Kärlväxter – basen för allt landliv

Senast ändrad: 08 november 2024
Närbild på lila blomma. Foto

Det är svårt att föreställa sig vår planet utan kärlväxter. De flesta landlevande djur och svampar är direkt eller indirekt beroende av dem, däribland vi människor. Arterna varierar i storlek och kan i Sverige vara allt från tiotals kubikmeter stora eller över 40 meter höga träd som t.ex. ekar och tallar, ned till den lilla dvärgandmaten vars bladskiva bara är en kubikmillimeter.

  

Kärlväxter ger föda, boplatser eller fungerar som substrat åt de flesta andra landlevande organismer. Klorofyll är det ämne som ger växter deras gröna färg. Ämnet spelar en avgörande roll i fotosyntesen, det vill säga växternas omvandling av koldioxid, vatten och energi till kolhydrater och syrgas - en förutsättning för det mesta av livet på jorden. Men de är förstås också intressanta för sin egen skull och en källa till sinnlig glädje!

Kärlväxter utgör mer än 300 000 arter på jorden och innefattar fröväxter och kärlkryptogamer. Fröväxter omfattar alla blom- och barrväxter medan kärlkryptogamer inkluderar ormbunks-, fräken- och lummerväxter.

Omkring 4 550 arter är påträffade i vilt tillstånd i Sverige varav 2 140 arter bedöms vara bofasta. Av dessa är 1 600 (varav 1 450 spontana) bedömbara i rödlistearbetet eftersom övriga arter har förts in i landet med människans hjälp och etablerats efter år 1800. Därtill kommer 360 underarter och varieteter samt närmare 1 800 inhemska apomiktiska småarter av hökfibblor, maskrosor, björnbär och daggkåpor.

Kärlväxter finns nästan överallt. För drygt hälften (50,4%) av de svenska arterna är odlingslandskapet en viktig landskapstyp, följt av urbana miljöer (19,5%) våtmarker (19,4%), skog (18%), fjäll (14%), havsstränder (11%) och sötvatten (9%), medan slutligen endast nio arter (0,6%) förekommer regelbundet i det salta havet.

 

Kärlväxterna färgar jorden grön, men deras blommor har även många andra färger för att locka pollinerande insekter. Blommande backtimjan Thymus serpyllum (lila) och kantig fetknopp Sedum sexangulare (gul). Ultuna, söder om Uppsala 6 juli 2015. Foto: Sebastian Sundberg

Gröna vattenväxter i olika storlekarLiten, mindre, minst: stora runda bladskivor är stor andmat Spirodela polyrhiza; mindre, ovala och rödaktiga respektive gröna bladskivor är röd andmat Lemna turionifera resp. andmat (L. minor); slutligen de mycket små, talrika och riskorn-liknande bladen är dvärgandmat (Wolffia arrhiza). Stjärneholms slottsruin, Skurup, Skåne 28 juni 2017. Foto: Sebastian Sundberg

 

Kärlväxter i naturvården

Kärlväxters expertkommitté

På SLU Artdatabanken arbetar vi med att kartlägga tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige. Med hjälp av ett stort antal engagerade privatpersoner, yrkesverksamma naturvårdare och expertkommittéer arbetar vi för att samla in och analysera data om Sveriges arter och naturtyper. Tillsammans bidrar vi till en hållbar förvaltning av naturresurser och arbetar för en rik och känd natur.

Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters utdöenderisk och ger en överblick över tillståndet för Sveriges arter. Arterna bedöms med hjälp av ett antal kriterier, som omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och populationstrender. Utifrån denna bedömning placeras arterna i olika kategorier.