Kontaktinformation
Ulrika Sehlberg Samuelsson, redaktör
SLU Artdatabanken
ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se
[Publicerad 2024-01-25]. Sedan januari 2023 har sex nya spindeldjur påträffats i Sverige. Alla fynden är gjorda i Skåne. Några av arterna är sedan tidigare kända från Danmark och andra länder i nordvästra Europa men bara en har för närvarande svenskt namn.
De senaste tio åren har i snitt en till två nya spindlar för Sverige påträffats årligen, men 2023 var något av ett exceptionellt år. Redan den 29 januari hittade Lars Jonsson och Freddy Persson en population med den lilla täckvävarspindeln Porrhomma microcavense – en cirka 2 millimeter liten blek spindel. Fyndet gjordes under några stenar på Höganäs kyrkogård. Arten lever ett undangömt liv i marken och är närmast känd från Tyskland och Nederländerna. Täckvävarspindeln är relativt sent upptäckt som ny art för vetenskapen (1990).
Nästa fynd gjordes 1 maj när Christer Bengtsson hittade kaparspindeln Ero aphana på Limhamn, Malmö. Efter en del letande under våren och sommaren hittades fler förekomster i Malmö där spindeln hade sin hemvist. Denna spindel är närmast känd från Köpenhamn, så det var inget långt kliv för arten att ta sig till Sverige.
Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.
Nästa art som upptäcktes var lockespindeln Nelima sempronii. Tidigt i september hade Christer Bengtsson hittat en intressant lockespindel under några plankor och bråte vid Lokstallarna i Malmö. För att bekräfta bestämningen åkte han senare tillbaka till platsen tillsammans med Lars Jonsson, och de kunde då hitta ett flertal exemplar av arten. Även denna lockespindel är närmast känd från Danmark.
Den 21 oktober kom en liten spindel krypandes på Raul Vicentes säng. Spindeln uppmärksammades av hans sambo och samlades snabbt in. Efter en kort studie under lupp stod bestämningen klar – det var täckvävarspindeln Erigone dentosa. En till ny spindelart för Sverige! Denna spindel har sitt ursprung i Nordamerika men har under 2000-talet koloniserat Europa där den verkar spridas snabbt. Arten har i Europa hittats både i växthus och stadsnära naturmiljöer. Det är troligt att arten har kommit till Europa med hjälp av människan, till exempel genom transporter av växtmaterial och med bilar.
Bara en dag senare hittade Christer Bengtsson en märklig liten kardarspindel på en husvägg vid en lastbilsterminal på Limhamn, Malmö. Efter att ha lagt upp några bilder i Facebook-gruppen ”Spindelnätet”, och efter att några exemplar samlats in, kunde bestämningen bekräftas: väggkardarspindel Brigittea civica, en ny kardarspindel för Sverige. Arten har gjort ett stort kliv norrut, då den närmast är känd från Tyskland. Ett tips är att leta efter spindeln på solbelysta husväggar.
När vi trodde att vinterns antågande skulle sätta stopp för nya fynd upptäckte Lars Jonsson den spektakulära och vackra lockespindeln Astrobunus laevipes. Lockespindeln uppmärksammades vid en genomgång av fallfällor placerade vid steniga stränder vid Mölle. Arten är närmast känd från ett fynd i nordöstra Tyskland och från Nederländerna där den hittades 2003. Den har under några årtionden spridit sig norrut från södra Tyskland, Ungern och Balkan. Detta är första fyndet i Nordeuropa.
Det är säkert att Ero aphana, Brigittea civica, Astrobunus laevipes och Nelima sempronii är arter som på grund av klimatförändringarna har gynnats och därmed expanderat norrut. Vi kan nog förvänta oss fler fynd i södra Sverige av dessa ”klimatvinnare” eftersom ett flertal arter i Danmark och Tyskland står och knackar på dörren. Det är också förväntat att fler arter likt Erigone dentosa dyker upp i Sverige; med hjälp av människan sprider de sig mellan länder och kontinenter. Hur invasiv en art som Erigone dentosa är kommer tiden att avgöra.
Text: Raul Vicente, Lars J Jonsson & Christer Bengtsson
Läs mer om arterna i Artfakta. Då dessa arter är nya för Sverige är informationen mycket kortfattad.
Porrhomma microcavense i Artfakta
Artfakta är en tjänst som tillgängliggör kunskap om arter i Sverige. Det är SLU Artdatabanken som utvecklar och förvaltar Artfakta.
Arter som kan artbestämmas kan man rapportera i Artportalen. Genom att många personer bidrar med en stor mängd observationer av både vanliga och ovanliga arter kan direkta naturvårdsinsatser lättare sättas in, samtidigt som framtida hot kan upptäckas genom att analysera arters förändringar över tid.
Ulrika Sehlberg Samuelsson, redaktör
SLU Artdatabanken
ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se