Mossorna påbörjade sin utveckling för 460 miljoner år sedan och deras livscykel och sexuella fortplantning skiljer sig från all annan växtlighet på land. Det handlar både om hur befruktningen går till och vilka lösningar de har hittat för att lyckas med den. Skvättskålar och märkliga dvärghannar är inget ovanligt i mossornas värld.
Dvärghannar, det vill säga att hanen är mycket liten i jämförelse med honan av samma art, är vanliga hos många djurgrupper: till exempel fiskar, blötdjur, maskar och spindlar. Bland landväxterna återfinns fenomenet hos bladmossor.
Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.
Skvättskålar är en spännande strategi som bladmossorna utvecklat för att komma över sitt begränsade befruktningsavstånd. Mossans blad bildar då en skvättskål kring det manliga könsorganet. När regndroppar faller ner i bladskålen och studsar i väg, kan de små spermatozoiderna lifta med dropparna – och färdas en hel meter.
Men för att upptäcka allt detta kan det behövas både lupp och mikroskop. En stor del av mossornas värld är hemlig för det mänskliga ögat.
Vridbjörnmossa, Oligotrichum hercynicum. Foto: Tomas Hallingbäck
Mossorna är otroligt viktiga för både ekologi och klimat. Det finns beräkningar på att världens mossor innehåller 400 gigaton kol bundet i marken, framförallt i mossar men även i skogar av olika slag. Dessutom är många mossor goda indikatorarter inom naturvården, det vill säga att de signalerar att många andra arter kan finnas på samma ställe och att platsen är gynnsam för bevarande av biologisk mångfald.
Digitala nycklar
Ju fler arter man känner igen, desto mer intressant blir det att vandra i naturen. Och i dagarna har en ny digital nyckel till björnmossliknande bladmossor publicerats i Artfakta.
Stor björnmossa, Polytrichum commune. Foto: Niklas Lönnell
En bladmossa som många säkerligen stött på i skogen är stor björnmossa, Polytrichum commune. Den förekommer vanligtvis i stora tuvor på blötare mark. Björnmossan har dock många släktingar i familjen Polytrichaceae som växer alltifrån mycket torrt på sandmark och hällmarker till mycket blött på myrar. Den nya digitala nyckeln omfattar familjens alla arter och varieteter.
Det som utmärker alla arter i familjen är att de har längsgående lameller på översidan av bladnerven och hos många av arterna är bladnerven mycket bred så att bladen ter sig barrlika. Även kapselns mynning har en säregen byggnad med en mynningshinna. Sporerna lämnar således kapseln genom små öppningar på sidan av mynningen mellan peristomtänderna. Denna har liknats vid en saltströare där sporerna skakas ut när kapseln kommer i rörelse av till exempel vind och turbulens.
Mossornas Dag
Som övriga bladmossor är björnmossorna växelfuktiga. De är beroende av omgivningens fuktighet då de saknar rötter och tillväxer när skotten har tillräckligt med vatten vid fuktig väderlek. Hösten är således en utmärkt tid för såväl mossor som den som vill studera dem. Den som vill få ytterligare inspiration och hjälp att tränga djupare in i mossornas värld har under Mossornas Dag 18 oktober chansen då exkursioner anordnas på flera platser runt om i Sverige.
Text: Niklas Lönnell och Ulrika Sehlberg Samuelsson