Hur mår odlingslandskapet?

Helt grundläggande är att behålla en levande landsbygd med människor, betesdjur och slåtter. Det är t.ex. viktigt att skapa en socioekonomisk miljö som lockar folk att stanna eller kanske till och med att flytta ut på landsbygden. Det behövs också ekonomiska incitament för en skötsel som är gynnsam för naturmiljön. Det kan t.ex. vara att få avkastning på hö efter slåtter, kunna hålla flera olika typer av betesdjur eller att djuren betar på de värdefulla markerna istället för på gödslade marker.

Ekonomiska styrmedel såsom stöd och ersättningar inom jordbruket är kraftfulla verktyg som med rätt utformning kan bidra till att förbättra situationen i odlingslandskapet. Mer och bättre anpassad information till lantbrukare kan också bidra till en förbättrad situation.

Åtgärder

Åtgärdsprogram för hotade arter och naturtyper har i många fall visat sig vara ett framgångsrikt koncept, och ökade resurser tillåtgärdsprogrammen skulle med största sannolikhet ha stor betydelse. Även om åtgärdsprogrammen riktar sig till enskilda arter och naturtyper bidrar åtgärderna ofta till att även gynna många andra arter "på köpet". Dessutom innebär åtgärdsprogrammen att kunskap sammanställs och förmedlas, och ny värdefull kunskap kommer oftast fram under arbetet.

Det finns också behov av mer forskning kring skötselmetoder och "grön infrastruktur", dvs. hur arter har möjlighet att sprida sig i landskapet och hur ett funktionellt landskap ska se ut.

Samverkan över sektorsgränserna – i synnerhet skog och jordbruk – är en nödvändighet för att man ska kunna skapa ett funktionellt landskap för många av odlingslandkapsarterna. Ett landskapsperspektiv med anpassad skogsskötsel i odlingslandskapsbygder, t.ex. glesare skogar med mindre andel gran och ökat skogsbete, kan vara en väg att gå. Samarbete behöver dock ske även med andra samhällssektorer, inte minst infrastruktur, kommunal planering och exploatering av olika slag.

Urbana miljöer och infrastrukturens biotoper

Redan idag är urbana miljöer och infrastrukturens biotoper (t.ex. parker, trädgårdar, vägkanter, banvallar och kraftledningsgator) mycket viktiga för många av odlingslandskapsarter, i synnerhet sådana som gynnas av slåtter. De fungerar som ersättningsbiotoper och är viktiga spridningsvägar för många arter. En slåttergynnad art som stor blåklocka hittar man numera mestadels i vägkanter och i vissa kraftledningsgator, medan den blivit mycket sällsyntare i det traditionella odlingslandskapet. Samma sak gäller för många andra arter. Med mer information och ökade resurser till naturvårdsanpassad skötsel kan urbana miljöer och infrastrukturens biotoper få än större betydelse i framtiden.

Vad gör SLU Artdatabanken?

Artdatabankens uppgift är att vara en kunskapsbank för Sveriges naturtyper och arter, däribland de som är knutna till odlingslandskapet. Mycket av kunskapen är tillgänglig för alla via vår webbplats, våra publikationer och våra webbtjänster. Vi fungerar också som ett stöd för Naturvårdsverket och länsstyrelserna i deras arbete med bevarandeåtgärder och uppföljning och rapportering av tillståndet i naturen.