EU:s art- och habitatdirektiv

Senast ändrad: 13 november 2024

EU:s art- och habitatdirektiv

För att motverka förlust av biologisk mångfald har EU:s medlemsländer antagit flera direktiv, bland annat art- och habitatdirektivet (direktiv 92/43/EEG). I direktivet finns listade arter och naturtyper som är av intresse att bevara för att säkra den biologiska mångfalden inom EU:s medlemsländer.

Rapportering

Rapporteringen enligt direktivet görs vart sjätte år och formuleras i direktivets artikel 17. Senaste rapporteringen skickades till EU den 29 april 2019. SLU Artdatabanken har på uppdrag av Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) sammanställt underlag till rapporteringen för merparten av arterna och alla naturtyper.

Resultat på EU:s webbplats

Gynnsam bevarandestatus

För varje art och naturtyp som finns listad i direktivet har fyra parametrar bedömts och en sammanvägning av dessa har gjorts. Utbredningsområde och framtidsutsikter bedöms för både arter och naturtyper. För arterna ingår dessutom populationsstorlek och artens livsmiljö, medan för naturtyperna ingår förekomstareal och kvalitet. De sammanvägda bedömningarna resulterar i gynnsam, otillfredsställande eller dålig bevarandestatus. Gynnsam bevarandestatus beskriver det tillstånd som ska uppnås för att en art eller naturtyp ska kunna finnas kvar långsiktigt.

Arter

De arter som finns upptagna i art- och habitatdirektivet betraktas som skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv. De delas in i tre olika kategorier och tillhör bilagorna 2, 4 och 5:

  • Arter vars livsmiljö ska skyddas (bilaga 2). Det innebär att särskilda bevarandeområden (Special Area of Conservation SAC) ska avsättas för att ingå i Natura 2000-nätverket.
  • Arter som kräver strikt skydd (bilaga 4), t.ex. fridlysning. Många av arterna i bilaga 2 finns även i bilaga 4.
  • Arter som kan behöva särskilda förvaltningsåtgärder (bilaga 5) om det finns risk att de minskar p.g.a. insamling eller annan exploatering.

Lista över arter som Sverige rapporterar till EU

Naturtyper

De naturtyper som står med i art- och habitatdirektivet är sådana som anses skyddsvärda i ett europeiskt perspektiv. Detta innebär att naturtyper som vi i Sverige inte betraktar som särskilt spektakulära och är ganska vanliga kan finnas med, t.ex. barrskog. I direktivet kallas den för västlig taiga. Även naturtyper som anses värdefulla i ett svenskt perspektiv ingår i art- och habitatdirektivet, t.ex. artrika gräsmarker, olika våtmarker och ”urskogar” samt vattendrag, fjälltyper och marina miljöer. De flesta av Sveriges naturreservat innehåller flera av art- och habitatdirektivets naturtyper.

Lista över naturtyper som Sverige rapporterar till EU

SLU Artdatabankens arbetet med EU:s naturvårdsdirektiv

SLU Artdatabanken har flera arbetsuppgifter som kopplar till Art- och habitatdirektivet (Artikel 17) och Fågeldirektivet (Artikel 12). På uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten arbetar vi bl.a. med att:

  • utveckla och förvalta system för datainsamling som ligger till grund för övervakning, analys och uppföljning av de arter och naturtyper som omfattas av art- och habitatdirektivet
  • sammanställa förslag till uppföljningsrapport till EU enligt samma direktiv
  • ta fram underlag (uppföljningar, analyser och granskningar) som relaterar till direktiven, t.ex. ta fram förslag på nya Natura 2000-områden eller att fungera som stöd till länsstyrelser i deras arbete med Natura 2000 när det gäller uppföljning

Vi arbetar även med de beröringar som finns mellan de två ovan nämnda direktiven och två andra EU-direktiv

SLU Artdatabanken representerar SLU i det konsortium som står bakom European Topic Centre on Biological Diversity (ETC). (öppnas på Eionets webbplats) Vi representerar även Sverige i två arbetsgrupper under EU-kommissionen där våra art- och naturtypsexperter bidrar i den EU-gemensamma diskussionen som syftar till att förbättra och effektivisera genomförandet av direktiven.


Kontaktinformation