Lavar i naturvården

Den komplexa uppbyggnaden av det samhälle vi kallar lavbål är kanske orsaken till att lavar reagerar snabbt på miljöförändringar som till ex­empel vattenföroreningar, luftföroreningar eller änd­rade skogs- eller jordbruksmetoder. Detta sammantaget har lett till att lavar kan­ske är den organismgrupp som mest frekvent används för miljöövervakning bland växter i vid bemärkelse. Det som hotar flest lavar är det industrialiserade skogsbruket. I dagens likåldriga barrträdsplantager är skogarnas naturliga föryngringsprocesser satta ur spel, och det råder brist på lämpliga livsmiljöer för många lavar – särskilt de som är knutna till äldre eller döda träd. Det högeffektiva industrialiserade jordbruket har lett till att många småmiljöer som tidigare var vanliga i jordbrukslandskapet och hyste många lavar har försvunnit. Luftföroreningar liksom trädsjukdomar som almsjuka och askskottssjuka är stora hot då många lavar växer på ask och alm. Den drastiska minskning som skett av svaveldioxidutsläpp som skett i Sverige har varit positivt för många lavar som har kunnat återkolonisera t.ex. stadskärnor och sydliga delar av landet där de tidigare var försvunna. Å andra sidan har kväveutsläppen bara minskat marginellt och dessa missgynnar lavar som är känsliga för kväve. Många arter vilka har cyanobakterier i sin bål hör till denna grupp. Ett exempel på en sådan rödlistad lav är blylav Pectenia plumbea. Slutligen skapar klimatförändringar en osäkerhet inför framtiden.

Skogslandskapets omvandling

Många lavar är knutna till riktigt stora och gamla eller senvuxna träd och i ett kommersiellt brukat skogslandskap där inga träd tillåts bli gamla har dessa lavar svårt att klara sig. Ett stort antal lavar är knutna till senvuxna aspar och sälgar och dessa arter har ofta svårt att klara sig vid en slutavverkning även om de sparas vid en slutavverkning då de har svårt att klara den plötsliga exponering som följer på en avverkning runt träden. Ett exempel på en rödlistad lav som kan drapera gamla sälgar är lunglav Lobaria pulmonaria. Omkring 10 % av alla lavar som växer på träd eller buskar i Sverige är helt knutna till ved och många fler kan ibland växa där. I ett historiskt perspektiv har volymen död ved i skogar minskat drastiskt i Sverige och framförallt lavar knutna till speciella typer av ved har minskat sina populationer varför de är rödlistade. Ved är också ett substrat som kan variera stort vad gäller t.ex. ålder, hårdhet, exposition, lutning, diameter, höjd över marken, näringstillgång och vattenhalt. Alla dessa variabler påverkar lavfloran. Flera rödlistade lavar är knutna till hård, solbelyst tallved som är impregnerad med kåda och därmed kan bli hundratals år gammal. Ett exempel på en spektakulär rödlistad lav på denna typ av ved är varglav Letharia vulpina.

Jordbrukslandskapets omvandling

Där det äldre, småskaliga jordbrukslandskapet ofta var artrikt, är dagens jordbrukslandskap ofta artfattigt. Storskaliga monokulturer och borttagandet av småbiotoper värdefulla för lavar som öppna lövmarker, alléer, omålade träbyggnader och trägärdesgårdar har lett till att lavar har rödlistats. Ett exempel på en lav på omålade byggnader i jordbrukslandskapet är sydlig ladlav Cyphelium notarisii. Trädsjukdomar som askskottssjuka och almsjuka är stora hot mot många lavar. Gotland är snart den enda utposten i Sverige där lavar knutna till alm finns kvar i någon större omfattning i Sverige. Ett fortsätt bekämpande av almsjukan på Gotland är en fundamental insats för naturvården. En alm i ett gotländskt änge hyser i genomsnitt en rödlistad lav medan en ask i samma miljö hyser 0,7 rödlistad lav vilket visar vilken stor betydelse denna miljö har för rödlistade lavar. Totalt 32 lavarter finns i Sverige bara på alm och/eller ask. Ett exempel på rödlistad lav knuten till alm är almorangelav Cerothallia luteoalba och en rödlistad lav knuten till ask är askvårtlav Pyrenula nitidella.

Vad innebär ett ändrat klimat?

Effekterna av klimatförändringar är svåra att förutse. Ett varmare klimat kan i sig vara ett hot för nordliga fjällarter. För arter med fragmenterade populationer kan en ökad variabilitet vara en stressfaktor. Sannolikt har ett varmare klimat lett till att nya arter etablerat sig i Sverige – ett exempel är Candelariella medians som hittats på betong i Lund. Andra arter har ökat sina populationer som t.ex. arter av punktsköldlavar Punctelia.