I Artportalen finns drygt 9 000 observationer av blå kärrhök Circus cyaneus – rödlistad i kategorin Nära hotad (NT) – rapporterade från perioden januari–februari de senaste tio åren. Kan dessa observationer användas för att uppskatta hur många blå kärrhökar som övervintrar i Sverige?
Dagens natur är ett artikelflöde från SLU Artdatabanken. Här hittar du analyser och nyheter om biologisk mångfald, arter och naturvård.
Årsunge av blå kärrhök, Lännåkersviken i Sörmland i oktober 2017. Foto: Johan Nilsson
Vintertid är de blå kärrhökarna mer rörliga än vråkarna. En stationär blå kärrhök rör sig över betydligt större områden jämfört med en vråk, men den kan lika gärna överge det område den uppehållit sig i och söka upp ett nytt. Flera blå kärrhökar kan dessutom samsas i samma område utan att konflikt uppstår. För varfågel – och i viss mån ormvråk och fjällvråk – är det idealt att beräkna antalet övervintrande individer utifrån en s.k. klusteranalys. För blå kärrhök fungerar inte denna metod lika bra. Om kärrhökarna inte är stationära utan drar omkring finns risken att de räknas dubbelt. Och givetvis kan man inte utgå ifrån att alla blå kärrhökar faktiskt rapporteras.
Antalet rapporterade blå kärrhökar i genomsnitt under januari–februari åren 2008–2017.
Rapporterade blå kärrhökar under januari–februari åren 2008–2017. Vintertid förekommer arten främst på jordbruksslätterna och undviker skogsområdena.
Om jag trots felmarginalerna gör denna analys har i genomsnitt 165 blå kärrhökar rapporterats under januari–februari åren 2008–2017. Hittills har 171 blå kärrhökar rapporterats under 2018.
Diagram 1. Antalet rapporterade blå kärrhökar i genomsnitt under januari–februari åren 2008–2017.
Av de 9 000 observationerna av blå kärrhök är 95,5 % angivna med kön – hane, hona eller honfärgad – vilket är en hög andel. Dessutom är 25 % av individerna åldersbestämda.
För de flesta fågelarter är det främst äldre fåglar – och då särskilt hanar – som stannar, medan yngre fåglar och honor flyttar längre. En god anledning till det skulle kunna vara att de gamla hanarna då har närmast till sina revir. Men hos blå kärrhök, liksom hos många andra rovfåglar, är honorna större än hanarna, och hos amerikansk kärrhök Circus hudsonius har man noterat att äldre honor övervintrar längre norrut än hanarna. I Skåne angav Nils Kjellén (1990) att av 68 övervintrande blå kärrhökar var 15 (22 %) gamla hanar. I motsvarande data från Artportalen (2008–2017) är 27 % gamla hanar.
Diagram 2. Antalet rapporterade blå kärrhökar (blå) under januari–februari åren 2008–2017 jämfört med medeltemperaturen (röd) längs våra södra kuster under januari. En viss överensstämmelse kan skönjas.
I diagram 2 kan man skönja en viss korrelation mellan medeltemperaturen i januari längs våra södra kuster och antalet övervintrande blå kärrhökar.
Diagram 3. Antalet rapporterade blå kärrhökar (blå) under januari–februari åren 2008–2017 jämfört med Svensk Fågeltaxerings vinterpunktrutter (röd).
Diagram 4. Antalet rapporterade blå kärrhökar (blå) under januari–februari åren 2008-2017 jämfört med föregående hösts sträckräkningar (grön) vid Falsterbo.
I diagram 4 ser överensstämmelsen något bättre ut mellan antalet utsträckande blå kärrhökar vid Falsterbo och antalet övervintrande individer. Kan det betyda att häckningsframgången snarare än vintervädret avgör hur många som övervintrar i Sverige?
Text: Johan Nilsson
Foto: Hans Bister, Johan Nilsson
Källor: Artportalen, Vår Fågelvärld 1990 (4): 211–220.
Tomas Carlberg var redaktör från 2017 till oktober 2019.
