Öppen myr blir trädklädd – klimatförändringar en del av problemet

Det är sedan slutet av 1900-talet känt att trädtäckningen på myrar ökar. När det sker minskar arealen öppen myr. Bara under de senaste 35 åren motsvarar arealminskningen en yta nästan lika stor som Blekinge. Utan större störningar, med pågående klimatförändringar och gynnsamma tillväxtbetingelser för träd, är det rimligt att anta att trädens volymtillväxt på myrar fortsätter att öka.

Idag täcker myrar drygt 5 miljoner hektar av Sveriges yta, motsvarande 12 procent av landarealen. Av denna yta är mer än hälften öppen mark, resten är mer eller mindre trädklädd och varierar från glest trädbevuxen till helt sluten.

Att myrar framför allt är en öppen landskapstyp är en förutsättning för många arter, som exempelvis myrbräcka, gulyxne och flaggvitmossa . I takt med att mängden träd ökar riskerar arter att försvinna, vissa redan när det växer glest med träd. Att myrarna förändras påverkar inte bara arterna som lever där utan kan få konsekvenser för landskapet. Öppna myrar bidrar till variation i skogslandskapet som annars till stora delar består av slutna trädklädda skogar. Öppenheten bidrar till den biologiska mångfalden på flera olika sätt. Här finns flera arter som är beroende av ljusa och öppna miljöer för sin fortlevnad, exempelvis födosöks-, spel- och häckningsplatser för fåglar, men här återfinns även unika växtsamhällen, samt livsmiljöer för landmollusker, insekter och spindeldjur. Öppenhet i sig är en viktig landskapsegenskap som värdesätts också av människor vid exempelvis olika friluftslivsaktiviteter.

Vad beror förändringarna på?

Myrar är en slags våtmark, det vill säga ett område där grundvattenytan ligger nära markytan. Just därför är myrar ofta ogästvänliga livsmiljöer för träd. Den höga och skiftande grundvattennivån och många gånger låga tillgången på näringsämnen påverkar trädens långsiktiga etablering, överlevnad och tillväxt.

Eftersom grundvattennivån påverkas av klimatet är ett varmare klimat med längre växtsäsonger och sänkta grundvattennivåer i vissa delar av Sverige en orsak till den ökade trädtäckningen. Men det finns andra förklaringar till myrarnas igenväxning. Under en lång tid fungerade mer produktiva myrar som viktiga fodermarker för djurhållning, men i början av 1900-talet upphörde detta brukande. Det har bidragit till att träd över tid fått möjlighet att etablera och breda ut sig på myrar i större skala för att sedan ofta övergå till att bli helt skogklädda.

Utdikning av våtmarker och skogar har också bidragit till en storskalig grundvattensänkning. De första utdikningarna syftade mest till att öka jordbruksmarksarealen, men på 1900-talet övergick syftet till att förbättra skogstillväxten på tidigare blöta myrar för ökat ekonomiskt värde. Indirekt har också den stora utbyggnaden av vägar bidragit till dräneringen eftersom en del av vägdragningarna gjorts i direkt anslutning till eller ibland rakt över myrar.

Den förhöjda kvävedepositionen i kombination med varmare och torrare vegetationsperiod i stora delar av landet kan vara ytterligare orsak till trädtillväxten.

Träden etablerar sig

I Sverige är det huvudsakligen tall som klarar att växa på myrar, men även björk, gran, gråal och klibbal förekommer regelbundet. Om träd har börjat etablera sig på myrar, till exempel i kanten av öppna myrar, kan träden i ett senare skede påverka vegetationen och i sin tur göra det möjligt för ytterligare trädtillväxt.

Utan åtgärder riskerar myrar att växa igen. En minskad areal öppen myr kommer att göra arter som är beroende av öppna myrar mer känsliga för ytterligare förändringar kopplade till ett varmare klimat. Det kan röra sig om geografiska förskjutningar av växtsamhällen samt att invasiva främmande arter, som lever i myrar och andra våtmarker, kan ges utrymme att expandera och få en större påverkan på naturligt förekommande arter vid ett förändrat klimat.

Viktigt att följa utvecklingen

Det är viktigt att följa hur arealen av öppen myr förändras och om det behövs bevarandeåtgärder för att hålla myrarna öppna. Att restaurera myrar, bland annat genom att lägga igen diken, röja sly och återuppta slåtter eller bete kan vara sätt att på lång sikt mildra och motverka den oönskade igenväxningen.

Att följa trädtäckning och arealutveckling av öppen myr kan även fungera som en klimatindikator. Varianter av en sådan indikator har tidigare lyfts fram men har inte blivit införd som en operationell indikator. I en ny rapport beskrivs nu vidare hur en sådan indikator skulle kunna utformas och kommer att ge underlag till miljömålen Myllrande våtmarker och Begränsad klimatpåverkan samt till rapporteringen till EU inom art- och habitatdirektivet.

Text: Urban Gunnarsson