Hoppa till huvudinnehåll

Frågor och svar om arter och natur

Kontakta oss ifall du inte hittar svar på din fråga

Våra webbapplikationer

Vad är Artportalen och Artportalen beta?

Artportalen är ett system för observationer av Sveriges vilda växter, djur och svampar. Systemet består av en databas med flera tillhörande tjänster för rapportering, sökning och hantering av artobservationerna. Artportalen är öppen för alla att använda för rapportering och sökning bland de miljontals fynduppgifter som privatpersoner såväl som yrkesverksamma naturvårdstjänstemän och forskare har bidragit med.

Stegvis kommer Artportalen flytta till en ny teknisk miljö: Artportalen beta. Där hittar du i första steget funktioner som har förnyats och anpassats för användning i fält. I Artportalen hittar du tills vidare alla funktioner. Funktionalitet som du hittar via Artportalen beta.

Artportalen utvecklas och drivs av SLU Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet och finaniseras delvis Naturvårdsverket.

Vad är Artfakta?

I Artfakta hittar du taxonsidor där enskilda arters taxonomi, kännetecken, ekologi och utbredning presenteras. Här finns artnycklar, bilder och fågelljud som kan hjälpa dig göra korrekta artbestämningar. Du kan också navigera i organismvärlden via släktträdet eller söka ut viss naturvårdsinformation genom att filtrera t ex rödlistans bedömningar av arters hotstatus och utdöenderisk.

Förutom att hitta enskilda arters information på taxonsidorna kan du även:

Verifiering (kvalitetsgranskning) i Artportalen

Vad innebär verifiering (kvalitetsgranskning) i Artportalen

Verifiering är ett viktigt led i att kunna kvalitetssäkra fynd i Artportalen. Det  sker på tre nivåer – den första vid rapporteringen, den andra vid exponeringen för kunniga andra användare och den tredje vid den praktiska verifiering, s.k. expertverifiering.

Skydd och övervakning av arter

Vad är EU:s art och habitatdirektiv?

För att motverka förlust av biologisk mångfald har EU:s medlemsländer antagit flera direktiv, bland annat art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG). I direktivet finns listade arter och naturtyper som är av intresse att bevara för att säkra den biologiska mångfalden inom EU:s medlemsländer.

Vad är miljöövervakning?

Miljöövervakning kan t.ex. innebära att regelbundet återkomma till ett antal platser för att metodiskt följa upp tillståndet för en art. I Sverige pågår ett antal långsiktiga satsningar på miljöövervakning.

I Sverige genomförs miljöövervakning på olika geografiska nivåer, i olika naturtyper och av flera myndigheter och aktörer. 

Vad är en fridlyst art?

Fridlysning innebär ett direkt skydd enligt lag från att samla in, skada eller störa arten.

En fridlyst art är en art som enligt lag är skyddad från att skadas, plockas, eller på något annat sätt påverkas negativt av människor. Fridlysning sker ofta nationellt och gäller särskilt hotade eller unika arter i Sverige. Lagen som reglerar detta är främst miljöbalken, och Naturvårdsverket beslutar vilka arter som ska fridlysas. Exempel på fridlysta arter i Sverige är blåsippa, orkidéer, fjällräv och vissa groddjur. Fridlysningen kan gälla i hela landet eller en viss region.

Vad är en skyddad art?

Arter som är skyddade genom olika nationella eller internationella regelverk.

Begreppet skyddad art används ofta för arter som är skyddade enligt specifika lagar, direktiv eller internationella avtal. Skyddsklassning kan baseras på nationella lagar, EU-direktiv (som fågeldirektivet och habitatdirektivet) eller internationella konventioner (som CITES). Till exempel skyddar CITES avtal vissa arter från handel, medan fågeldirektivet skyddar fågelarter inom EU. 

Fynduppgifter som lagras av SLU Artdatabanken omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (OSL, SFS 2009:400) och hanteras i enlighet med svensk lagstiftning. Grundprincipen är att fynduppgifterna ska vara öppna och tillgängliga för alla. Arter som finns upptagna på SLU Artdatabankens lista över nationellt skyddsklassade arter, klass 3-5, döljs dock för publik visning och hanteras mer restriktivt. En fynduppgift döljs antingen automatiskt i Artportalen för att arten är upptagen på SLU Artdatabankens lista över skyddsklassade arter eller för att användaren själv valt att dölja fynduppgiften. En dold fynduppgift visas inte publikt i Artportalen utan endast för dem som har behörighet att se den.

Vad innebär diffusering i samband med skyddsklassning
Att en art diffuseras betyder att vi i Artportalen ”otydliggör” positionen för fyndet i olika hög grad beroende på hur lätt det är att själv räkna ut var det borde vara. En art som bara häckar i bergsbranter behöver högre grad av diffusering än en art som växer på ett talrikt substrat.

Vad är en rödlistad art?

En rödlistad artart som utifrån utdöenderisk har kategoriserats enligt Internationella naturvårdsunionens (IUCN:s) kriterier i någon av kategorierna DD, NT, VU, EN, CR eller RE. 

Arter i någon av kategorierna DD, NT, VU, EN, CR eller RE betecknas i Sverige som rödlistade arter. Termen hotade arter avser arter i någon av kategorierna VU, EN och CR. Arter som faller ut i kategorin ”LC – livskraftig” betraktas däremot inte som rödlistade i Sverige.

En rödlistad art har inget lagligt skydd, även om en rödlistad art också kan vara fridlyst eller skyddsklassad. I Sverige har rödlistan alltså ingen formell juridisk status, men används inom naturvårdsarbetet som ett av flera underlag vid prioritering av naturvårdsåtgärder eller i arbetet med skyddade områden.

Vad är skillnaden mellan rödlistade, fridlysta och skyddade arter?

I Sverige används begreppen fridlysta arter, skyddade arter och rödlistade arter för att beskriva olika typer av skydd och bedömningar för växter och djur i naturen. Här är de viktigaste skillnaderna i korthet:

  • Fridlysta arter är lagligt skyddade inom landet.
  • Skyddade arter har ett bredare skydd enligt nationella och internationella lagar.
  • Rödlistade arter är kategoriserade utifrån risk för att dö ut, utan att ha ett juridiskt skydd.

Vad är en naturvårdsart?

Naturvårdsarter är ett samlingsbegrepp för arter som behöver uppmärksammas inom naturvården; arter som är extra skyddsvärda, antingen genom att själva vara av särskild vikt eller genom att peka på att områden eller naturtyper är särskilt viktiga ur ett naturvårdsperspektiv. I begreppet ingår rödlistade arter, fridlysta arter och sådana som är listade i EU:s art- och habitatdirektiv, signalarter (indikerar artrikedom), ansvarsarter (sådana som har en stor andel av sin population i Sverige), samt nyckelarter (arter som bär upp artsamhällen).

Mer om skydd av arter

Flera av Sveriges arter är skyddade med stöd av olika nationella eller internationella lagar och konventioner.

Biologisk mångfald

Vad är biologisk mångfald?

Biologisk mångfald definieras ofta internationellt som "Variationsrikedomen bland levande organismer i alla miljöer samt de ekologiska komplex i vilka dessa organismer ingår”. 

Vad är invasiv främmande art?

Främmande arter är utan tvekan en viktig och helt integrerad del av svenskt jord- och skogsbruk, och främmande arter trivs och frodas i våra trädgårdar. Men vissa nykomlingar – de s.k. invasiva arterna - kan ställa till stora problem och påverka den biologiska mångfalden.

Vad är ekosystemtjänster?

Ekosystemtjänster är alla produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss människor och som bidrar till vår välfärd och livskvalitet. Begreppet och tankesättet används för att synliggöra de värden som naturen och den biologiska mångfalden ger oss människor.

Vad är grön infrastruktur?

Grön infrastruktur är ekologiskt funktionella nätverk av livsmiljöer och strukturer, naturområden samt anlagda element som utformas, brukas och förvaltas på ett sätt så att biologisk mångfald bevaras, samt att för samhället viktiga ekosystemtjänster främjas i hela landskapet. Begreppet grön infrastruktur har sin grund i Konventionen om biologisk mångfald; CBD. 

Vad är en organismgrupp?

Organismgrupper - en funktionell indelning

SLU Artdatabanken arbetar långsiktigt med att analysera, sammanställa och tillgängliggöra information om svenska arter. Arbetet genomförs gruppvis i så kallade organismgrupper, där varje grupp har minst en ansvarig person. Huvudsakligen är detta en funktionell gruppindelning - för att göra det enklare att jobba -  även om de flesta av våra organismgrupper också är systematiska grupper. Avsikten är att alla svenska arter och artgrupper ska tillhöra en organismgruppsansvarig person hos oss.

Organismgrupper:

Till varje organismgrupp finns en expertkommitté knuten. Ledamöternas huvuduppgift är att bedöma status och trender för landets arter inför rödlistning och EU-rapportering. 

Vad är en naturtyp?

Naturtyper - en indelning

För att enklare överblicka den svenska naturens mångformighet kan landskapet delas in i ett antal naturtyper. SLU Artdatabanken arbetar med naturtypsindelning på flera olika nivåer, som ett led att underlätta arbetet med miljöövervakning och uppföljning. 

Lista över naturtyper som Sverige rapporterar till EU

Vad är en expertkommitté?

SLU Artdatabanken samarbetar med ett antal expertkommittéer. Ledamöternas huvuduppgift är att bedöma status och trender för landets arter inför rödlistning och EU-rapportering. I arbetet ingår också att stödja och främja rapporteringen till Artportalen och ofta även att ta fram fakta om arter som publiceras i Artfakta. En del ledamöter deltar i arbetet med Åtgärdsprogram för hotade arter och några med rödlistning av arter på Europanivå.

Vad innebär rödlistning?

Den svenska rödlistan är en sammanställning över enskilda arters utdöenderisk. Bedömningarna görs utifrån kriterier som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN). Rödlistan är ett av de underlag som används för att göra prioriteringar inom naturvården. En vanlig art kan bli rödlistad på grund av att populationen minskat kraftigt. Även arter som inte minskar, men som är sällsynta och har en mycket begränsad förekomst kan bli rödlistade. Nästa rödlista publiceras 2026.

Arter i någon av kategorierna DD, NT, VU, EN, CR eller RE betecknas i Sverige som rödlistade arter. Termen hotade arter avser arter i någon av kategorierna VU, EN och CR. Arter som faller ut i kategorin ”LC – livskraftig” betraktas däremot inte som rödlistade i Sverige.

Publicerad: 20 november 2024 - Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se
Loading…