Kontaktinformation
Håkan Berglund, Naturtypsansvarig skog
SLU Artdatabanken
hakan.berglund@slu.se, 018-672237
Det bästa sättet att värna gammelskogens arter är utan tvekan att skydda skogar från avverkning och sköta dem med naturvård som främsta mål. Detta kan göras frivilligt eller genom att med lagens hjälp skapa olika typer av skyddade områden.
Den generella hänsynen och skogsbrukets andra naturvårdsinsatser är mycket viktiga eftersom 95% av all produktiv skogsmark brukas. Man bör till exempel lämna död ved och låta utvalda träd stå kvar och åldras. Detta görs numera rutinmässigt på ett engagerat och bra sätt av många skogsbolag och privata skogsägare, vilket minskar de negativa konsekvenserna av modernt skogsbrukande.
Hyggesfritt skogsbruk kan också vara ett sätt att gynna naturvärden i skogen. Hyggesfritt skogsbruk är ett samlingsnamn för olika skötselmetoder såsom blädning, plockhuggning, luckhuggning och överhållen skärm. Enligt Skogsstyrelsens undersökning bedrevs under 2020 hyggesfritt skogsbruk på ca. 650 000 hektar produktiv skogsmark. Forskningen visar att användning av hyggesfria metoder kan ha positiva effekter för den biologiska mångfalden men hänsyn behöver tas till viktiga strukturer såsom död ved och gamla träd.
Det saknas dock fortfarande en samlad utvärdering av vilken betydelse olika åtgärder har för den biologiska mångfalden i stort. Många naturvårdsforskare menar dock att det behövs ett mer naturvårdsanpassat skogsbruk och betydligt fler och långsiktigt skyddade skogar för att nå miljömålen att bevara den biologiska mångfalden.
Vår uppgift är att vara en kunskapsbank om tillståndet för den svenska skogens arter och naturtyper. Detta gör vi genom att sammanställa, analysera och tillgängligöra data från t.ex. observationer i fält, tillgänglig forskning och erfarenhet. Denna kunskap sprider vi till allmänheten, markägare och beslutsfattare, som alla kan göra något för att vända den negativa trenden.
Håkan Berglund, Naturtypsansvarig skog
SLU Artdatabanken
hakan.berglund@slu.se, 018-672237