Över 20 nya lavparasiter för Sverige

Senast ändrad: 29 november 2024
Uppförstorad del av lav. Svarta klumpar sitter på knölig yta. Foto

Allt fler tycks intressera sig för lavar och svampar. Samtidigt märks också ett ökat intresse för de parasiter som växer på lavar, så kallade lichenicola svampar. I en färsk artikel beskrivs 24 nya lichenicola svampar för Sverige.

När man står vid en trädstam eller berghäll för att närmare syna lavar under lupp dröjer det inte länge innan man upptäcker att vissa lavar ser bleka, nästan sjuka ut. Tittar man ännu närmare kan lavarna ibland se ut att vara angripna av något. Det kan till exempel vara små svarta prickar, orangea knölar, rosa gelékumpar eller vad som ser ut som svarta hår i och på lavens yta. De små påväxterna är svampar, närmare bestämt lichenicola svampar (på engelska lichenicolous fungi).

 

Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.

 

Vad är då en lichenicol svamp?

I begreppet lichenicola svampar ingår både arter som är parasiter, nedbrytare (saprotrofer) och parasymbionter, även kallade kommensaler, det vill säga arter som inte ser ut att påverka värdlaven negativt. Exakt hur de påverkar laven är osäkert, men vissa verkar vara parasiter på svampdelen av laven, vissa verkar parasitera algkomponenten och några snor näring (socker) från laven. Vi kan för enkelhetens skull kalla lichenicola svampar för lavparasiter. Lavparasiter behöver inte vara nära släkt med varandra – det finns arter som hör till divisionen sporsäcksvampar (Ascomycota) och andra som hör till divisionen basidiesvampar (Basidiomycota). Bland lavparasiter finns både de som kan angripa ett brett spektrum av lavar och de som är värdspecifika, vilket innebär att de bara kan leva på (och av) en eller ett fåtal värdarter. Den i stadsmiljöer vanliga arten parasitspindelskinn Athelia arachnoidea är ett exempel på svamp som kan angripa många olika arter av lavar. Lunglavsknapp Plectocarpon lichenum är istället värdspecifik.

Eftersom värdspecifika lavparasiter är begränsade till att bara leva på en eller ett fåtal arter är de särskilt känsliga för förändringar som gör att värden, det vill säga laven, påverkas. Eftersom kunskapen om lavparasiter är begränsad vet vi inte vilka krav alla arter har på sin omgivning. En del värdspecifika arter verkar vara beroende av att värdlaven finns i tillräckligt stort antal för att själv kunna existera. Samtidigt ser en del lavparasiter ut att vara beroende av att värdlaven växer på sten istället för träd. Andra arter verkar knutna till kalkområden, trots att värdlaven finns överallt i landet. Vissa arter är beroende av specifika miljöer som ädellövskogar, barrnaturskogar eller skogar i nederbördsrika områden. Ett flertal arter hittar man bara i miljöer med lång kontinuitet, vare sig det är gamla skogar med ingen eller svag påverkan från skogsbruk, eller gamla stenhällar opåverkade av markslitage och med välutvecklade lavsamhällen.

Över 450 arter av lichenicola svampar i Sverige

I dagsläget känner vi till över 450 lichenicola svampar från Sverige, men årligen hittas nya arter. Intresset för dessa svampar ökar, vilket även märks i antalet nya arter som rapporteras från Skandinavien varje år. Som exempel rapporterades en ny lavparasit för Sverige år 2020, sex nya arter (varav fyra nya för Norden) år 2022 och 15 nya arter (varav åtta nya för Norden) år 2023. I den allra senaste artikeln rapporterades 24 nya lavparasiter för Sverige (varav 12 nya för Norden och 2 nya för Europa). Utvecklingen är närmast exponentiell, vilket visar att vi bara har börjat skrapat på ytan bland lavparasiter i Sverige!

Liknande mönster kan observeras i Norge där det rapporterades tre nya lavparasiter år 2020 medan 31 nya arter rapporterades år 2022.

Utvärdering inför rödlistan

I takt med att vi får ökad kunskap om dessa svampar har vi större möjlighet att utvärdera dem inför rödlistan. Många arter är sannolikt hotade på grund av klimatförändringar, habitatförlust med mera. Det bör lyftas fram att en väsentlig andel av de nya lavparasiter som påträffas i Sverige och Norge har påträffats i miljöer med höga naturvärden som gammelskogar, kalkrika fjäll, trädklädda betesmarker, oceaniska skogar och alvar – miljöer som har mer eller mindre fungerande ekosystem. Flera arter ställer säkert stora krav på sin livsmiljö, och många lavparasiter är därför förmodligen bra indikatorer/signalarter för miljöer med höga naturvärden och lång kontinuitet.

Lavparasiter som är beroende av rödlistade lavar är särskilt känsliga. Nyligen rapporterades bland annat tre lavparasiter som växer på rödlistade lavar. Calycina alstrupii och Chalara lobariae växer på den rödlistade arten lunglav Lobaria pulmonaria. Båda har hittats i äldre barrnaturskogar. Merismatium lobariae har hittats på skrovellav L. scrobiculata i gammelskogar i Jämtland, men den anges också växa på lunglav L. pulmonaria i bland annat Ryssland. En annan exceptionell art som rapporterats är Buelliella ohmurae som hittills bara varit känd från några höga berg i Japan. Arten påträffades i det tundraliknande palsmyrslandskapet i Tavvavuoma, norr om Kiruna i Torne Lappmark, en miljö som förväntas minska med rådande klimatförändringar.

Många fler lavparasiter finns där ute

I takt med att intresset ökar för dessa svampar kommer allt fler lavparasiter att påträffas i Sverige. Vi vet också att obeskrivna arter döljer sig bland lavparasiterna i Sverige.

Stanna gärna till och titta närmare på lavarna i din omgivning. Tittar du ännu närmare kanske du får se en lavparasit, och har du tur kanske det till och med är en ny art för Sverige eller vetenskapen.

Den senaste artikeln som rapporterar 24 nya lavparasiter för Sverige går, liksom många andra artiklar som rör lavar och lichenicola svampar i Norden, att komma åt i den öppna tidskriften Graphis Scripta.

 

Text: Raul Vicente

 

Referenser

Frisch, A., Holien, H., Klepsland, J.T., Suija, A. & Bendiksby, M. (2022). New data on lichenicolous fungi in Norway. Graphis Scripta 34 (7): 59–133.

Klepsland, J.T. (2020). Thirty lichens and lichenicolous fungi new to Norway. Graphis Scripta 32 (7): 120–143.

SLU Artdatabanken. (2020). Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala.

Svensson, M., Vicente, R. & Westberg, M. (2020). Additions to the lichen flora of Fennoscandia IV. Graphis Scripta 32 (3): 52–62.

Vicente, R., Westberg, M., Isaksson, R., Anderberg, R., Frisch, A., Hammarström, O., Hansson, J., Jonsson,F. & Svensson, M. (2024). Additions to the flora of lichenicolous fungi of Sweden II. Graphis Scripta 36 (7):123–147.

Westberg, M., Moberg, R., Myrdal, M., Nordin, A. & Ekman, S. (2021). Santesson’s Checklist of Fennoscandian Lichen-Forming and Lichenicolous Fungi. Uppsala University: Museum of Evolution.

Westberg, M., Arup, U., Ekman, S., Isaksson, R., Johannesson, L., Vicente, R. & Svensson, M. (2022). Additions to the flora of lichens and lichenicolous fungi in Fennoscandia. Graphis Scripta 34 (1): 12–21.

Westberg, M., Hammarström, O., Isaksson, R., Johansson, P., Thor, G., Vicente, R. & Svensson, M. (2023). Additions to the flora of lichenicolous fungi of Sweden. Graphis Scripta 35(2): 4–13.