Pärlugglans tid är nu

Senast ändrad: 21 februari 2024
Pärluggla. Foto: Niclas Ahlberg

[Publicerad 2019-03-08]. I de boreala barrskogarna lever pärlugglan nomadiskt och passar på att häcka när gnagarpopulationerna är höga. Förr förekom smågnagarna i norr i tydliga cykler om 3–5 år, men cyklerna har i stort sett upphört – framför allt i skogslandet. I Sverige ropar pärlugglan mest frekvent under andra och tredje veckan i mars, såväl i norra som södra delarna av landet. Är det sämre med gnagare i Norrland är pärlugglorna i Finland istället, visar data från Finland.

Om man tittar på hur många pärlugglor som rapporterats 8–21 mars i förhållande till hur många fynd av andra fågelarter som rapporterats i Artportalen under samma period i samma område får man ett indexvärde. Detta index ger en uppfattning om huruvida det rapporterats fler eller färre pärlugglor ett visst år. Förmodligen blir resultatet presenterat i ett diagram övertydligt, eftersom år med många pärlugglor sannolikt inspirerar till fler utflykter i ugglemarker jämfört med sämre år.

 

SLU Artdatabanken är ett kunskapscentrum för arter och naturtyper.

 

Pärluggleungar. Foto: Hans Bister

Pärluggleungar i Västmanland. Foto: Hans Bister

Under åren 2001-2012 syns en tydlig treårig cykel för pärluggla i Norrland med två bra år följt av ett dåligt (Figur 1).

Figur 1 pärlugglor 

Figur 1. Relativa antalet spelande pärlugglor jämfört med alla rapporterade fåglar i Norrland 8–21 mars åren 2001–2012.

 

Lägger man till det relativa antalet pärlugglor i Svealand för samma tid får man åtminstone till en början ett intressant mönster. 2003 och 2006 är år då färre pärlugglor noterades i Norrland medan Svealand då hade två toppår. Under 2009 bryts dock denna trend, och liksom i Norrland blev 2009 ett sämre år. Under de följande åren visar Svealands och Norrlands pärlugglor upp samma mönster.

 Figur 2 pärlugglor

Figur 2. Relativa antalet spelande pärlugglor jämfört med alla rapporterade fåglar i Norrland (rött) och Svealand (lila) 8–21 mars 2001–2012.

 

Birdlife Finlands rapportsystem Tiira.fi startade 2005. Lägger man även till motsvarande data från Finland kan man ana att gnagarcyklerna i Norrland och Finland inte är riktigt synkroniserade. Är det sämre med gnagare i Norrland är pärlugglorna i Finland istället!

Figur 3 pärlugglor

Figur 3. Relativa antalet spelande pärlugglor jämfört med alla rapporterade fåglar i Norrland (rött), Svealand (lila) och Finland (blått) 8–21 mars 2001–2012.

Särskilt tydligt blir detta 2009 då Sverige hade sitt sämsta pärluggleår, medan Finland hade ett av sina bästa. Under 2009 rapporterades bara sex pärlugglor i Norrland 8–21 mars, medan 1212 observationer rapporterades i Finland.

Efter 2012 upphör cyklerna om två bra år följt av ett sämre, och det är väldigt svårt att se något mönster längre.

Figur 4 pärlugglor

Figur 4. Relativa antalet spelande pärlugglor jämfört med alla rapporterade fåglar i Norrland (rött), Svealand (lila) och Finland (blått) 8–21 mars 2001–2018.

 

Tack till Peter Uppstu, Birdlife Finland för uppgifterna från Finland.

Text: Johan Nilsson
Foto: Niclas Ahlberg och Hans Bister

 

Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.

Fakta:

Vad är Artportalen?

På artportalen.se kan du rapportera alla arter du ser i Sverige. Genom att många människor bidrar med information om att de sett en eller flera arter på en viss plats i naturen, så kallade artobservationer eller fynd, hjälper det till att skapa en tydlig bild av arters förekomst. Observationer av arter över tid ger också viktig information om och hur arternas populationer förändras. Denna kunskap är viktig för att kunna prioritera och planera naturvårdsåtgärder och för att förebygga miljö- och klimatproblem.