Lavar - ett samhälle av organismer

Historiskt sett uppfattade man en lav som en organism vilken som helst. Under slutet av 1800-talet blev det dock klart att i en lav fanns det en svamp (nästan alltid en sporsäckssvamp) samt en grönalg och/eller en cyanobakterie. Under den senaste tioårsperioden har det också blivit alltmer uppenbart att transporten av ämnen mellan svampen (mykobionten) och algerna/cyanobakterierna (fotobionten) underlättas eller t.o.m. är beroende av bakterier som förekommer i mängd i lavbålen, och att även dessa kan sägas ingå i lavsymbiosen. Nyligen (2017) blev det också klart att den yttre delen av många lavar (barken) är uppbyggd av en eller flera basidiesvampar. Vad är då en lav? Ja, den frågan är fortfarande svår att svara på. Kanske kan man formulera det som att en lav är ett samhälle innehållande en eller flera fotobionter, en sporsäckssvamp, en mängd bakterier och ofta en eller flera basidiesvampar.

Lavar och andra arter

Det finns ytterligare ett stort antal arter av olika organismgrupper knutna till detta lav-samhälle. Vissa är parasiter (dvs. en part som drar nytta av samlevnaden, medan den andra komponen­ten skadas), medan andra har nytta av samexistensen utan att den andra parten påverkas nämnvärt. Yt­terligare andra organismer som fåglar, snäckor/snig­lar, myror och kvalster använder lavarna som skydd, bomaterial, gömställe eller mat. Dessutom hjälper lavarna oss människor med fundamentala ekosystem­tjänster som att tillföra skogsmark näring och förhindra erosion.

Expertkommittén för lavar arbetar, förutom med lavar, även med svampar som växer på lavar. Totalt arbetar vi därför med omkring 2 500 arter.

Vindlav Ophioparma ventosa från Härjedalsfjällen. Foto: Sanna Nordström