• Pernilla Christensen – Utmaningar för framtidens skogsbruk
• Johanna Johansson – Förutsättningar för att samsas om samma skog
• Jörgen Sundin – Restaurering löser inte alla problem
• Helena Dehlin – Hyggesfritt och naturnära brukande för mer variationsrika skogar
• Paneldebatt – Frihet och ansvar att forma framtidens skogar
• Nils Fagerberg – Visst går det att få ekonomi i hyggesfritt
• Anders Dahlberg – Alternativa skogsbruksmetoders effekter på biologisk mångfald
• Martin Jentzen – Naturnära skogsbruk i praktiken
• Tord Snäll – Skogsskötsel som förbättrar statusen för rödlistade arter
• Lena Tranvik – Kunskap som hjälpmedel – utopi eller verklighet?
• Per Westerfelt – Bygdens Arter – naturvård efter landskapets förutsättningar
• Ola Engelmark - Skogen − min, din och allas stolthet
• Allmänna frågor

Pernilla Christensen – Utmaningar för framtidens skogsbruk

• Då det inte byggs mycket långlivade produkter av skogen idag, så binder gammal skog, med marken under sig, mycket mer koldioxid i längden. Skog som idag blir massa släpper ut koldioxiden direkt.

Vi behöver nyttja mer av skogen än vad som blir virke. Forskning pågår för att använda restprodukter från skogen på olika sätt om och om igen innan restprodukterna till sist blir massa eller eldas upp och avger koldioxid. Vikten av att lämna ”restprodukter” i skogen får inte heller underskattas. 

• Är den utvidgade artinventeringen tänkt som en ersättning för den nedlagda nyckelbiotopinventeringen?

Det blir en annan typ av inventering som genomförs i alla typer av skogar, inte enbart de ”fina gamla skogarna”.

• Vad är de viktigaste SYFTENA med den nya artinventeringen då?

Riksskogstaxeringen och NILS lövskogsinventering samlar redan idag in data om olika arter i skogen men för att kunna titta närmare på de mer ovanliga arterna behöver vi utveckla metoderna för insamling och utöka antalet provpunkter för att hitta dessa arter. Syftet med artinventeringen är att täcka alla typer av skog och fånga de mer ovanliga arterna och kunna följa dem över tid. Detta sker dels genom att använda befintliga inventeringar, dels genom att komplettera med ett ökat antal provytor samt utveckla metodik och design. 

• Kännedom om alla förkommande individer av alla arter, överallt, är inte möjligt till en rimlig kostnad. Jag tycker den frågan sällan lyfts. Hur mycket kunskap är då tillräckligt?

Bra fråga! Metoder, såsom eDNA, för att fånga vilka arter som finns, utvecklas hela tiden. Även sätten att provta mha satellit, laser, flygbilder mm i kombination med fältbesök utvecklas. Vi blir bättre och bättre på att mer kostnadseffektivt fånga mer ovanliga arter men det finns begränsningar som sätter stopp då det inte längre är värt den ökade kunskapen för kostnaden. Det utgör alltid i någon mening begränsningen.

 

Johanna Johansson – Förutsättningar för att samsas om samma skog

• Jag upplever att en av de stora utmaningarna för människans nyttjande av naturresurserna är skalan på nyttjandet. Finns det mindre utmaningar med ett småskaligt jmfrt med ett storskalig skogsbruk?

Det kan ju finnas omfattande konflikt även kring ett småskaligt skogsbruk, speciellt om det finns värdefulla miljöer eller arter som behöver bevaras. Jag tror att det i huvudsak är vilken fråga som är i fokus som avgör om det går att samsas eller inte. Men självklart så gör ju ett omfattande och intensivt brukande att mycket mer står på spel vid varje avverkning, inte minst för den biologiska mångfalden.

• Har du något bra exempel på där man HAR samsats om skogen?

Min bild är att det finns flera goda lokala exempel även om det ofta är de som är konfliktfyllda som ges stort utrymme, inte minst medialt. Det är inte så konstigt när många mål ska nås och mycket står på spel. I större samverkansprocesser så har jag studerat alternativ för ungskogsskötsel och det var inga omfattande svårigheter att komma överens om en palett av olika alternativ framåt. 

• Vilken typ av organisation kan samla aktörer och driva samverkan bäst? 

Jag tror inte att det spelar så stor roll vem som initierar samverkan, det viktiga är vem som leder processen. Om ex Skogsstyrelsen initierar en process är det bra om myndigheten inte samtidigt leder processen utan lägger ut det på en erfaren processledare. Generellt sett har många markägare låg tillit till Länsstyrelsen, så alla roller behöver vara tydliga från start.

• Är inte biologisk mångfald en ekosystemtjänst? Bidrar ju till resiliens i systemen och i förlängningen då en av de reglerande faktorerna, eller?

Absolut, kanske jag var otydlig om något. I studien som jag visade så handlade det mer om relationen mellan människans syn på naturen och huruvida vi bör satsa främst på reservat eller generell hänsyn (ex för människan egenvärde eller för att naturen har ett egenvärde i sig).

• Varför tror ni att politiken hukar för dessa frågor?

För att det är val vart fjärde år och politiken har en tendens att följa hur vindarna blåser är mitt krassa svar. Det finns också en avvägning att göra mellan olika väljargrupper, ex boende i stan och i landsbygd/glesbygd, som påverkar hur politiken positionerar sig.   

• Vilken typ av organisation skulle kunna ge (oberoende) rådgivning om klimatanpassning till skogsägare?

Kanske forskare i samarbete med ett antal andra utvalda myndigheter?

• Vad skulle politikerna behöva ta för beslut för att skapa hållbarhet, långsiktighet och tillit i skogsbruket?

Främst så behöver man se över gränsdragningen mellan vad som ingår i begreppet ”frihet” och vad som är ”ansvar” och inte minst vad staten har för ansvar kontra individen. Det finns ett starkt politiskt stöd för nuvarande skogspolitik, men tyvärr är den inte i takt med tiden. Förutsättningarna har ändrats drastiskt sedan avregleringen på 1990-talet.

• Skall man införa en biologisk mångfald skatt som är frivillig som kyrkoskatten så allmänheten kan bidra till skogen som kan bidra till forskning eller mer statligt ägd mark som brukas i rätt?

Låter spännande. Men generellt sett så är borgerliga partier skeptiska till nya skatter, så det kan bli svårt att initiera i praktiken.

• Hur har du sett om/att balansen mellan intressen i olika processer påverkar utkomsten?

I processer där någon part varit ”ensam” så är det flera andra parter som har lättare att driva igenom sina argument. Det gäller alla perspektiv, den som är underrepresenterad tenderar att prioriteras bort. Gäller även frågor av central betydelse för rennäringen.

• Skulle Johanna kunna utveckla hur markägare kan handla kollektivt? Och vad krävs för att nå dit?

Jag menade nog främst att politiken behöver skapa tydliga spelregler som gör att markägare kan dra åt det håll som man vill inom ramen för lagens krav. En markägare som vill prioritera den biologiska mångfalden behöver få bättre förutsättningar för det, och inte uppleva rädsla kring att förlora ägandet av skogen.

• Varför säger du "politiken" måste kliva fram? Vad menar du? Det finns olika partier som har olika synsätt, prioriteringar och förslag. Döm inte alla över en kam.

Ja så är det. Men i dagsläget finns flera pågående utredningar – och redan slutförda utredningar – som inte har lett till särskilt många förtydliganden eller förändringar. Det finns många olika skogspolitiska mål som Sverige inte lever upp till och det är politikens uppgift att skapa bättre förutsättningar för det, inte minst de i regeringsställning. 

Jörgen Sundin – Restaurering löser inte alla problem

• Hur ser Naturskyddsföreningen på att ett extensivt naturnära skogsbruk kan restaurera tidigare kalhyggesskogar så att de uppnår naturtypsklass?

Restaurering bör i första hand ske i skogar som inte kalavverkats, men särskilt för skogstyper som bara utvecklas på bördig mark och i trakter med liten andel kvarvarande kontinuitetsskog kan också områden som brukats mer intensivt behöva prioriteras. Naturtypsdefinitionen för västlig taiga, som arealmässigt är den skogsnaturtyp som dominerar i Sverige, baseras i grunden på orördhet och att skogen ska få utvecklas utifrån naturliga processer och störningar. Förordningens krav utesluter inte brukande på arealer som står under restaurering, men det krävs att tillståndet i de områden som står under restaurering kontinuerligt förbättras. Skogar som kalhuggits, särskilt de som kalhöggs under perioden 1940-1990, har mycket stor brist på exempelvis död ved och gamla träd, och här behöver man vara medveten om att virkesuttag oftast står i konflikt med en effektiv restaurering, eftersom det gör att det tar längre tid att uppnå ett gott tillstånd i de restaurerade områdena. Västlig taiga inkluderar dock en lång rad skogstyper med olika karaktär och naturvärden. I vissa fall kan de mest prioriterade naturvärdena bevaras och utvecklas parallellt med ett varsamt och extensivt brukande. I vissa lövskogsnaturtyper och betespräglade skogar kan också ett virkesuttag, särskilt av oönskade träslag, vara en del i en effektiv restaureringsstrategi. 

• Kommer även områden med strikt skydd idag kunna restaureras, eller är det bara tillkommande områden?

Utvecklingsmark inom strikt skyddade områden behöver också restaureras, och kan självklart räknas av mot de arealer som behöver återetableras för att nå gynnsam referensareal. En strategi som kort sikt helt fokuserar på restaurering inom skyddade områden riskerar dock att leda till brist på mark lämplig för restaurering på medellång och lång sikt, eftersom vi idag förlorar kontinuitetsskog i hög takt.  

• Bör man inte då plugga igen ALLA hålen samtidigt?

Vi börjar närma oss ett läge där all kvarvarande kontinuitetsskog behövs för att nå restaureringsmålen, men det kan samtidigt vara svårt att helt undvika förluster av kontinuitetsskog. I vissa fall kan tunga motstående intressen som exempelvis samhällsviktig infrastruktur leda till att kontinuitetsskog behöver avverkas. Det är dock viktigt att inse att kontinuitetsskogen är en central och ändlig resurs i arbetet med att restaurera och bevara skogslandskapets biologiska mångfald, och uppnå en fungerande grön infrastruktur.

• Hur hanteras större svagheter och osäkerheter i dagens naturtypskarteringar (t.ex. NNK) när man beräknar referensarealer?

Detta är kanske i första hand en fråga som bör ställas till Naturvårdsverket, men här kommer ett svar baserat på hur jag uppfattat metodiken och hur dagens karteringar kommer in. Beräkningen av referensarealer utgår i första hand ifrån historisk utbredning av naturtyperna, men påverkas av riksskogstaxeringens ståndortsdata eftersom dessa använts för att ”fördela” de historiska arealerna på olika skogsnaturtyper.

Bristerna i NNK och riksskogstaxeringens naturtypsinventeringar har därför (som jag uppfattar det) mindre betydelse för referensvärdena, men stor betydelse när det gäller skattningen av nuvarande arealer av olika naturtyper. NNK har på många håll brister då den i varierande utsträckning baseras på flygbildstolkning som inte validerats i fält. Detta är särskilt ett problem för mer sällsynta skogsnaturtyper där artsammansättning är en viktig klassningsgrund. Riksskogstaxeringens klassning av naturtyper har också flera brister. Den baseras på grova kriterier kopplade till beståndsålder och vissa strukturer (död ved, grova träd) och tar ingen hänsyn till förekomst av typiska arter. Det senare är en särskilt stor brist i ett land som Sverige där nästan all skog nedan fjällnära gränsen har en brukningshistorik som påverkat beståndsstruktur och förekomst av död ved, men där vi fortfarande har betydande arealer skog som är ekologiskt intakt i bemärkelsen att de arter som är knutna till de ursprungliga ekosystemen finns kvar. Det finns nu en konsensus inom naturvården att inventering av typiska arter/signalarter är ett av de bästa sätten att få en bild av ett skogsområdes naturvärden och intakthet. Om arter beaktades i större utsträckning skulle det sannolikt leda till att större arealer klassades som naturtyp, dock i otillfredsställande tillstånd eftersom skogens struktur ofta är kraftigt påverkad och det långsiktiga bevarandet förutsätter restaurering.  

• Kommer länsstyrelser ges medel att förbättra karteringar innan lagen börjar gälla?

Detta är en fråga för regeringen, men om förordningen träder i kraft ställs krav på att alla medlemsstater ska kartlägga utbredningen av naturtyper och deras tillstånd, både inom och utanför Natura 2000-nätverket. Utbredningen ska redovisas i den nationella restaureringsplanen, som ska färdigställas inom tre år från förordningens ikraftträdande. Särskilt utanför Natura 2000-nätverket krävs stora och kraftfulla karteringsinsatser, eftersom riksskogstaxeringen inte kan användas för att avgränsa naturtypsförekomster, utan bara för att producera statistik. Även inom Natura 2000-nätverket behöver karteringar valideras och förbättras, inte minst för att avgöra vilka restaureringsinsatser som behöver prioriteras på kort och lång sikt.

• Behöver man skydda/sluta bruka för att det ska räknas som restaurerad areal?

Det beror på vilka av förordningens krav vi pratar om. Naturtypsdefinitionen av västlig taiga utgår mycket från orördhet och att naturliga störningar ska tillåtas forma naturtypen. Här kan det ofta vara svårt att förena brukande och restaurering. För andra skogsnaturtyper, t.ex. vissa ädellövsnaturtyper kan selektiv avverkning av t.ex. gran vara en viktig del av restaureringsstrategin. Det gäller också betespräglade skogar. När det gäller förordningens krav på att förbättra tillståndet för indikatorer för biologisk mångfald i skogslandskapet som helhet (Artikel 10) kan detta självklart kombineras med ett brukande.  

• Hur tycker du man ska väga skydd av kontinuitetsskogar mot det som styr skydd av skog idag, registrerade artförekomster?

Vi behöver kunna jobba strategiskt med restaurering av kontinuitetsskogar och skydd av skogar med höga naturvärden och för att knyta ihop funktionella landskap, men det innebär inte att artskyddet och det artinriktade naturvårdsarbetet kan eller bör prioriteras ner. Förekomster av naturvårdsarter är i regel ett kvitto på höga naturvärden och skoglig kontinuitet, men det faktum att rapporteringen är väldigt ojämnt fördelad över landet kan leda till felaktiga prioriteringar. När det gäller skyddade arter behöver de i större utsträckning än idag hanteras genom en förebyggande strategi som vilar på anpassning av brukningsmetoder. Det är inte rimligt att som idag utgå ifrån att kalhyggesbruk med generell hänsyn ses som det enda alternativet när man hanterar artskyddsärenden. När de ekonomiska konsekvenserna för enskilda markägare blir alltför stora behöver de kunna få ersättning, men Naturskyddsföreningen anser att det är rimligt att skogssektorn själv bär en större del av kostnaderna och utvecklar en förebyggande strategi som också tar hänsyn till att naturvärden och förekomst av skyddade arter är ojämnt fördelade över skogslandskapet och mellan markägare. Artskyddsärenden leder ofta till att skogar med höga naturvärden uppmärksammas och prioriteras för långsiktigt skydd, och i de fallen är det rimligt att staten bär kostnaderna för att ersätta markägare. För att undvika att markägare med stor andel skog med höga naturvärden ska hamna i kläm behövs mer bytesmark och resurser för områdesskydd. 

• Hur liten rest av kontinuitetsskog är värd att spara?

Det beror på hur det ser ut i skogslandskapet i stort i den berörda regionen, och på vilka naturvärden kontinuitetsskogen har. I stora delar av landet finns så lite kontinuitetsskog kvar att även små områden fyller en avgörande funktion för skogslandskapets gröna infrastruktur och biologiska mångfald.  Enligt Naturvårdsverkets bedömningar består kontinuitetsskogarna i norra Sverige till 50-80% av naturskog. Den är vi enligt våra åtaganden gentemot EU skyldiga att kartera och skydda senast 2030 oavsett stora områden det rör sig om.

• Tycker ni att man borde få ersättning för att inte hugga skog som enligt nuvarande lagstiftning inte får avverkas?

Det är lite svårt att avgöra vilka situationer som avses här och därför svårt att ge ett enkelt svar. I fall där skog behöver ges ett långsiktigt skydd och förvaltning för att bevara biologisk mångfald ska markägare självklart ha rätt till ersättning. Den svenska skogspolitiken bygger samtidigt på frihet under ansvar, och det är därför rimligt att markägare både anpassar brukandeformer och i viss utsträckning undantar värdefulla biotoper från brukande utan ersättning. En faktor som komplicerar här är att skogar med skyddade arter och höga naturvärden är ojämnt fördelade i landskapet och mellan markägare, vilket gör att det behövs system för att fördela kostnaderna för att bevara biologisk mångfald mer rättvist än vad som är fallet idag. Här anser vi att både sektorn och staten har ett ansvar. 

• Ser du någon möjlighet att förordningen tas upp under ngt rådsmöte under ordförandeskapet?

Vi räknar med att förordningen tas upp igen senast på miljörådet i juni, som markerar slutet på det belgiska ordförandeskapet. 

• Vad kan vi göra för att restaureringslagen ska komma på plats?

För att förordningen ska kunna antas måste något av de länder som idag inte ställer sig bakom förslaget ändra inställning. Vi behöver därför väcka opinion och sätta press på regeringen här hemma, och bidra till att öka trycket på regeringarna även i de andra länder som blockerar förslaget. Sverige tillhör tyvärr de länder som stått för det mest hårdnackade motståndet mot förordningen och som också visat bristande respekt för EU:s beslutsprocesser genom att fortsätta med ett aggressivt påverkasarbete även efter att en överenskommelse slutits mellan rådet och parlamentet. 

 

Helena Dehlin – Hyggesfritt och naturnära brukande för mer variationsrika skogar

• Hur ser du på idén att använda sig av hyggesfritt skogsbruk på de kontinuitetsskogar som har en brukningshistorik istället för att använda sig av strikt skydd?

Vi ser att det är möjligt att bruka vissa kontinuitetsskogar med hyggesfritt skogsbruk, och att de bör brukas hyggesfritt och inte med trakthyggesbruk. Vi uttrycker det i förslaget till definition av naturnära skogsbruk och även i ett faktablad om hyggesfritt och biologisk mångfald  Hyggesfritt skogsbruk och biologisk mångfald (skogsstyrelsen.se). Vilka skogar som är lämpliga att brukas hyggesfritt beror bland annat på typ av brukningshistorik; t ex hävdpräglade skogar har ofta höga naturvärden. Kontinuitetsskogar som håller höga naturvärden bör avsättas för naturvård, och eventuellt skötas med naturvårdande skötsel för att bibehålla naturvärden. 

• Finns det tydlig definition av vad som menas med ”strikt skydd” resp ”annat skydd” (i första hand avseende skog)?

Strikt skydd tolkar vi som områden i IUCN-kategori I-IV och att utpekade naturvärden i skog har ett långsiktigt formellt skydd med föreskrifter som förbjuder skogsbruk. Enligt officiell statistik (SCB) ingår 8,9 procent av skogsmarksarealen i formellt skydd. Cirka sju procent omfattas av beslutade områden med föreskrifter som förbjuder skogsbruk och bedöms ha ett strikt skydd.

• • • Strikt naturreservat (Strict nature reserve)
    • Vildmarksområde (Wilderness area). ...
    • Nationalpark (National park). ...
    • Naturmonument (Natural monument or feature). ...
    • Habitat/Artskyddsområde (Habitat/species management area). ...

Naturvårdsavtal och naturreservat som tillåter skogsbruk ingår inte. För olika skyddsformer (vi brukar oftast prata om formellt och frivilligt skydd), se Naturvårdsverkets hemsida eller t ex SCB:s statistik: Formellt skyddad skogsmark, frivilliga avsättningar, hänsynsytor samt improduktiv skogsmark (scb.se)

• Har Skogsstyrelsen gjort någon utvärdering av vilka arter/artgrupper som gynnas av olika hyggesfria skogsbruksmetoder och som kan vägleda skogsägare?

Vi har inte gjort någon särskild utvärdering av arter som gynnas av olika hyggesfria skogsbruksmetoder, men i artvisa vägledningar för fridlysta arter finns hyggesfritt skogsbruk ibland med som föreslagen anpassning av skogsbruket Vägledningar och kunskapsstöd artskydd - Skogsstyrelsen.

Vi har också nyligen tagit fram ett faktablad om hyggesfritt och biologisk mångfald där det finns exempel på arter och artgrupper som gynnas av användning av hyggesfria metoder jämfört med trakthyggesbruk, t ex arter som är beroende av trädkontinuitet. Vi beskriver hur anpassningar kan göras i praktiken, och vad som är viktigt att tänka på för att bevara naturvärden. Hyggesfritt skogsbruk och biologisk mångfald (skogsstyrelsen.se)

Skogsstyrelsen har också gett SLU ett uppdrag att ta fram kunskap om hur hyggesfritt skogsbruk påverkar biologisk mångfald och där finns en del om hur olika arter/artgrupper påverkas av ett hyggesfritt brukande. Det här är ett pågående arbete och i dagsläget är förstudien klar.

• Rapporten om hyggesfritt och naturnära innehåller många bra förslag men nuvarande regering verkar vara på väg i en annan riktning - hur ser du på möjligheten att det blir verkstad av förslagen?

Svårt att säga i dagsläget, regeringsuppdraget behandlas nu av regeringskansliet. Rapporten kan också ses som en kunskapssammanställning och inspiration för skogsägare för att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald och klimatanpassning i sitt skogsbruk.

• Hur ska Skogsstyrelsen jobba med naturnära skogsbruk framöver? Kommer användningen följas upp (statistik), kommer skogsägare kunna få rådgivning och information, tex?

Än så länge är vårt förslag till definition för EU-kommissionens begrepp naturnära skogsbruk (closer-to-nature forest management) just ett förslag till regeringen, vi avvaktar regeringen innan vi går vidare med detta och bevakar utvecklingen. Framöver är det möjligt att naturnära kan ingå i vår verksamhet med rådgivning och/eller statistikinsamling.

• Hur mycket resurser lägger Skogsstyrelsen idag på att ge skogsägare rådgivning i alternativa skogsbruksmetoder? Anser myndigheten att det behövs mer resurser?

Under 2023 användes 11,8 Mkr för vårt arbete med utveckling och rådgivning om hyggesfritt skogsbruk. För 2024 kommer inte lika mycket resurser att kunna läggas på detta. Ja, för att möta efterfrågan fullt ut skulle det behövas mer resurser.

• Om Skogsstyrelsen inte hinner inventera mer än 4% av avverkningsanmälningar, vore det inte rätt bra att börja avkräva markägare korrekt ifyllda blanketter, med naturhänsynen ifylld i ALLA fall?!  

Vi har inte möjlighet att kräva enligt lagen att naturvårdshänsynen ritas ut och beskrivs i detalj i avverkningsanmälan. Däremot kan vi begära in uppgifter i efterhand om vi anser att det behövs.

• Hur många % hyggesfritt är målet?

Det finns inget procentmål, men målet är att andel skogar som brukas hyggesfritt ska öka för att bidra till ökad variation i skogen och olika mål.

• Har ni konsulterat den ideella naturvården om naturnära skogsbruk?

Ja, representanter från ideell naturvård har varit med i dialogen. Både i de inledande dialogerna med skogssektorn om hyggesfritt och naturnära skogsbruk, och i expertdiskussioner om naturnära skogsbruk. En lista över medverkande och sammanfattning av dialogerna finns i bilaga 1 och 2 i rapport 2023-16 Förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk och definition av naturnära skogsbruk i Sverige (skogsstyrelsen.se)

• Hur ser Skogsstyrelsen till att mindre resursstarka intressen (mindre företag, ideell naturvård, friluftsliv etc) får sina röster hörda i den här typen av samverkan?

Se svar ovan. Vi försöker nå en så bred grupp som möjligt i vår dialog, men det är svårt att nå ut till mindre organisationer/lokalföreningar och till många enskilda skogsägare i ett sånt här tidsbegränsat uppdrag. Vi har kontaktat en del ”nischade” aktörer som jobbar med hyggesfritt eller naturnära skogsbruk. Medverkan är förstås frivillig och vi har inte möjlighet att lämna ersättning. Det har funnits möjlighet att komma in med synpunkter på regeringsuppdraget via vår hemsida – för privatpersoner och organisationer.

• Har ni gjort kalkyler på skillnader i ekonomi för att ställa om en fastighet från trakthyggesbruk till hyggesfritt/naturnära? Och vad är skillnaden.

Nej, det har vi inte, det ingick inte i vårt uppdrag.

Hur kan man lagvägen underlätta för hyggesfritt/naturnära skogsbruk?

Det gjordes regelförändringar för några år sen för att underlätta för tillämpning av hyggesfritt skogsbruk. Förra året gjordes en översyn av regelförenklingar inom skogsbruket inom ett regeringsuppdrag, och vi identifierade inga betydande behov av lagförändringar för hyggesfritt skogsbruk.  Möjligen ibland vid omställning till hyggesfritt skogsbruk, om huggningen går under den så kallade 5 § -kurvan.

• Nu när EU har mål om naturnära - har hyggesfritt spelat ut sin roll? Finns någon mening att jobba med hyggesfritt som INTE är naturnära, eller borde vi framåt fokusera på hyggesfritt OCH naturnära?

Det är fortfarande aktuellt med hyggesfritt skogsbruk, och det kommer fortsatt att finnas ett behov av exempelvis rådgivning och kunskapsuppbyggnad om teori och praktik inom hyggesfritt skogsbruk. Naturnära kan rymmas inom det paraplyet. Naturnära skogsbruk blir dock alltmer känt och etablerat i Sverige, så vi följer utvecklingen och anpassar oss efter den!

• Var kan vi ta reda på mer om kommande EU certifiering?

Jag kan inte svara på det, frågan ligger hos EU-kommissionen.

• Hur ser det ut idag med hyggesfritt skogsbruk och naturnära skogsbruk i andra länder? Används det i större grad/ mindre grad än i Sverige? Finns några länder att inspireras av?

Det praktiseras varianter av naturnära skogsbruk och hyggesfritt i många länder i Europa. Det finns en organisation som jobbar för naturnära skogsbruk med bas i Centraleuropa och med medlemmar i både Europa och övriga världen Pro Silva - Integrated forest management. Vissa länder, som Tyskland har jobbat länge med den här typen av skogsbruk, och kan vara föregångare men förutsättningar för skogsbruk skiljer sig på flera sätt från Sverige (t ex förutsättningar för naturlig föryngring, markens bördighet, skogshistorik). 

• Insektsangrepp är historiskt och idag en naturlig störning som är viktig för en bredare biologisk mångfald. Hur iaktas detta i naturnära skogsbruk. Tillåts eller finns krav på bekämpning"

Det finns inga krav på bekämpning av skadegörare i vårt förslag på definition men det finns lagar att förhålla sig till vad det gäller till exempel hur mycket död barrved som får lämnas i Skogsvårdslagen. I naturnära skogsbruk får ett område som drabbats av insektsangrepp avverkas (så kallad salvage logging). Klimatförändringar och hur vi påverkat förekomst av naturliga störningar gör att risken för angrepp ökar. Vi har ett ökande problem med granbarkborre exempelvis vilket kan äventyra vår virkesförsörjning och även naturvärden kopplat till gran.

• Med utgångspunkt i att Naturnära skogsbruk ska bygga på frivillighet och ett landskapsperspektiv, hur ska man som konsument kunna köpa "Naturnära"-märkt virke och skogsprodukter av en skogsägare.

Den frågan måste hanteras inom en kommande certifiering.

• 4 ha hyggen räknar man då in landskapsperspektivet att inte nya hyggen läggs vid gamla hyggen?

Delvis; ett hygge får tidigast tas upp kant i kant mot ett gammalt hygge när ungskogen nått 2,5 m. 

• Viktigaste skillnaden mellan ""hyggesfritt"" och ""naturnära""? Skiljer det möjliga virkesuttaget?

EU-kommissionens begrepp naturnära skogsbruk (closer-to-nature) är bredare; både anpassat trakthyggesbruk (med större hänsyn till miljövärden), hyggesfritt skogsbruk och traditionella brukningsformer kan ingå i vårt förslag på definition för Sverige. Hyggesfritt skogsbruk har en egen definition som du hittar här Definition av hyggesfritt skogsbruk - Skogsstyrelsen och virkesuttaget skiljer inte om hyggesfritt praktiseras inom ramen för naturnära skogsbruk eller inte. Vi har inte reglerat virkesuttaget inom naturnära skogsbruk mer än att ställa högre krav på hänsynen med mera inom anpassat trakthyggesbruk.

• Ett uppdrag gällde hinder. Hur stort hinder för hyggesfritt utgör infrastrukturen (jag tänker på stora maskinparker anpassade till trakthyggesbruk m.m.) och industrin?

Stora maskinparker är ett av hindren men inte det huvudsakliga hindret. Det råder en brist på marknader för hyggesfritt skogsbruk och kvalitetsvirke och det utgör ett större hinder.

• 15 meter Kantzon mot vatten, är det 15 meter på båda sidor eller totalt?

På båda sidor, i genomsnitt över avverkningstrakten (anpassas efter förhållanden på platsen, likt den branschgemensamma målbilden för kantzon mot vatten men med ett tydligare mål)

• Hur stort är landskapet som ni räknar in i frågan om död ved?

Med landskap i rapporten menas stora sammanhängande områden – och vi ger exempel på vad det skulle kunna innebära; t ex avrinningsområden eller delavrinningsområden, skogliga värdetrakter eller ekoparker. För mindre skogsägare kan landskapsindelningen utgå ifrån brukningsenheter, där kända naturvärden i omgivande landskap vägs in vid planering.

• Har naturnära skogsbruk maxkrav på sammanlagda avverkningar, idag läggs hyggen bredvid varandra.

Målet är att landskapet på sikt i ett naturnära skogsbruk ska bestå av till 2/3 olikåldriga bestånd. Se tidigare fråga och svar om hyggen som ligger intill varandra.

• Jag ser inte alltid skillnad på gallring och hyggesfritt skogsbruk. Finns det några enkla grejer att peka på?

Läs gärna skogsstyrelsens definition Rapport 2021/8 Hyggesfritt skogsbruk - Skogsstyrelsens definition. Ja, en gallring kan räknas som hyggesfritt om den långsiktiga intentionen med området är ett hyggesfritt brukande.

• Kan man ringa Skogsstyrelsen innan avverkningsanmälan för rådgivning?

Ja, vi kan ge rådgivning om hyggesfritt, men inte om det finns en avverkningsanmälan för området, då handlar det i stället om tillsyn. Tar du tillbaka din anmälan kan vi ge rådgivning.

• Varför minska markberedning, borde ju öka trädslagsvariationen. Motivera gärna varför det ska minska

Markberedning påverkar vissa arter negativt, exempelvis hänsynskrävande kärlväxter, och kan också påverka vattnets rörelse i marken och läckage av tungmetaller till vattendrag. Vi hänvisar till rapporten om förutsättningar för hyggesfritt skogsbruk och definition av naturnära skogsbruk. Markberedning kan också vara en förutsättning i vissa områden för trädföryngring och då även gynna träddiversitet.

• Kommer avverkningsanmälningar idag bli bättre anpassade mot hyggesfritt skogsbruk i den mån det behövs?

Svårt att svara på. Det behövs ingen anmälan om uttaget är över paragraf 10 kurvan i Skogsvårdslagen.

• Hur är intresset för natura skogsbruk o hyggesfritt från olika skogsorganisationer. Och vad säger de privata markägarna?

Intresset för hyggesfritt har ökat de senaste åren. Fler aktörer erbjuder hyggesfria tjänster eftersom det efterfrågas av markägare, särskilt i södra Sverige.

• Hur mycket spelar konsumtionssamhället in och intresset för hyggesfritt och naturnära skogsbruk, finns det ett samband? Hur mycket kommer problemet med detta att tas upp i fortsatta arbetet?

Det har vi inte analyserat, men marknaden styr förstås vilka produkter som efterfrågas. Om det t ex efterfrågas biomassa till pappersmassafabriker så efterfrågas inte hög kvalitet på virket, utan främst kvantitet. Det kan missgynna hyggesfritt och naturnära där kvaliteten är viktigare (för att kunna få mer betalt för rätt kvalitet) och uttaget ofta är mindre än i trakthyggesbruket.  Jobbar du med naturnära/hyggesfritt kan det vara viktigare att hitta rätt kunder eller jobba med certifikat för att öka lönsamheten.  Vi vet inte hur det fortsatta arbetet med naturnära skogsbruk ser ut.

• Om inte Skogsstyrelsen kan ge råd, hur är det med utbildning och feedback på avverkningar och miljöhänsyn som skett?

Vi har kontinuerliga dialoger med skogsbruket både regionalt och nationellt, där vi diskuterar aktuella frågor och ”problemområden” som eventuellt upptäckts vid tillsyn. Vi ger också SYN-utbildningar i miljöhänsyn, liksom andra aktörer, samt att vi ibland har rådgivningsinsatser/informationsträffar.

 

Paneldebatt – Frihet och ansvar att forma framtidens skogar

• Så för att förhindra att folk begår lagbrott, så ska vi göra förödelsen laglig? Hyggen är ju dokumenterat katastrofala för biologiska mångfalden.
• Tycker ni att äganderätten är hotad? På vilket sätt inså fall? Och ni som inte tycker det, varför är den inte hotad?
• @Gunnar: Hur stödjer LRF skogsägare i att skydda livsmiljöer o värna arter i sina skogar?
• Fungerar hyggesfritt skogsbruk i hela Sverige, även i t ex Norrbotten?
• Hur kommer det sig att skogsbolag får behålla sin certifiering trots att de gång på gång bryter mot reglerna?
• @ Helena: Vilka resurser har Skogsstyrelsen att rådgiva skogsägare avseende hänsyn och alternativa brukningsmetoder? Behöver ni mer resurser?
• Varföf debattera istället för att skydda minst 30 % och lyssna på de som förstår? Skogen utvecklar sig själv. Människsn behövs inte och det ät en plåga att lyssna på.
•  Ståndortsanpassning i all ära, men klimatförändringarna kommer att förändra ståndortsfaktorerna under trädens livslängd. Hur tänker industriförespråkarna lösa den utmaningen?
• Gunnar Lindén-Varför skulle vi vilja välja andra träd än de som naturligt växer i sina olika biotoper?0
• Det pratas mycket om klimatförändringars effekter på skogen, och därmed skogens produktion av träråvara. Borde man inte prata mer om risken för skador på infrastruktur och människor?
• Möjligheten att styra trädslag i samband med röjning och gallring?

Helena Dehlin: Det finns stora möjligheter att påverka trädslagsfördelningen vid alla skogsbruksåtgärder, särskilt vid röjning. Hur du röjer skapar sen förutsättningar för vilka valmöjlighet du har vid gallring och slutavverkning.

• SMHI anger övergång till hyggesfritt som en åtgärd för klimatanpassning. Delar skogsstyrelsen den bilden?

Helena Dehlin: Ja

•  Går det att jobba mer med att återställa hydrologin för att minska torkstress eller förebygga för konsekvenser av skogsbränder?

Helena Dehlin: Ja

• Genom att importera träd till Europa har vi fått almsjuka och askskottsjuka. Vilka risker ser ni med exotiska trädslag och att vi får ännu färre inhemska trädslag kvar?

Helena Dehlin: Det finns flera risker, dels att de kan bli invasiva i en ny miljö (idag har vi inga träd som klassas som invasiva men vissa arter som ses som högriskarter för att utveckla invasivitet – vi skriver om detta i regeringsuppdraget om hyggesfritt och naturnära skogsbruk). En annan risk, som du beskriver, är att skadegörare förs in i landet och angriper andra arter. En tredje risk är att trädslagen inte är lämpade för vissa ståndorter eller klimatförhållanden, och därför producerar sämre. Ska exoter införas så krävs konsekvensutredningar, riskbedömningar och ev. forskning (inget som är aktuellt i dagsläget).

• Skulle man kunna utforma en fond där en del av vinsten från avverkade träprodukter går till att ersätta skogsägare med skyddsvärd skog? Vem skulle vara ansvarig för en sådan fond? FSC?

Helena Dehlin: Ja det kan vara möjligt, liknande förslag, eller förslag på avgifter, har kommit upp många gånger. Men viljan måste finnas (politiskt eller från andra initiativ).

• Till Stora: Apropå att det nuvarande systemet utvecklas. Vad tycker ni är de viktigaste förändringar som gjorts för 1) Klimatet och 2) Biologisk mångfald.
• Vi kan ju inte ta in exoter som nåt slags standard!! Hur är det då svensk skog? Naturligt föryngrad skog klarar ju torka bättre, så varför inte bara låta skogen hantera det själv?
• Ta upp frågan om frihet under ansvar räcker för att nå skogsvårdsslagens mål!
• Trots stor avsaknad av forskning kring hyggesfritt skogsbruk förespråkas det från många håll. Hur ser ni på säkerheten kring detta i ett längre perspektiv?

Helena Dehlin: Det finns forskning och en hel del erfarenheter från Sverige och andra länder, men det finns också en kunskapsbrist som vi behöver beakta. Idag brukas en väldigt liten andel av skogarna med hyggesfria metoder (ca 3 %), och vi ser en liten risk för negativa effekter på t ex virkesförsörjning eller återväxt. I ett längre perspektiv är det förstås viktigt att vi använder skogsbruksmetoder som fungerar och levererar olika produkter och tjänster. Omställning mot mer variationsrika skogar behöver ske över tid. 

• @Maria: Leder inte plantering av förädlade plantor som växer snabbare att man i röjning o gallring värnar denna investering o skapar likåldriga artfattiga produktionsskogar med tidigare avverkning?

Maria Saxe: Vi har som mål att gynna lövträd vid gallring. Det kommer kvarstå. Dock finns en risk att förädlade plantor växer så bra att de konkurrerar ut andra träd. Det är någon vi behöver vara vaksamma mot och följa upp för att förhindra att det leder till artfattiga skogar.   

• Behöver vi se över målklasserma (NS/NO vs PF/PG) som idag är "binär". Ny målklass som är mångbruk?

Maria Saxe: Kombinerade mål används i större omfattning i många skogsbolag, det innebär ofta någon typ av hyggesfritt. 

Helena Dehlin: Ja, dagens planeringsmodell/skogsbruksplaner skulle behöva utvecklas så att det går att planera för olika mål med skogsbruket, och så att fler metoder och anpassningar ryms. Det pågår arbeten kring det.

• Till LRF: Hur ska det gå till  att öka lövinslag, variera trädåldrar, öka andel död ved och bevara kontinuitet som behövs för mångfald o klimatanp. UTAN att ställa om brukningsmetoder?
• Skogen är produktion säger panelen, men varför pratar man inte mer om de viktigaste frågorna,  kolsänka, ekologisk balans i vår miljö, och en biodiversitet?
• Ingen har förlorat certifieringen trots övertramp. Ni har sagt att det finns en uppmuntrande strategi. Men har ni satt en gräns (intern elr likn) för var gränsen går när någon förlorar certifieringen?
• Panelfråga:Är FSC ett hinder för konsumentmakt?Gör FSC att hyggesfritt och naturnära hämmas?
• Hur kan vi minska efterfrågan på och uttaget av träråvara för kortlivade produkter, t ex pappersvaror?   
• Hur ska vi få entreprenörer som kan/är intresserade av alternativa metoder?

Helena Dehlin: Ett sätt är att efterfråga de alternativa metoderna hos ditt ombud/skogsägarförening.

• @Gunnar: Var ska de 200 000 skogsägare som inte är med i skogsägarföreningar få råd i att göra rätt i relation till lagstiftning och "frihet under ansvar"?
• Jag saknar lite tankar och reflektioner kring skogen i ett landskapsperspektiv. Tänker att val av skötselmetod påverkar det angränsande landskapet, tex vattendrag nedströms.
• Lite mer edge i debatten snälla! Ska vi öka andelen hyggesfritt, hur mkt? Ska vi överhålla skog för att maximera kolinlagring nu? Förstärkt hänsyn oberoende hur skogen avverkas?
• Kvalitet och kontinuitet mot sågverkens krav på råvaran? Hur kan vi säkerställa deras efterfrågan med hyggesfria metoder och variationsrika skogar? finns avsättning för tex löv-timmer?
• Till Saxe: vilka avverkningsformer planerar ni att arbeta med inom de hyggesfria skogarna?

Maria Saxe: Blädning, luckhuggning, olika typer av tallskärmar

• Skogen och val av skötselmetoder påverkar även risk- och säkerhet på kritisk infrastruktur som tåg- och vägbanor men även annan viktig samhällsstruktur. Vore intressant att höra reflektioner kring det
• CLIMB är en ny metod för att möta biologisk mångfald i markanvändning. Skulle skogsbruket kunna använda den för att mäta påverkan på biologisk mångfald och målet till 2050?
• Fråga till panelen: I vilken typ av skogar bör alternativa skötselformer som hyggesfritt skogsbruk användas?
• Om man tar in exoter så får man in nya patogener. Är ni inte rädda för dom?
• Har man gjort någon undersökning, för att ta reda på hur stor andel av de privata skogsägarna som vill ställa om till ett mer hyggesfritt skogsbruk?
• Finns det en risk att hyggesfritt eller naturnära skogsbruk kan legitimera brukande av skyddsvärda skogar?
• Räknas ett trädslag som exot om man flyttar det från södra Sverige till norra?

Helena Dehlin: Nej

• "I debatten förekommer ofta  ”alternativa fakta” som saknar vetenskap. Grund. Att kalhyggen är positiva för biologisk mångfald. Vad gör sektorn och LRF för att sprida kunskap och få ägare at ställa om"
• Vad är den tydliga skillnaden mellan en gallring och en hyggesfri avverkning? (se tidigare svar)
• Har Stora Ensos virkesköpare något incitament att erbjuda hyggesfria avverkningar när deras prestation och följaktligen löneförhöjning baseras på hur mycket virke de köper?

Maria Saxe: Vi har inga incitament för att erbjuda hyggesfritt i dagsläget

• Har någon aktör kvantitativa mål för hyggesfritt?
• Finns en marknad för rådgivare till skogsägare som inte är kopplad till en virkesköpande organisation?

Helena Dehlin: En mycket liten tror jag. De allra flesta rådgivare är kopplade till utförande av åtgärden eller inköp av virke.

• Hävdar skogsbolagen verkligen att de föreslår naturnära metoder, till skogsägare? Säger ni verkligen till folk att de har alternativ, eller väntar ni tills nån frågar efter det?

Maria Saxe: På Stora Enso har vi tidigare bara genomfört alternativa huggningar på förfrågan av skogsägaren, eller om naturvärdena på platsen kräver det. Nu går vi mot att ha det mer i vårt ordinarie utbud och ha en bredare palett att erbjuda de skogsägare vi gör affärer med.

Nya företag med rätt rådgivare behövs, de finns. Det går knappt att ändra i företag där volymen kommer före målsättningen, som de därför med sin makt, överlämnar från sig själva vid rådgivningen.

• Är det inte missvisande att beskriva det som att hyggesfritt löser alla problem? Variation kan skapas på många sätt där hyggesfritt är ett redskap. Men det går att göra dåligt hyggesfritt.  Jo, det är missvisande att beskriva det så. Instämmer.
• Har stora skogsägare med intressen i massabruken och små skogsägare samma mål?

Maria Saxe: Nej det finns såklart skillnader, men det finns även stora skillnader mellan olika små skogsägare.

• Varför tar inte företagen ansvar och inför andra incitament för sina virkesköpare än kubikmeterkrav?
• Hyggesfritt må vara önskvärt men det kommer inte att värna den biologiska mångfalden av sig själv. Hur löser man kombinationen?

Helena Dehlin: Viktigt att rätt metod väljs och att anpassningar görs till naturvärden och arter på plats (vi har tagit fram ett faktablad som tar upp detta, med exempel

• Hur mycket av den svenska skogen som huggs, blir faktiskt virke och inte bara massa/eldas upp?
• Det behövs mer självständiga skogsägare och fler oberoende rådgivare” sades i paneldiskussionen. Hur kan detta åstadkommas?

Helena Dehlin: T ex genom att stärka skogsägarens beställarkompetens (något som Skogsstyrelsen arbetar med), att befintliga eller nya rådgivare utgår ifrån skogsägarens målsättningar och erbjuder fler alternativ på skötsel. 

• Vad skulle kunna ersätta nyckelbiotopsinventeringen för att få kunskap nog att göra rätt prioriteringar?

Helena Dehlin: Prioriteringar för vad?  Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket jobbar med att ta fram digitala kunskapsunderlag för (indikationer på naturvärden) – andra karttjänster finns redan etablerade. Sen finns olika inventeringsmetodiker som kan användas i för att identifiera naturvärden i fält.

• Vem ska betala kostnaden för bevarande av skog när inte samhället gör det? Vi har demokratiskt röstat fram att vi ska bevara arter så borde vi demokratiskt stå för notan.
• Hur kan skogarna i inslaget avverkas? Vart tar virket vägen? Vi har certifieringskrav
• "Tror ni inte att kontinuitetskogarna FÅR höga naturvärden till slut?
• Begreppesförvirring- hyggesfritt, beskriver något som inte finns, fritt från hygge? Vad  är det då och vad är ett hygge som ordet beskriver skogen är fri från?vad är motsatsord och vad betyder det?
• Om en skog ställs om till metod som ökar biol värdena, och skogsägarna ser risk för att få såpass höga värden att skydd kan krävas, bords denna omställning gynnas utan hot om skydd som stoppar bruket.
• Gunnar, varför hugger ni så dant på Gotland då, som är det enda stället i världen där det finns Kalkbarrskog?!
• Diskussionen slirar lite här. Idag finns så lite k-skog kvar att vartenda hektar ska undantas från trakthyggesbruk, nyckelbiotop eller ej. Gör NO-klassat av alltsammans!
• Men hur ska man som konsument kunna välja BRA miljömärkta produkter?? Inte förlåthyggesskog!
• Till Gunnar L - du pratar om naturvård som hot, men landshövdingen i Jämtland bestämde redan 2018 att inga reservat fick bildas utan att markägaren gick med på det.? Visar det inte att frihet under ansvar inte fungerar..?

 

Nils Fagerberg – Visst går det att få ekonomi i hyggesfritt

• Hur mycket har du forskat om skogsbruk i tallskogar?

Jag har endast i marginalen jobbat med tall i min forskning. Mina påståenden om tall bygger främst på andras arbeten.

• Hur ska föryngringen gå till i hyggefria skogar enligt din mening? Gäller samma metod för gran och tallskogar?

Föryngringsanpassning görs efter ståndortens förutsättningar och skogsägarens målsättningar, men det är alltid centralt att utnyttja naturlig föryngring. Markägaren behöver också ha en klar idé ifall hen vill jobba med skiktningen i själva skötseln eller om skiktningen endast ska användas temporärt i föryngringen. Tallföryngring med skiktad skötsel går bäst på magrare marker, helst lingonristyp eller svagare. På bördigare marker blir det snabbt svårare att få upp tall på det sättet. För tall så är det ofta enklast med skärmställning eller luckhuggning. För gran är det lämpligare med någon form av flerskiktad skötsel. Både gran och tall kan föryngras med plockhuggning men tallen behöver ställas ut glesare, ofta 4-6 m2/ha i grundyta.  Det är dock endast i undantagsfall rimligt att satsa på en trädslagsren och fullskiktad tallskog. Vill man jobba med plockhuggning och tall fungerar det ofta bäst om perioder med lite högre täthet varvas med hård utglesning som släpper in ny föryngring, och oftast i form av blandskog med andra trädarter.

• Vilka former av föryngring av tallskog kan man göra i kontinuitetskogsbruk?

I kontinuitetsskogsbruk, där skiktningen ständigt underhålls, handlar det om att med jämna mellanrum glesa ut tillräckligt mycket för att släppa upp föryngringen. Beståndet behöver vara tillräckligt tätt för att hålla tillbaka konkurrerande markvegetation och tillräckligt glest för att små plantor inte ska konkurreras ut av större träd. Den balansen är lättare att lyckas med på svagare marker.

• Hur många svar ligger till grund för diagrammen om drivkrafter? Och, olika delar av Sverige eller enbart viss region?

84 respondenter ingick i detta examensarbete. 75% av dessa skogsägare hade sin fastighet i Svealand, 7,1% i Götaland och 17,9% i Norrland (Arbete av Linn Lundin som troligen snart blir tillgängligt via DIVA).

• Lars Lundqvist, hyggesfrittforskare på SLU i Umeå, säger att det inte går att bruka svensk skog hyggesfritt långsikigt. Varför säger du att det går att när han säger att det inte går?

Det är helt självklart att det går att bedriva hyggesfritt skogsbruk på all skogsmark ifall man vill det. Frågan är snarare på vilka marker man kan göra det med bra långsiktig lönsamhet. Vissa förutsättningar kan innebära en olönsam omställningsperiod som av ekonomiska skäl talar emot skiktat skogsbruk. Men som jag försökte trycka på i presentationen så gör skogsvårdslagens virkesförrådskrav att en onödigt stor andel av skogsmarken får en sämre lönsamhetskalkyl med hyggesfritt/skiktad skötsel. Den absoluta majoriteten av svensk skogsmark skulle gå alldeles utmärkt att sköta med plockhuggning med god ekonomisk avkastning, men i många fall befinner man sig då på gränsen av vad lagen tillåter.

• Hur stor är trädgruppen du förordar? Hur sker föryngring i trädgruppen?

I grova drag så är konkurenszonen runt en gran ca 10m och runt en tall eller björk ca 6m. På magra marker där konkurrensen främst handlar om näringsämnena så kan konkurrenszonen bli betydligt större. När grundytan inom trädgruppen blir tillräckligt låg ökar sannolikheten för att naturlig föryngring får möjlighet att etablera sig. Hänsyn till detta ingår i de rekommenderade grundytorna på bild 9.

• Hur räknar man in den ökade planeringskostnaden i beräkningarna?

I mina beräkningar så har jag endast tagit hänsyn till ökade kostnader i maskinavverkningen samt maskinernas flyttkostnad. Planeringskostnaden ökar definitivt ifall någon ska gå och trädmärka träden i förväg, men det går även att göra en enklare måldiameterhuggning direkt från förarhytten vilket knappt ändrar planeringskostnaden jämfört med en vanlig gallring. Kostnaden för att gå på marken och märka träd brukar ligga på mellan 10-25 kr per avverkad kubikmeter. I en fullt utvecklad skiktad skog ligger det närmare 10-15 kr/m3 om trädmärkaren vet hur man gör.

• Det beskrivs som tidigt att börja ställa om vid 50 års ålder. Men hur ser en hyggesfri plantering eller röjning ut? Och hur blir då ekonomin?

Det är inte tidigt att ställa om vid 50 års ålder. Ur skogsskötselsynpunkt är det enklare att ställa om ju yngre träden är eftersom träden är mindre känsliga för vind och även andra skaderisker vid höggallringar. Plantering ska du inte behöva ägna dig åt så länge du lyckas med dina hyggesfria åtgärder, oavsett om du arbetar med skiktad skötsel eller enskiktad skötsel med skärm. För skärmställning och större luckor röjer du på samma sätt som i trakthyggesbruket. I skiktad skötsel ska du under ideala förhållanden inte behöva lägga tid på röjning, men på marker med täta uppslag eller där det hindrar gallringsmaskinerna så kan det handla om att röja fram stickvägar, röja brunnar runt avverkningsmogna träd eller glesa i grupper där det står tätt med röjningsstammar. En översikt över de ekonomiska förutsättningarna fanns med i min sista bild (nr 13) i presentationen.

• Hur kan en skogsbruksplan se ut om man vill sköta träd på gruppnivå?

Dagens planer som baseras på bestånd blir mer och mer irrelevanta ju mer du har ställt om en fastighet till skiktad skötsel. Den ideala skogsbruksplanen för skiktade skogar har uppgifter på trädindividnivå med information om trädart, trädposition och trädstorlek. En skogsbruksplan på papper blir i det sammanhanget ganska begränsad och kan endast ge översiktlig information om ståndorter, målklasser och virkesförråd. Om en skogsbruksplan ska kunna användas för att planera skötselåtgärder på trädgruppsnivå krävs en interaktiv plan, med högupplöst data, där en mjukvara kan jobba med att föreslå lämpliga trädval och avverkningsområden. Det finns start-up-bolag som jobbar med dessa lösningar idag.

• Borde paragraf 5-kurvan slopas (alternativt ändras)?

Ja det är min uppfattning. Själva paragraftexten kanske är okej fortfarande, men problemet är virkesförrådskurvan som vägleder tolkningen av 5§punkt 1. Jag tycker att tabell 1 i bilaga 2 skulle vara fullt tillräcklig som vägledning till att ”markens virkesproducerande förmåga” tas om hand.

• Hur vet man när det är lämpligt att höggallra?

Det kräver en del kunskaper om att bedöma ekonomiska förutsättningar och risker i olika typer av bestånd. Om den ekonomiska avkastningen är viktig bör man ta hänsyn till marknadspriser. Om det enbart handlar om att utveckla strukturen i beståndet så är den viktigaste faktorn att undersöka ifall kvarvarande bestånd består av tillräckligt vitala träd med tillräckligt utbyggda grönkronor. Ju sämre utbyggd grönkrona på träden som står kvar desto sämre förutsättningar för höggallring. Den ideala tidpunkten att höggallra är när du kan avverka ca 30% av virkesförrådet så att kvarvarande täthet på beståndet då hamnar på den önskade nivå (grundyta) man eftersträvar. Mer specifikt kan du få en uppfattning om vilka variabler som är viktiga genom att studera de oberoende variablerna i Pukkalas modell (13-15) i Pukkala (2022).

• Lönsamt i vilken tidshorisont? Vad räknar man på?

De beräkningar jag refererar till handlar om nuvärdesberäkningar. De syftar till att ta hänsyn till alla framtida nettointäkter utifrån en satt kalkylränta. Med en ränta på t.ex. 3% handlar det om ca 250 år, därefter påverkar intäkterna inte längre kalkylen.

• Vad blir valet av huggningsmetod vid centrerad plockhuggning? Manuellt blir kanske olönsamt men med maskiner blir kanske skadorna för kostsamma T.ex. bläckor vid fällning eller rotskador

Beroende på storleken på de avverkningsmogna träden används antingen en gallringsskördare eller en slutavverkningsskördare. Stickvägarna görs permanenta och återanvänds vid kommande höggallringar. Skotarna bör inte vara för breda eller ha för högt marktryck. Det går att hugga manuellt också men det alternativet kan inte att riktigt konkurrera ekonomiskt med maskinerna. Ska du hugga manuellt är dock en skiktad skog den mest kostnadseffektiva avverkningen du kan göra eftersom du lägger tiden på få och grova träd i jämförelse med andra huggningar. Med en duktig maskinförare och rätt maskin kan du få mindre fällskador än vid manuellhuggning eftersom maskinen kan lyfta undan trädet medan det faller.

• Ofta hör man att det inte finns tillräckligt med forskning för att bedriva hyggesfritt skogsbruk. Stämmer detta?

Det behövs definitivt forskas mera inom området, men samtidigt finns det idag tillräckligt med kunskap för att bedriva hyggesfritt skogsbruk på ett bra sätt. Problemet är att endast ett fåtal av skogsrådgivarna och skogsägarna är tillräckligt insatta.

• Hur sätts en rimlig måldiameter som inte kommer fördröja nästkommande åtgärd?

Det är sällan som en felsatt måldiameter leder till att kommande åtgärd fördröjs. Skulle du sätta en väldigt låg måldiameter och inte ha några andra restriktioner så får du till slut samma effekter som en dimensionsavverkning, d.v.s att du har gjort ett så stort uttag att kvarvarande bestånd får svårt att föryngra sig och växa till. Jag skulle säga att det viktiga här är att hålla koll på uttaget oavsett måldiametern och sätta ett tak på mellan 30-40% beroende på dominerande trädslag.

• Om det ofta är bättre att höggallra andra gången man kollar, hur hanterar man det i första utvärderingen? Är det värdare att skippa kalavverkning om man tar hänsyn till kommande omgångar redan då?

Principen i Any-aged forestry och Pukkalas skötselrekommendationer som frågan refererar till är att den optimala skötselåtgärden bestäms utifrån nuvarande förutsättningar. Är det optimalt att kalavverka så gör man det, är det optimalt att höggallra så gör man det. Min poäng var att om man väl genomfört en höggallring så ökar sannolikheten för att höggallring även kommer att vara den mest lönsamma åtgärden nästa gång beståndet åtgärdas (förutsatt att det inte har gått för lång tid). Även bestånd som tippar över mot kalavverkningsalternativet kan förstås höggallras med samma effekt, d.v.s. att sannolikheten för att höggallring blir optimalt vid nästa åtgärd ökar. Men i det fallet kan du inte motivera omställningen av beståndet enbart av lönsamhetsskäl.

• Plockhuggning- bara aktuellt och lönsamt för de som är självverksamma?

Nej, all min redovisning bygger på användning av modern avverkningsteknik. I den mån du stoppar in egen arbetstid i kalkylen så blir den ofta svårare att få ihop om du inte har samma kostnadseffektivitet som professionella maskinförare. Även självverksamma har ju ett intresse av att använda sin tid på ett effektivt sätt så länge det inte är en hobby.

• Ingår generell hänsyn i försöken med höggallring? Inte möjligt att ta ut alla träd med hög diameter i så fall…

Generell hänsyn i form av evighetsträd och död ved ligger utanför detta, d.v.s. du har precis lika stor anledning att ta sådan naturhänsyn vid plockhuggning som vid trakthyggesbruk. Även plockhuggning kan teoretiskt bedrivas helt produktionsinriktat och t.o.m. som monokultur.

• Varför visar inte SLU:s forskning på liknande resultat som Pukkalas? Pga att man förlitar sig på Heureka?

SLU har inte gjort någon motsvarande forskning som jag känner till. Min egen avhandling (Fagerberg, 2022) är den forskning i Sverige som ligger närmast det mycket mer omfattande arbete som Pukkala har gjort (det finns även andra finska forskare som har gjort betydligt större bidrag an jag). All övrig forskning kring lönsamhet och hyggesfritt skogsbruk i Sverige bygger på simuleringar i Heureka. Mitt antagande är att Heurekasimuleringarna ger annorlunda resultat helt enkelt för att Heurekas modeller inte är utformade för att räkna på träd som växer skiktat. Det kan säkert också vara en förklaring att optimeringsmodellen för skiktat skogsbruk är annorlunda i Heureka jämfört med Pukkalas modeller. Sen har vi som sagt restriktionen i SVL 5§.

• Jag missade hur kostnaderna för trakthyggesbruk hade beräknats, som var underlag för jämförelsen. Går det att utveckla/upprepa?

Jag hämtade uppgifterna till bild 7 från ett examensarbete på SLU (Granath, J., & Söderström, M., 2022), bilaga 3. Kalkylerna byggde där på optimeringar i Heureka Planvis, med priser och kostnader för 2020-2021 och optimering av 16 bestånd lämpade för blädning.

• Vad blir påverkan på biologisk mångfald med optimerad höggallring?

Skillnaden mot traditionellt trakthyggesbruk är framför allt att hyggesfasen undviks. Trädtäckningen blir kontinuerlig men kan fortfarande bli ganska gles särskilt i fallet med tallskogar. Du får även en kontinuitet i trädskiktningen. Dessa saker bidrar till att knyta samman landskapselement och förbättra spridningskorridorer. De organismgrupper som tjänar mest på det är marksvampar, mossor och lavar. Även vattenorganismer, andra nedbrytare i marken samt fåglar kan nog ofta dra fördel av det. Optimerad höggallring ger dock inte per automatik bättre trädslagsblandning eller annan generell hänsyn utan detta behöver inkluderas för att bättre gynna biologisk mångfald.

• Ekonomiskt gynnsamt men hur är det för produktiviteten/tillväxten fortsättningsvis

Jag har inte studerat detta i detalj eftersom jag tycker att det är mer relevant att eftersträva hög lönsamhet framför hög produktion. Många produktionsforskare menar att tillväxten sjunker med ca 10% i skiktat skogsbruk. Mitt huvudbudskap är att det viktigaste att göra för att hålla uppe tillväxten är att inte göra för stora uttag av befintlig bladmassa oavsett vilken skötselstrategi som används. Den ekonomiska poängen med skiktat skogsbruk är att huvuddelen av tillväxten hamnar i grova och lönsamma träd, till skillnad från trakthyggesbruket där en stor andel av tillväxten hamnar i olönsamma träd som avverkas i klena dimensioner. För den som fokuserar på tillväxt är det oftast bättre med trakthyggesbruk främst av det skälet att då kan du lättare introducera förbättrat plantmaterial med högre tillväxt.

• Hyggesfritt leder till minskad lönsamhet per hektar. Kan det inte vara mer effektivt (ökad total nytta) att bedriva trakhyggesbruk med ökad generell hänsyn?

Det är inte min uppfattning att hyggesfritt leder till minskad lönsamhet per hektar. Även om skiktat skogsbruk inte är lönsammare i alla lägen och under alla förutsättningar så finns det numera en övertygande mängd studier som visar att skiktat skogsbruk är effektivare på att leverera ökad total nytta jämfört med trakthyggesbruk när även social och ekologisk nytta räknas in. Målsättningarna måste sättas relativt snävt och specifikt för att trakthyggesbruket ska kunna vara det bättre alternativet.

• Martin förespråkar högt virkesförråd. Nils säger att det ska vara lågt, efter åtgärd. Vad är det som skiljer sig i antaganden och slutsatser?

Jag tror att huvudförklaringen är att jag resonerar utifrån en strikt produktionsanalys där fokus är att optimera lönsamheten för skogsägarens skogsskötsel. Jag tolkar Martin som att han fokuserar på att optimera den totala nyttan av ekosystemtjänster där han vägleds av en slags ekologisk försiktighetsprincip. Om jag skulle resonera utifrån en kalkylränta på 0% (d.v.s. att framtida intäkter skulle vara lika mycket värda som intäkter idag) samt lägga in parallella målsättningar om att optimera social och ekologisk nytta, så tror jag inte att det skulle skilja särskilt mycket mellan mitt och Martins resonemang.

• Om ekonomin är den starkaste drivkraften och optimerad plockning är ekonomiskt bra - varför är det inte mer känt? Det borde väl vara braking news?

Jag håller med om att det borde vara breaking news. Varför det inte är det handlar kanske delvis om att det fortfarande är en tolkningsfråga av kunskapsläget. Det är också svårt att leverera enkla, generella och allmängiltiga svar. I det enskilda fallet är det mycket som beror på…. Det handlar även om att den svenska forskningen hittills har varit dålig på att undersöka lönsamhetsfrågan ordentligt. Det handlar kanske även om tolkningsföreträden hos dominerande intressen?

 

Anders Dahlberg – Alternativa skogsbruksmetoders effekter på biologisk mångfald

• Gedigen forskning som finns- saknar idag ett tydligt system att föra ut den till beslutsfattare, myndigheter, markägare och andra aktörer. Hur kan det bli bättre?

Jag håller med. Två saker kan förbättras. För det första behövs kunnigt sammanställda synteser av naturvårdsforskning som är uttolkad i (1) aktuell ekologisk kunskap om arter och miljöer samt (2) vetskap arterna och miljöernas tillstånd och trender. Jag tycker det borde vara en självklar uppgift för Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket att kontinuerligt se till att detta finansieras och görs aktivare och i högre grad än idag. Forskarinitiativ typ ”Smart hänsyn” självfallet mycket bra, men det borde vara än mer prioriterat för samhället och skogsnäringen att initiera och se till/finansiera att ajourhålla tillstånd och trender och sätt man kan agera för att påverka detta. För det andra vore det önskvärt med mer utvecklad och förtroendefullt kunskapsutbyte mellan natur- och skogsaktörer. Dels skulle Skogsstyrelsen kunna få ett tydligare uppdrag att informera, rådge och verka för skogsbrukande med höga naturvårdsmål. Dels borde det vara betydligt mer angeläget för skogsnäring att ha och måna om en betydligt högre ambitionsnivå för naturvård. Finns verkligen viljan skulle detta kunna växa fram i dialog med forskare och naturvårdsorganisationer. Ett sätt skulle kunna vara att myndigheter och skogsnäringen ser till att innehållet Artdatabankens rödlista bearbetas vidare och konkretiseras hur skall situationen arter som missgynnas och minskar kunna mildras och allra helst förbättras.

• Vad säger Anders om hyggesfri brukning av de jämtländska kalkbarrskogarna?

Självklart bör alla kalkbarrskogar som utpekats som speciellt värdefulla naturvårdsmässigt i första hand skyddas (ibland med naturvårdande skötsel som förvaltning) och i andra hand förvaltas med naturvårdande skötsel. Går inte det är hyggesfria metoder ur marksvampsynpunkt betydligt bättre är avverkning och trakthyggesbruk. Vid olika former plockhuggning, blädning och extensiv huggning där det finns ett kontinuerligt trädskikt finns goda förutsättningar för merparten av mykorrhizasvamparna som finns i beståndet att fortleva. Svamparnas mycel kan bli lika gamla som träd eller äldre och kan då leva vidare. Kalavverkning innebär däremot att de allra flesta dör i och med att träden avverkas och trädens sockertransport till rötter och svampar upphör. Sannolikheten att ovanligare arter skall kunna återetableras är mycket liten eftersom äldre kalkbarrskogar där dessa ovanligare arter finns blir allt ovanligare. Förmodligen är det ingen större skillnad för förutsättningarna för marksvampar i en naturskog och historisk extensiv plockhuggning.

• Hur påverkas trädens tillväxt av att kontinuiteten av mykorrhiza bryts vid kalhuggning? Dvs nästa generations träd.

Här saknas kunskap. Vi vet att plantor alltid har mykorrhiza, såväl självföryngrade som plantskoleplantor.  Samhället av mykorrhizasvampar förändras dock kraftigt efter avverkning, vissa arter gynnas och andra missgynnas. Till exempel är skinnsvampar frekventa i ungskog medan spindelskivlingar tar tid för att återkomma och dominerar framför allt i äldre skogar. Vad dessa olika artsammansättningar har för betydelse för t ex trädens tillväxt vet vi inte. Men med vetskapen om att olika mykorrhizasvampar har förmågor att mobilisera näring och har andra olika egenskaper bör det ha en påverkan. Detta på liknande sätt som att vi har olika sammansättning av mikrober i våra mag- och tarmkanaler influerar hur näring tas upp i våra kroppar. Komplext, förhoppningsvis kommer vi kunna veta bättre hur skogsbrukande påverkar artsammansättningar och hur det i sin tur påverkar träden. Då skulle vi kunna ”sköta” skog för att få mykorrhizasamhällen som vi menar är bra för träden. En sak som är viktig att a klart för sig här är att artsammansättningar som bidrar för en ”bra” tillväxt för träden förmodligen inte är samma arter som vi identifierar som naturvårdsintressanta. Mykorrhizasvampar som har stor påverkan på processer är generellt de som är mest frekventa medan naturvårdsintressanta/rödlistade är ovanligare och mindre frekventa.

• Hur ser möjligheterna för död vedsarterna inom hyggesfritt?

Precis som med vid trakthyggesbruk behövs det tas hänsyn och i den bästa av världar både lämna och skapa förutsättningar för naturhänsyn att utvecklas. Jag tror man måste vara än mer mån om död ved vid hyggesfria metoder eftersom man kommer vara inne oftare med maskiner i skogen med stor sannolikhet kommer köra sönder mer död ved om man inte tar extra hänsyn.  Annars ser jag ingen större skillnad vad gäller förutsättningarna att som skogsägare måna om och skapa död ved om man vill, med båda brukningssätten. Sedan kommer den döda vedens mikroklimatet vara delvis olika och därför selektera för delvis olika insekter och svampar.  Men i ljuset av att det alltid kommer skapas betydligt mer hyggesskapad död ved, eftersom trakthyggesbruk kommer fortsatt helt dominera, är varje bidrag från hyggesfritt en ökning av den typen av död veds kvalitéer.

• Ett av grundproblemen vad gäller skogsbruk och naturvård är de allt kortare omloppstiderna där skogen avverkas vid biologiskt sett låg ålder. Hur kan detta motverkas?

Instämmer helt. Det går inte att trolla med knäna. Hur man än vänder och vrider på det tar det tid för skogliga miljöer och kvaliteter att utvecklas. Det går inte att komma runt att det är bättre med längre omloppstider och sämre med kortare omloppstider för många aspekter av biologisk mångfald i skog. Lokalt och i begränsad skala kan man säkert göra olika typer av veteranisering för att skynda på vissa kvaliteer av död ved att utvecklas som potentiellt kan vara lämpliga för naturvårdsintressanta arter. Hyggesfritt med god naturvårdshänsyn är ett sätt att komma runt detta för marklevande arter och andra som är beroende av uppvuxen skog (en del kärlväxter, mossor, lavar m fl) genom att det då är en kontinuitet av levande träd.

• Men skogen är väl inte alltid så spontan. Det finns väl ändå enorma arealer i världen som inte återbeskogats spontant efter avverkning?

Men det finns alltid arter som spontant etableras och utvecklas överallt. Naturen har ingen vilja och mål. Rent krasst är naturen bara rakt upp och ner, och utvecklas utifrån vilka förutsättningar som finns. Det är inte inneboende i naturens att vara högproduktiv och generera olika nyttigheter/pengar. Oftast utvecklas spontant skog efter avverkning. Däremot har vi människor oftast en önskan om hur det skall vara och har lärt oss att kunna påverka vad det blir och hur snabbt det går, som att odla skog.

• Det framförs ibland att trakthyggesbruket efterliknar de förr naturliga skogsbränderna och är därför en ekologisk metod. Skulle vilja ha svar på om det ligger något i detta.

Det är ett gammalt påstående som man förvånande ofta hör, trots att det inte stämmer. Det är milsvid skillnad i effekterna av skogsbränder och trakthyggesbruk. Naturliga bränder hade en stor variation i hur de påverkade, från lågintensiva med hög trädöverlevnad som jag förstått varit det vanligaste i boreala biom till intensiva med låg överlevnad. Det kan vara stor variation inom samma brand. Med naturliga bränder fanns oftast betydande trädöverlevnad och trädkontinuitet (och därmed förutsättningar för liv kopplat till dem), all ved som skapades av träd som branddödades blev kvar och kom att utnyttjas av vedlevande arter och dessutom påverkan av brändvegetation och kol. Med avverkning, mkt få levande träd, i princip all ved skördas och vegetations- och markpåverkan annorlunda. Sedan finns det förstås likheter att med påverkan av både brand och avverkning oftast är genomgripande och storskalig, och fröbanksväxter och vissa störningsgynnade arter gynnas.

 

Martin Jentzen – Naturnära skogsbruk i praktiken

 

• Martin förespråkar högt virkesförråd. Nils säger att det ska vara lågt, efter åtgärd. Vad är det som skiljer sig i antaganden och slutsatser?

Lönsamhet kan mätas på olika sätt, därav skillnaden. I ett naturnära skogsbruk har man redan som grundpremiss bestämt sig för att ha en skog som till så stor grad som möjligt liknar en icke brukad skog. Av det följer ett högt virkesförråd, då ju allt skogsbruk är förråds-sänkande. Livslängden på träd förkortas generellt i brukade skogar då skogsbruk är en tillkommande störning utöver de naturliga som alltid är närvarande. Så man skulle kunna säga att hela virkesförrådet inte är till salu. Med det som utgångspunkt följer det sig naturligt att fokusera på löpande avkastning per ytenhet. Dvs i  princip att generera ett så högt kassaflöde som möjligt.

Fagerberg mäter istället avkastningen i relation till det bundna kapitalet ( förräntningen) . I det fallet blir ett högt förråd en "belastning" eftersom det har ett stort värde i relation till den löpande avkastningen. Så skogsägaren i mitt exempel har en hög avkastning per hektar. Men en låg förräntning på sitt virkeskapital. Han bortser dock från det då han redan från början bestämt sig för att hålla ett visst förråd. Det ger ett högre fastighetsvärde, och en högre direktavkastning i kronor. Vid olika investeringar i skötselinsatser eller liknande tillämpas dock beräkningar med ränta, även i ett naturnära skogsbruk, även om man oftast inte fokuserar på att optimera förräntningen av kapital bundet i virkesförrådet.

Jag hoppas detta reder ut skillnaden.

 

Tord Snäll – Skogsskötsel som förbättrar statusen för rödlistade arter

• Klimatpåverkans 4 punkter. Gäller det både fossil som biobaserad CO2? Är det total mängd CO2 oavsett ursprung?

Ja, det inkluderar både fossil och biobaserad CO2.

• Kolsänkan? är mer än trädens tillväxt medröknat? då de lämnar näring o resurser till mycel m fl efter sitt eget fullständiga friska tillstånd, så ska väl dessa arters kolsönkeeffekt medräknas?

Kol i skogens svamp ingår inte i beräkningen, endast kol i träd och mark (avseende faktor 1 på bilden, ”Ändring av skogens kollager”)

• Är fragmenteringen och spridningsmöjligheterna för de utvalda naturvårdsarterna med i modellerna? Förståeligt att begränsa antalet arter men det känns svårt att breda ut det här på alla hotade arter.

Nej, fragmentering och spridning ingår ej, så i landskap med låg populationsstorlek av arterna har vi överskattat deras förekomst.

• @Tord: Era forskingsresultat är ju relevanta för Miljömålberedningens arbete som ska titta på att nå både biodiversitets- och LULUCF mål . Har ni förmedlat era resultat till dem?

Tack för tipset. Jag planerar att kontakta Miljömålsberedningen.

 

Lena Tranvik – Kunskap som hjälpmedel – utopi eller verklighet?

• Hur är det hjälpsamt att redovisa hur många som inte har förutsättningar, borde det inte bättre att ge ordet till någon som vill förändra situationen?

Eftersom det är samma höga lagkrav på alla markägare så ville jag reflektera kring förutsättningarna för enskilda markägare att ha eller erhålla/bekosta det behov av underlag som krävs enligt lagen för att ta hänsyn enligt miljöbalken och leva upp till reglerna om artskydd i artskyddsförordningen.

• Jag tycker inte vi fått höra svar på frågan om hur mycket kunskap som vi förväntas ha om arter. Ska man känna till alla arter överallt? Måste finnas en avvägning.

Man ska ha ”tillräcklig” kunskap om de arter som omfattas av artskyddsförordningen dvs för skogsbruksåtgärder alla vilda fåglar, arter skyddade enligt EU´s art- och habitatdirektiv, nationellt fridlysta arter. För dessa är det förbjudet att på olika sätt skada eller störa dem, deras växtplatser, fortplantningsområden eller boplats

• Kan inte skogsägarorganisationerna hjälpa enskilda skogsägare med kunskap och inventeringar?

Jo det är en god idé

• Enskilda? Kan vi ge en årlig ersättning per volym som lämnas med tillägg för särskilda artförekomster?

Ja, kanske någon sådan variant av ersättningsform skulle funka  

• Regelbunden myndigh.inv. för att bevaka förek. o behålla ersättn ev öka med ev ny art? Sara Asker

God tanke!

• Det saknas regionala miljöövervakning av tex fridlysta och andra arter för ordentlig saklig bedömning.
• Samtidigt som vi sitter här på ”vår” branschdag pågår Skogsindustriernas årliga konferens i Stockholm - hur kan vi se till att det blir bättre utbyte mellan dessa målgrupper?

Det var tanken med denna konferens, olyckligt att den konferensen var på samma dag. Vi har försökt att kolla risk för krockar.

• Avseende att de 49% enskilda markägare har sämre förutsättningar att uppnå lagens krav. Vet vi hur stor andel av dessa 49% som nyttjar ombud etcetera hos bolagen? (Som ju förväntas ha förutsättningar)

Nej det framgår inte av statistiken. Det som framgår är hur stor andel som är ”närboägda” (67 %), ”utboägda” (26 %) och ”delvis utboägda (7 %).

• Varför pratar ingen idag om ekonomisk ersättning till skogsägarna när det FINNS hotade arter på deras mark? Är inte det en jättebra lösning för ekonomi i skogen "trots" värdefulla arter?

Jo det var det jag föreslog som avslutning på min presentation

 

Per Westerfelt – Bygdens Arter – naturvård efter landskapets förutsättningar

• Varför har ni endast valt fastigheter i södra/mellersta Sverige? Följdfråga: Är exempelvis Sápmi inte en bygd? Hur kan förhållanden i södra Sv. extrapoleras till de norra delarna med andra förutsättni"

När man gör studier för att testa ett koncept blir det alltid ett urval av områden. Det kommer alltid finnas regioner som inte blir representerade till en början. Är konceptet lyckat och det finns intresse från skogsbranschen att fortsätta med det undersökta konceptet så kommer det tillämpas på fler områden. Just i denna studie hade vi ganska svårt att hitta markägare och fastigheter som ville delta.

• Hur fungerar metod 3 i norr, med få observationer?

Man måste alltid vara försiktig med att extrapolera en metod mellan olika områden, då olika regioner har olika förutsättningar. Detta var som sagt en studie där vi testade detta koncept i ett första steg. För att utvärdera det mer fullständigt behöver det testas över flera områden.

Om man har få artobservationer i ett område kan man inkludera att prioritera livsmiljöer för vissa ansvarsarter, oavsett om de observerats eller inte i omgivningarna. För att identifiera ansvarsarter för ett område bör man konsultera berörd länsstyrelse och andra personer som är kunniga om floran och faunan i regionen.

• Fick olika markägare diskutera med varandra (i sista föredraget). För att ömsesidigt förstärka landskapsperspektivet.

Olika markägare fick diskutera med varandra i detta projekt. Det visade sig att deras frågor och funderingar i hög grad påminde om varandra.

 

Ola Engelmark - Skogen − min, din och allas stolthet

• Får vi tillgång till Olas etiska frågor?

Här är de. De är också publicerade i en av mina böcker.

Saxat ur USA:s skogsetik redan på 1950-talet:

• • • hur blir det om alla gör så här?
    • vill jag att media ska berätta om det här imorgon?
    • hur kommer det att se ut framöver?
    • är jag bekväm med att förklara det för min 12-åring?
    •  

De allmänna frågorna hade nog fungerat bäst i en paneldebatt eller i resonerande text. Så jag vill helt enkelt hänvisa till två av mina av mina böcker - f.ö prisbelönta - där jag vänder och vrider på just den sortens frågor.

Skogen på andra sidan hyggena : om orden, hugsvalan och den gäckande hållbarheten av Ola Engelmark (Bok)

En skog av möjligheter : Om tidlös kunskapstörst och företagsamhet bland Sveriges alla träd av Ola Engelmark (Bok)

 

 

Allmänna frågor har alla talarna erbjudits möjlighet att svara på

• På tal om att känna stolthet över skogen. Vad tror ni om sättet vi använder ord? Är tex skogen hårt brukad eller intensivt brukad? för att minska polarisering behöver vi positivt ordbildning tror vi
  
  Johanna Johansson: Jag tänker att skogsbruket redan idag använder ”positiva” ord: trakthyggesbruk, föryngringsavverkning etc. Det viktiga är nog att lyfta fram goda exempel och relationer.
  
  
• Kännedom om alla förkommande individer av alla arter, överallt, är inte möjligt till en rimlig kostnad. Jag tycker den frågan sällan lyfts. Hur mycket kunskap är då tillräckligt?
  
  Johanna Johansson: Jag tycker att staten bör ta en stor kostnad för detta samtidigt som det behöver göras till en proportionerlig kostnad. Samtidigt tycker jag det inte är konstigt att kräva att markägare ska ha goda kunskaper om sin skog, även om det kommer med en kostnad. Är du certifierad får du inte avverka nyckelbiotoper – då behöver den kunskapen finnas som certifierad. 
  
  Lena Tranvik: enligt skogsstyrelsens vägledning så syftar skyddet till ”upprätthållandet av en livskraftig population på lokal, regional och nationell nivå. Åtgärder är förbjudna som kan påverka den aktuella artens bevarandestatus negativt. Inte varje enskild individ”. För att kunna göra den bedömningen behövs dock signifikant mängd kunskap av markägare respektive myndigheter.
  
  
• Vi vet mycket men hur övertygar vi markägare och skogsbolag att sköta skogen ’rätt’?
  
  Johanna Johansson: Vad som är rätt och fel är en avvägning mellan så många olika aspekter – kunskap, ekonomi, vad ens granne gör etc. Attityder är svåra men inte omöjliga att förändra.
  
  
• Fråga till vem som helst under dagen: Vilken typ av kompetens är, enligt er, viktigast för att lösa de utmaningar vi nu diskuterar? Rangordna! Jägmästare Biologer Jurister Ekonomer
  
  Johanna Johansson: Jag tror inte att det går att rangordna. Vi behöver dock se värdet av alla olika typer av kunskaper (vetenskapliga, lokala, traditionella kunskaper etc.) och att vi behöver mötas över ämnesgränser för att komma framåt.
  
  Maria Saxe: Jag tror att tvärvetenskapligt samarbete är det som behövs. Vi behöver kombinera jägmästarnas kunskap om skog och produktion med biologernas och ekologernas kunskap om naturen. Sen behöver lösningarna vara ekonomiskt försvarbara och juridiskt rätt.
  
  
• Naturvård i skogen styrs enligt principen "frihet under ansvar", frånvaro av lagstiftning. I vilken utsträckning bidrar frivilligheten till att skärpa respektive mildra konflikterna om skogen?
  
  Johanna Johansson: Främst så behöver man se över gränsdragningen mellan vad som ingår i begreppet ”frihet” och vad som är ”ansvar” och inte minst vad staten har för ansvar kontra individen. Det finns ett starkt politiskt stöd för nuvarande skogspolitik, men tyvärr är den inte i takt med tiden. Förutsättningarna har ändrats drastiskt sedan avregleringen på 1990-talet.
  
  
• Är samverkan/samråd som verktyg i policyarbetet typiskt svenskt eller görs det i många länder?
  
  Johanna Johansson: Det finns i många andra länder också men det kan organiseras på olika sätt. Den litteratur som jag har byggt min forskning på (Johanna) kommer i stor utsträckning från Nordamerika. Men vad dialog och samverkan betyder i olika länder och sammanhang skiljer sig såklart åt beroende på erfarenheter och hur landet styrs i övrigt. I Sverige är det dock tydligt att det används som ett styrmedel av staten för att nå mål i förvaltningen, dock med mycket varierande resultat.
  
  
• Vi har ju faktiskt lagar. Varför är det så svårt för folk att följa just dessa lagar?
  
  Johanna Johansson: Ja varför kör många för fort trots att det sitter en tydlig hastighetsskylt på vägen? När det gäller skogen kanske något av detta påverkar: 1) du inte tycker att lagen gäller just ditt skogsbruk, 2) det finns få incitament att följa lagen, 3) lagen är otydlig och det finns ett stort tolkningsutrymme, 4) det saknas kunskap om lagens innebörd, 5) lagen upplevs onödig och det saknas stöd för den, 6) det finns få sanktionsmöjligheter och de som finns är överkomliga för mig som individ.  
  
  
• 1990 talet var en fantastisk tid med respektfull ton i dialogen och respekt för kunskap. Hur kommer vi dit igen?
  
  Johanna Johansson: Hur det ser ut idag är en spegling över samhället i stort, så skogspolitiken är inte isolerad från övriga samhället eller dess utveckling. Om det inte finns en vilja att bryta maktstrukturer och hitta gemensamma lösningar så är det svårt. Under 1990-talets början hände mycket internationellt som påverkade debattklimatet – Berlinmurens fall, Riokonferensen, marknadsliberala ideal sågs som en lösning, intro av certifiering etc. Allt detta påverkade såklart Sveriges internationella position och att vara en miljöpionjär var viktigt på den tiden.
  
  
• Lite tamt hittills. Prat om att minska polariseringen. Men hur ska vi göra det? Vad är det för inställningar som behöver släppas för att minska polariseringen?
  
  Johanna Johansson: Hur det ser ut idag är en spegling över samhället i stort, så skogspolitiken är inte isolerad från övriga samhället eller dess utveckling. Om det inte finns en vilja att bryta maktstrukturer och hitta gemensamma lösningar så är det svårt. Under 1990-talets början hände mycket internationellt som påverkade debattklimatet – Berlinmurens fall, Riokonferensen, marknadsliberala ideal sågs som en lösning, intro av certifiering etc. Allt detta påverkade såklart Sveriges internationella position och att vara en miljöpionjär var viktigt på den tiden.
  
  Maria Saxe: Jag tror att det är ökad tillit som behövs. Viktigt för att uppnå ökad tillit är att vi pratar med varandra och är transparenta med våra ståndpunkter. Viktigt att även kunna enas om att vi inte kommer enas i vissa frågor ”agree to disagree”.