Kontaktinformation
Ulrika Sehlberg Samuelsson, kommunikatör
SLU Artdatabanken
ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se
Artportalen står stadigt på fem grundprinciper som är viktiga att känna till och följa.
Artportalen är ett öppet system för sökning och rapportering av observationer av arter, vilket innebär att de uppgifter som du rapporterar in är fria för alla att använda, och visas öppet direkt efter att de publicerats. Undantag görs dock för känsliga arter, se nästa grundprincip. Grundtanken med denna öppenhet är att den ska främja intresset för våra växter, svampar och djur, bidra till en effektivare naturvård samt öka förståelsen för densamma. Uppgifterna omfattas av offentlighets- och sekretesslagstiftningen (OSL) och hanteras i enlighet med svensk lagstiftning.
De arter som bedöms som mest utsatta för olika typer av hot, t.ex. störning, insamling och förföljelse är upptagna på SLU Artdatabankens lista över skyddsklassade arter. Uppgifter om skyddsklassade arter döljs för publik visning i Artportalen och visas endast för rapportören, eventuella medobservatörer och under vissa förutsättningar behöriga personer för naturvårdsändamål och forskning. Fynduppgifter för skyddsklassade arter hanteras enligt gällande sekretesslagstiftning (OSL). Skyddsklassningen görs av SLU Artdatabanken i samråd med expertkommittéerna.
Artportalen är ett viktigt verktyg för svensk naturvård. Att uppgifterna rapporteras med så stor säkerhet som möjligt är av yttersta vikt, speciellt med avseende på artbestämning, lägesangivelse och datum. Det är du som rapporterar som har ansvaret för dina fynduppgifters kvalitet samt innehar redigeringsrätten till dem. Vid validering (kvalitetsgranskning) låses dock redigeringsmöjligheten, se nästa grundprincip. Om du har upptäckt eller fått kännedom om någon felaktighet i fynduppgifterna har du ansvaret att ändra/uppdatera dem så att de blir riktiga. Som ett led i kvalitetsarbetet är det ej tillåtet med anonym rapportering.
Det är du som rapportör som i första hand ansvarar för kvaliteten i dina fynduppgifter, men i vissa fall kommer fynduppgifterna även att granskas av utvalda validerare, vilka är artexperter för olika organismgrupper. Valideringen koordineras av SLU Artdatabanken i samarbete med ideella föreningar, experter och ansvariga för olika projekt och verksamheter. Vilka fynduppgifter som granskas kan till exempel bero på hur naturvårdsintressant arten är, hur stor osäkerhet som råder kring fyndet eller hur stort intresse som finns kring aktuell artgrupp. När en fynduppgift blivit slutligt bedömt som godkänd eller underkänd låses redigeringsmöjligheten för denna.
Genom att rapportera till Artportalen har du valt en säker och långsiktig lösning för dina fynduppgifter. SLU Artdatabanken ansvarar för att hantera dina fynduppgifter om arter på bästa sätt, med målet att de ska göra så stor naturvårdsnytta som möjligt. Vårt säkerhetsarbete kring känsliga arter har utvecklats under de nära tre decennier som vi hanterat fynddata och vilar stadigt på SLU Artdatabankens samlade kunskap om situationen för Sveriges arter. Artportalens fynduppgifter får en allt bredare användning i samhället och används förutom av privatpersoner och föreningar även av allt fler myndigheter, både för datalagring och som underlag för naturvårdsarbetet.
Ulrika Sehlberg Samuelsson, kommunikatör
SLU Artdatabanken
ulrika.sehlberg.samuelsson@slu.se