Svampar - nödvändiga och spännande

Senast ändrad: 08 november 2024
Svamp med vit fot och brun hatt i torra löv. Foto

Svampar är en viktig grupp - både ekologiskt och ekonomiskt. Genom att svampar bryter ner organiskt material cirkuleras näringsämnen genom ekosystemen. Flera kärlväxter skulle inte kunna växa utan svampar som bildar mykorrhiza-symbios med växternas rötter som på så sätt kan ta upp viktiga näringsämnen. Andra svampar bidrar med medicin och mat, och är helt oumbärliga vid framställningen av bröd, vin och öl.

  

Forskare delar upp levande organismer i olika riken, där växter och djur utgör två utav dem. Under en tid ansågs svampar tillhöra växterna, men idag vet vi att svampar utgör en alldeles egen evolutionär linje och faktiskt är närmare besläktade med djuren än med växterna. I Sverige finns runt 10 000 arter, vilket gör svamparna till en av de artrikaste grupperna.

Ta en promenad i skogen. Överallt finns det svamp, under fötterna, i de multnande löven, i rötterna på träden. Hattsvamparna som du ser på marken och tickan som växer på stubben utgör egentligen endast en liten del av hela svampen. De är uppbyggda av miljontals av trådlika celler som kallas hyfer. Hyferna växer också som små trådar i marken – i ett gram jord kan det finnas 100 meter av svamparnas mikroskopiska hyfer. Hyferna bygger oftast upp ett nätverk av hyfer – detta kallas för mycel.

Ett mycel kan vara mycket litet – t.ex. bilda ett nätverk inuti en liten död fluga – eller så kan det räknas som den största och äldsta organismen i världen. I Oregon, USA växer en honungsskivling Armillaria ostoyae, som har mycel som är 965 hektar stort och uppskattas vara minst 2 400 år gammalt.

Svampar i naturvården

I Sverige finns runt 5 000 storsvampar och av dessa har rödlistningsstatus bedömts för 4 100 arter. Var femte av dessa - 786 storsvampar - bedöms uppfylla IUCN:s kriterier för att bli rödlistade. Den främsta anledningen till att svampar rödlistas är på grund av minskat habitat i skogen, främst på grund av skogsbruk. Många arter är knutna till träd och närmare 90 % av rödlistade svampar finns också i skogsmiljöer.

Generellt för rödlistade svampar är att en tredjedel av dem är ganska vanliga och spridda men växer i miljöer vars arealer minskar starkt, ytterligare drygt en tredjedel är mer eller mindre ovanliga arter som växer i miljöer som också krymper.

Kunskapsläget skiljer sig mycket mellan olika landsdelar, växtmiljöer och inom olika svampgrupper men vi tar tacksamt emot alla tips, synpunkter och förslag på arter att behandla inom rödlistningskommittén. Det behöver inte vara långa listor utan även enstaka arter ni lärt känna och som ni misstänker kan vara aktuella är av intresse.

Brandticka. Foto: Michael Krikorev 2Brandticka. Foto: Michael Krikorev

Svampar i naturvården

Expertkommitté för svampar

Riktlinjer för nya svampar i landet

Läs nyheten "SLU Artdatabanken behöver din hjälp att kartlägga Europas

funga!"

Fungaväkteri

 

SLU Artdatabanken arbetar vi med att kartlägga tillståndet för den biologiska mångfalden i Sverige. Med hjälp av ett stort antal engagerade privatpersoner, yrkesverksamma naturvårdare och expertkommittéer arbetar vi för att samla in och analysera data om Sveriges arter och naturtyper. Tillsammans bidrar vi till en hållbar förvaltning av naturresurser och arbetar för en rik och känd natur.

Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters utdöenderisk och ger en överblick över tillståndet för Sveriges arter. Arterna bedöms med hjälp av ett antal kriterier, som omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och populationstrender. Utifrån denna bedömning placeras arterna i olika kategorier.

Fakta:

På