under mycket lång tid och är viktiga att bevara främst för deras omfattande ekologiska betydelse, men de har även stora kulturella och sociala värden. Om populationerna av alm och ask fortsätter att minska eller går förlorade innebär det en exceptionell och mycket allvarlig situation för svensk natur men även för kulturlandskapet, säger Sanna Black-Samuelsson som är huvudförfattare till betänkandet.
Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.
När vi pratar om alm i Sverige menar vi egentligen tre olika arter; skogsalm i södra halvan av landet, lundalm på Öland och Gotland, och vresalm, endast på Öland. Alla tre arter är hårt drabbade av almsjukan vilket innebär att många av almarnas följearter också är trängda och riskerar att dö ut. Arter som är beroende av alm och ask riskerar till och med att försvinna redan före träden.
Sverige har bara ett 40-tal inhemska trädarter, men de utgör ryggraden för landets biologiska mångfald. Almen är värd för 250 arter varav 121 är rödlistade. För asken är motsvarande siffra 200 respektive 94 arter. Ett exempel på en art som är almspecialiserad är almsnabbvinge. Almens knoppar utgör larvernas föda, och arten hotas därmed av almsjukan.
– Alm och ask är trädslag som saknar nära släktskap med andra inhemska trädarter i Sverige. De är ”rikbarksträd” med en grovsprucken, porös bark med ett högt pH och god näringstillgång som vissa följearter kräver. Samtidigt finns trädarter som skulle kunna erbjuda en livsmiljö för vissa av följearterna. Till exempel har lönn ett antal gemensamma arter med alm och ask, framför allt för några mossor och lavar som växer på bark och ved. Men många arter är specialiserade och starkt beroende av just alm eller ask. Exempelvis finns 62 arter som är almspecialister och alltså inte har något ersättningsträd. Det är också ett problem att lönn är sällsynt på Gotland, det geografiskt viktigaste området för att säkra almarnas framtid i Sverige, säger Sanna.
På Gotland har man kämpat för att bevara almen genom att identifiera, fälla och elda upp sjuka träd för att bromsa smittspridning. Projektet betraktas som lyckat eftersom ungefär 90 procent av Gotlands almar finns kvar. Sannolikt har Gotland idag den största vilda populationen av alm i Europa.
– Sverige har en resurs som inget annat land har. Gotland har stora almpopulationer tack vare att det är en isolerad ö och att almsjukan har bekämpats från början. Eftersom almsjukan är spridd över almens hela utbredningsområde i Sverige är det arbete man gör på Gotland oerhört viktigt. Men vi kommer inte att övervinna almsjukan bara genom att avverka sjuka träd. Den enda möjligheten att bevara almen och de ekosystem som är knutna till trädslaget i Sverige är genom bekämpning på Gotland, i kombination med resistensförädling. Detta är utredningens högst prioriterade förslag, tillsammans med forskning, säger Sanna.
