Hoppa till huvudinnehåll

Artportalens hjälpsidor

Här finns hjälp för dig som använder eller vill veta mer om Artportalen. Du kan bland annat hitta information om olika rapporteringsmöjligheter, utsökning av artobservationer, skyddsklassning av arter, behörighetsroller och mycket annat.

Kontaktformulär Artportalen support Till Artportalen Till Artportalen beta

Vad är Artportalen?

 

Vad är Artportalen?

Artportalen är ett system för observationer av Sveriges vilda växter, djur och svampar. Systemet består av en databas med flera tillhörande tjänster för rapportering, sökning och hantering av artobservationerna. Artportalen är öppen för alla att använda för rapportering och sökning bland de miljontals fynduppgifter som privatpersoner såväl som yrkesverksamma naturvårdstjänstemän och forskare har bidragit med.

En del av Artportalens funktionalitet har flyttat till en ny teknisk miljö: Artportalen beta. Arbetet sker stegvis och du kommer säkert att behöva hoppa mellan Artportalen och Artportalen beta under en period. I Artportalen beta hittar du i detta första steg de funktioner som har förnyats och anpassats för användning i fält. I Artportalen hittar du tills vidare alla funktioner. Funktionalitet som du hittar via Artportalen beta.

Artportalen utvecklas och drivs av SLU Artdatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet och finaniseras delvis Naturvårdsverket.

 

Artportalens grundprinciper

 

Vad används mina fynduppgifter till?

När du rapporterar till Artportalen hamnar dina fynduppgifter i en stor databas som utgör en värdefull källa till kunskap om den svenska floran och faunan. Databasen används i stor utsträckning av Sveriges länsstyrelser, kommuner, andra nationella myndigheter, ideella föreningar och naturvårdsinriktade konsultfirmor för t.ex. reservatsbildning, åtgärdsprogram, miljöövervakning och inte minst för att kunna ta naturvårdshänsyn vid t.ex. kommersiell markexploatering. Tack vare information från Artportalen om känsliga arter har flera vindkraftsanläggningar, vägbyggen och avverkningar m.m. kunnat anpassas eller ibland stoppats för att undvika negativ påverkan på dessa arter.

 

Vilka kan se och använda mina fynduppgifter?

Fynduppgifterna i Artportalens databas är fria för alla att söka efter och använda, undantaget de fynduppgifter som rör de skyddsklassade arterna, som döljs automatiskt av systemet samt de fynduppgifter som användaren själv valt att dölja. De dolda fynduppgifterna visas endast för behöriga personer.

 

Artportalens nytta för samhället

 

Om verifiering (kvalitetsgranskning) i Artportalen

Verifiering i Artportalen sker på tre nivåer – den första vid rapporteringen, den andra vid exponeringen för kunniga andra användare och den tredje vid den praktiska verifiering, s.k. expertverifiering.

Vid rapportering

Kontroll på den första nivån sker vid själva rapporteringen då rapportören gör sin egen bedömning, ofta tar rapportören stöd av någon annan kunnig person (s.k. determinatör och/eller konfirmatör). En av grundprinciperna i Artportalen är att rapportören själv ansvarar för kvaliteten av sina fynd. 

Funktioner för automatisk verifiering kan förekomma, t.ex. finns det för vissa organismgrupper provinskataloger som genererar en varning när fyndet rapporteras utanför det kända utbredningsområdet.

Vid exponering för andra kunniga användare

Den andra nivån sker vid den publika exponeringen av rapporten i Artportalen då andra kunniga användare kommenterar inrapporterade fynd.

Verifiering utförd av experter

Den tredje nivån är expertverifiering då utvalda fynd granskas i efterhand av utsedda experter.

 

Hur påverkas Artportalen och dess data av offentlighets- och sekretesslagen?

Artportalens huvudman, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), är en statlig myndighet som omfattas av tryckfrihetsförordningen och offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Detta innebär att en uppgift som rapporteras in i Artportalen är att betrakta som offentlig handling, såvida den inte omfattas av sekretess. Majoriteten av de arter som finns upptagna på SLU Artdatabankens lista över skyddsklassade arter går, enligt SLU Artdatabankens bedömning, under sekretesslagstiftningen.

 

Fungerar Artportalen på mobila enheter?

En del av Artportalens funktionalitet har flyttat till en ny teknisk miljö: Artportalen beta. Arbetet sker stegvis och du kommer säkert att behöva hoppa mellan Artportalen och Artportalen beta under en period. I Artportalen beta hittar du i detta första steg de funktioner som har förnyats och anpassats för användning i fält. I Artportalen hittar du tills vidare alla funktioner.

Dessa funktioner kan du hitta via Artportalen beta:

  • Artportalens mobilrapportering. Ett enkelt och smidigt sätt att rapportera artobservationer. 
  • Artportalens checklista. I Checklistan utgår man från en artlista anpassad efter geografiskt läge och årstid. Kan delvis användas offline.
  • Eftersökta arter. Här kan du rapportera arter som efterlyses i något specifikt naturvårdssyfte. (Invasiva eller eftersökta arter)

Det går bra att rapportera på sina privata fyndplatser såväl som allmänna fågellokaler via de mobila gränssnitten. Det går också bra att skapa nya fyndplatser. Om du är i behov av att redigera ditt fynd i efterhand, söka efter fynd, importera större datamängder, rapportera inom projekt, se listor, använda fältdagboken, eller någon annan funktionalitet som inte ännu finns mobilanpassad får du än så länge göra det på Artportalen.se. Samma konto gäller överallt. 

I Artportalen beta kan du även nå:

  • Dagens fynd. I Dagens fynd får du en snabb överblick över de senaste fynden.

Rapportera artobservationer

 

Jag har hittat en art jag vill rapportera till SLU Artdatabanken, hur gör jag?

Vi är tacksamma för alla artobservationer som allmänheten vill rapportera in till oss, oavsett om det  gäller ovanliga, vanliga och invasiva arter. Vi har dock inte möjlighet att ta emot dem vi mejl eller telefon utan ber dig att rapportera direkt till Artportalen. Vi rekommenderar dig att använda  

Det finns även fler rapporteringsmöjligheter som går att läsa mer om under avsnittet Vilket rapporteringssätt ska jag välja?

Viktigt att ange rätt art

Det som är viktigt är att du vet vilken art du rapporterar. Om du inte vet själv vilken art det rör sig om finns massor av hjälp att få på nätet. Läs mer under avsnittet Hur gör jag om jag är osäker på artbestämningen? 

Skicka gärna med bild

Det är jättebra att skicka med en bild på din artobservation så göra fynduppgiften större nytta i naturvården.

 

Vilket rapporteringssätt ska jag välja?

Det finns flera olika sätt att rapportera till Artportalen på. Vilket du väljer beror på vilket som passar bäst för dig och ditt ändamål. I samtliga fall hamnar uppgifterna i Artportalens databas och blir tillgängliga för naturvårdande ändamål. 

  • För dig som rapporterar sällan eller är van rapportör och har behov av att kunna rapportera från mobilen, rekommenderar vi att använda Artportalens mobilrapportering. 
  • För dig som vill rapportera invasiva arter och få veta mer om invasiva arter finns en webbtjänst för invasiva arter. Här kan du rapportera utan att behöva skapa konto. Rapporterna granskas av experter och hamnar därefter i Artportalen. 
  • För dig som vill hjälpa till att hitta vattenlevande arter som är speciellt viktiga att hålla koll på finns Rappen. Här kan du rapportera utan att behöva skapa konto. Rapporterna granskas av artexperter kopplade till Havs- och vattenmyndigheten och hamnar därefter i Artportalen. 
  • För dig som är intresserad av att lära dig mer om arter eller redan är kunnig rekommenderar vi att du lär dig använda Artportalen.se och upptäcker alla funktioner och möjligheter som finns där. Här sker rapporteringen i ett webbformulär anpassat för datorskärm. Vi rekommenderar också att använda Artportalens mobilrapportering och Artportalens checklista som komplement för att kunna rapportera på ett smidigt sätt i mobilen. 
  • För dig som har stora mängder fynduppgifter som du vill rapportera finns Excelimporten där du via färdiga Excelmallar fyller i dina uppgifter och rapporterar allt på en och samma gång. Excelimporten finns på artportalen.se/ImportSighting.
  • För dig som arbetar på en länsstyrelse, kommun eller på annat sätt i något naturvårdsprojekt är projektfunktionaliteten bra att använda. Genom att skapa projekt kan du lägga till egna parametrar, välja vilka som får rapportera i projektet och hålla ihop datasetet. Man skapar projekt på Artportalen.se under Mina sidor > Redigera. Rapportering sker i det vanliga rapportformuläret.    
  • Rapportering av skyddsvärda träd med specialanpassade parametrar görs på Artportalen.se via projektet Skyddsvärda träd.

 

Kan jag rapportera till Artportalen i mobilen?

Ja, via någon av de mobilanpassade tjänster som SLU Artdatabanken tillhandahåller. Du hittar dessa samlade i Artportalen beta. Din position fångas upp automatiskt av mobilens GPS eller direkt från bilden.

För rapportering av invasiva arter finns specialanpassade tjänster där man också kan läsa fakta om arterna. 

 

Eller via den app som en privatperson byggt mot våra API:er och som kopplar mot Artportalen: 

  • Seglaren. Inrapportering av fåglar till Artportalen. Fungerar för Android.

 

Hur rapporterar jag invasiva arter?

För rapportering av invasiva arter finns en specialanpassad webbapp där man också kan få hjälp med artbestämningen och lära sig mer om arten. 

Om man loggar in på sitt konto hamnar fynden direkt i Artportalen. Det går också att rapportera utan att logga in. Då hamnar fynden i Artportalen först efter granskning. 

Det går också bra att rapportera invasiva arter direkt i Artportalen eller via Artportalens mobilrapportering: 

Hur fungerar Artportalens checklista?

Nytt i december 2023: nu går det att använda checklistan utan att ladda en fördefinierad lista med arter, ströfynd. Lägg bara till de arter du vill rapportera utan hålla dig till en artgrupp, blanda arterna varefter du stöter på dem. Fördelen med denna typ av rapportering är att du samlar hela listan med fynd innan de rapporteras in i Artportalen. Det blir då enkelt att komplettera fynden och kontrollera innan rapportering sker. Du kan till och med vänta tills du kommer hem, öppna checklistan i datorn och sedan rapportera.

Med Artportalens checklista kan du: 

  • Rapportera direkt i fält eller i efterhand.
  • Checka av en färdig artlista anpassad efter område och årstid och rapportera alla fynd på en och samma gång.
  • Dela dina fynd live med andra
  • Bidra med värdefulla data till forskning även om arters frånvaro genom att rapportera checklistan som komplett, vilket innebär att du rapporterar alla arter på listan och inte bara de arter du observerat och kunnat artbestämma under fältbesöket.

Bra att veta om Artportalens checklista

  • Användarnamn och lösenord är samma som i Artportalen.
  • Du kan använda checklistan utan internetuppkoppling, men för att kunna skapa listan och skicka in rapporten till Artportalen måste du vara uppkopplad.
  • Checklistan fungerar bäst för artgrupper som är möjliga att artbestämma i fält och där artlistan blir rimligt lång, t.ex. fåglar, dagfjärilar och trollsländor. Det går att lägga till arter även ur andra artgrupper. 
  • Alla fynd publiceras direkt i Artportalen utan att först hamna i granskningsläget.
  • Du kan rapportera till projekt så länge projektet inte har projektparametrar. Om projektet har en anpassad artlista kan du hämta den i Checklistan. Projekt, liksom anpassade artlistor, administreras på Artportalen.se under Mina sidor > Inställningar > Mina projekt. 

Vi rekommenderar att du läser igenom våra enkla snabbkurser för checklistan för att ta reda på hur den fungerar och få smarta genvägar för snabb och effektiv rapportering. 

Samma inloggning i Artportalens checklista som på Artportalen.se och SLU Artdartabankens andra webbtjänster.

 

Rapportering av skyddsvärda träd

För skyddsvärda träd kan en rad olika specialparametrar anges utöver art, position, datum och fotografier, t.ex.:

  • Trädstatus
  • Omkrets
  • Hålstadium
  • Hålets placering
  • Vitalitet
  • Åtgärdsbehov

För att kunna rapportera dessa parametrar behöver du välja det projekt som heter Skyddsvärda träd som ligger under Naturvård i Projektrutan. När du har valt projektet dyker en rad fält upp där du kan fylla i de parametrar du känner till om trädet. Skyddsvärda träd kan endast rapporteras på Artportalen.se. 

Får vem som helst rapportera skyddsvärda träd?

Ja, vi är jätteglada om allmänheten vill rapportera skyddsvärda träd till SLU Artdatabanken. Datat är mycket viktigt för svensk naturvård. Gamla och grova träd är en förutsättning för biologisk mångfald. 

Kan man rapportera in skyddsvärda träd med Excelimporten?

Ja, det finns en importmall, speciellt framtagen för att rapportera skyddsvärda träd upplagd på Artportalen.se under Rapportera > Importera > Fynd.

Kan jag rapportera in fynd med de parametrar som gällde i Trädportalen?

Ja, hör av dig till myndighetssupporten om du vill rapportera in enligt det gamla sättet.

Mer om skyddsvärda träd

För dig som tidigare rapporterat i Trädportalen

I mars 2020 flyttade Trädportalen och dess 700 000 fynd av skyddsvärda träd in i Artportalen. Sedan dess rapporteras också skyddsvärda i Artportalen.

 

Hur rapporterar jag sötvattenlevande stormusslor?

Sedan januari 2021 hanteras stormusslor inte längre av SLU Artdatabanken då datavärdskapet har flyttat till Institutionen för vatten och miljö. Data från Musselportalen, som den kallades, finns nu i webbtjänsten Miljödata MVM.

 

Hur gör jag när jag inte är säker på artbestämningen?

En god princip är att bara rapportera fynd där du är säker på artbestämningen, men möjligheten att rapportera fynd som "Osäker artbestämning" finns dock. Det gör du genom att markera i en ruta med denna rubrik till höger om artnamnsfältet och skriva en kommentar om att du vill ha hjälp med artbestämningen. Det bästa är i så fall att ladda upp en bild på fyndet, men en beskrivande och förklarande kommentar kan räcka. 

För vissa grupper, som t.ex. svampar, där foton inte alltid räcker för en säker artbestämning, bör även ett belägg av arten samlas in, var belägget finns tillgängligt ska anges (Herbarium eller privatperson). Ett fynd där rapportören markerat "Osäker artbestämning" visas med frågetecken (?) efter artnamnet och inkluderas inte i listor.

Ett fynd där rapportören markerat "Osäker artbestämning" visas med frågetecken (?) efter artnamnet och inkluderas inte i listor.

Artbestämningshjälp

Tänk på att det finns massor med hjälp att få med artbestämning på nätet. I Artfakta finns digitala artbestämningsnycklar för en rad olika artgrupper, men också beskrivande texter, information om ekologi och utbredning samt mängder med bilder.

 

Vågar jag rapportera känsliga och utsatta arter?

Ja, observationer av de arter som finns upptagna på SLU Artdatabankens lista över skyddsklassade arter diffuseras automatiskt av systemet. De exakta kordinaterna visas inte publikt utan bara för dem som har behörighet att se dem. Om du anser dig ha särskilda skäl för att dölja en fynduppgift om en art som inte är skyddsklassad finns också möjligheten att själv dölja uppgiften i rapporteringsformuläret på Artportalen.se. En uppgift som man själv valt att dölja hanteras på samma sätt som en skyddsklassad art. SLU Artdatabanken arbetar ständigt och aktivt med säkerheten kring de skyddsklassade arterna. 

De skyddsklassade arterna döljs oavsett om du rapporterar via Artportalen.se, checklistan, mobilrapporteringen eller någon extern app kopplad till Artportalen. 

Funktionen att själv dölja fynduppgifter finns endast på Artportalen.se. 

 

Varför kan man inte rapportera andra arter än fåglar på allmänna fågellokaler?

Anledningen till att man inte får rapportera andra arter än fåglar på allmänna fågellokaler är dels att de oftast har sämre noggrannhet än vad fynd av andra artgrupper kräver och dels att de ägs av landets alla fågelorganisationer och administreras utifrån fågelfyndsperspektiv. Det är inte meningsfullt ur ett naturvårdsperspektiv att veta att en växt eller insekt finns inom ett kilometerstort område. Även när det gäller många fågelobservationer (t.ex. om man vill ange häckplats) är det bättre att rapportera med bättre noggrannhet, d.v.s. på en privat fyndplats. Rekommendationen är att alltid rapportera med så bra noggrannhet som möjligt så att fynduppgifterna ska kunna göra nytta i naturvårdsarbetet. Med andra ord ber vi dig att ta dig några extra sekunder för att skapa en privat fyndplats och rapportera in dina icke-fågelfynd (samt fågelfynd som kan anges med större noggrannhet) på, så att vi får in mer värdefull information i Artportalen. 

Läs mer om fyndplatser och allmänna fågellokaler under Fyndplatser, fågellokaler & shapefiler.

 

Hur rapporterar jag känsliga fynd?

Generellt sett är principen att alla uppgifter ska vara öppna i Artportalen men för vissa extra känsliga arter som finns upptagna i SLU Artdatabankens lista över skyddsklassade arter skyddas dessa fynd automatisk genom att deras fyndplatser diffuseras i kartan. De skyddsklassade arterna markeras med ett överkryssast öga. 

För de som har behörighet att se skyddade fynd visas fynden i en tabell nedanför sökresultatet efter att en kryssruta bockats i. Skyddade fynd kan också sökas fram i s.k. diffuserade kartor på Artportalen.se. 

Om du som rapportör finner skäl till att ditt fynd bör skyddas, trots att det inte är upptaget på listan över skyddsklassade arter, finns möjligheten att dölja fyndet för andra genom att bocka i en kryssruta i rapporteringsformuläret. Den här möjligheten finns på artportalen.se (här kan välja vilket datum man vill) och i Artportalens checklista (fyndet döljs alltid i 18 månader). I mobilrapportering i Artfakta kan fyndet inte döljas.  

OBSERVERA! Den noggrannhet man själv kan ställa in vid rapporteringstillfället skall INTE användas för att skydda känsliga arter utan finns till i de fall man inte kan ange exakt koordinat av olika skäl (se artikel Noggrannhet på fyndplats).

Hur rapporterar jag en art som inte finns i Artportalen (artnamn saknas)?

Rapportera med gruppens namn, till exempel Fjärilar. Skriv i kommentaren vilken art som avses. Skicka också ett mejl till dyntaxa@slu.se och begär att arten ska läggas till i artlistorna. När den finns tillgänglig kan du ändra i ditt fynd till det riktiga artnamnet.

Sök och visa artobservationer

 

Vad är Snabbsök?

Artportalen har ända sedan starten i juni 2000 varit alldeles för populär att söka fynd ur. Att förbättra prestandan har alltid funnits på agendan men när vi lyckas ökar användningen. Ungefär som köer i trafiken, breddas vägen blir det bara mer trafik.

Artportalen är frikostig med sökmöjligheterna. Nästan alla parametrar går att söka på. Till skillnad från amerikanska eBird som har en mer begränsad sökmöjlighet. Det är ett välkänt prestandaproblem för databaser när in- och utdata hanteras samtidigt.

SLU Artdatabanken har i ett annat sammanhang tagit fram en databas från många olika datakällor, Species Observation System (SOS), en läsdatabas där observationerna är ”förpaketerade” för snabb åtkomst.
SOS uppdateras med hela Artportalen varje natt. Alla nya, uppdaterade och borttagna fynd läses var 5:e minut så även om fynden hämtas från SOS kan de allra senaste fynden saknas. 

En vanlig sökning är mycket snabbare om SOS används än Artportalen men SOS används inte för alla sökningar. Undantag görs för:
•    Mina fynd (som observatör, rapportör)
•    Skyddade fynd
•    Underkända fynd
•    Sammanställda fynd
•    Biotop & substrat
•    Naturvård och rödlistekategori
•    Publik samling

Dagens fynd och fältdagboken hämtar alltid fynd från Artportalens databas

Du kan alltid välja om du vill hämta från SOS eller från Artportalen men Artportalen kommer alltid att föreslå SOS-sökningen.

Om valet ”Använd inte Snabbsök” är valt kommer sökningen att skickas till Artportalens databas.

Datavägar mellan SQL-server, Elasticsearch och Artportalen. Illustration

Vissa andra ändringar som inte direkt påverkar fyndet kommer inte över med SOS-läsningen av data som sker var 5:e minut.

Det gäller t.ex.

  • Ändringar på fyndplats som namn, noggrannhet
  • Tillägg och borttag av medobservatörer
  • Markering för ”upptäckare”

Kända problem:

 

Hur filtrerar jag fram osäkra artbestämningar?

Om du är bra på en artgrupp är det värdefullt om du vill hjälpa till med artbestämningen. 

I mediagalleriet kan du filtrera fram de senaste bilderna som rapporterats med Artbestämning osäker. Tryck på symbolen med frågetecknet (?) bredvid symbolen för kommentarer. 
I sökformuläret kan du sortera fram alla fynd med Artbestämning osäker oavsett om de har bild eller inte. Filtret finns under Fyndegenskaper. 

Skriv en kommentar på bilden eller fyndet (om bild saknas) om du vet vilken art det rör sig om. Den som har rapporterat och har redigeringsansvaret för fynduppgiften får sedan välja om denne vill rätta fynduppgiften. 

 

Varför visas inte mitt fynd i listorna?

Det flera möjliga orsaker till varför ditt inrapporterade fynd inte visas i listorna. 

  1. ibland är det en fördröjning från det att man har rapporterat sitt fynd tills att det visas i listorna. Detta beror på att uppdateringen av listorna nedprioriteras om det är mycket datatrafik, för att inte prestandan i Artportalen ska påverkas negativt.   
  2. fynd av arter som är skyddsklassade visas inte i listorna. Detta är en säkerhetsåtgärd för att fynden ska förbli dolda.
  3. endast fynd av levande individer visas i listorna. Observationer av bon, spår, spillning etc. utgör inte en observation av en individ. Om någon av aktiviteterna i listan nedan har angetts kommer fyndet att vara sökbart, men kommer inte att finnas med i listorna.  
  • drunknad i fiskenät 
  • död av sjukdom/svält 
  • död, krockat med fyr 
  • död, krockat med fönster 
  • död, krockat med kraftledning 
  • död, krockat med staket 
  • död, krockat med vindkraftverk 
  • dödad av elektricitet 
  • dödad av olja 
  • dödad av predator 
  • fragment 
  • funnen död 
  • färsk spillning 
  • färska gnagspår 
  • färska spår 
  • gammalt bo 
  • gnagspor 
  • hårrester 
  • hört 
  • mina 
  • skjuten/avlivad 
  • spår av vuxet djur med unge/ungar 
  • spår från klättring 
  • spår från löpande hona 
  • trafikdödad 
  • äggskal 
  • äldre gnagspår 
  • äldre spillning 
  • äldre spår 
  • ömsskinn

 

Hur söker jag fram skyddsvärda träd i Artportalen?

Alla fynd, oavsett om de rapporterats i ett projekt eller inte, visas i vanliga sökningar, så också skyddsvärda träd. Men för att söka ut endast de fynd som rapporterats som skyddsvärda träd, d.v.s. med specialparametrar för just skyddsvärda träd, behöver du söka på projekt. De skyddsvärda träden ligger i två olika projekt:

  • I projekt Trädportalen finns allt data som fanns i Trädportalen, eller m.a.o. alla observationer av skyddsvärda träd som rapporterades in före 26 mars 2020.
  • I projekt Skyddsvärda träd finns allt data i Artportalen, eller m.a.o. alla skyddsvärda träd som rapporterats in efter 26 mars 2020.

Om du vill söka fram alla skyddsvärda träd behöver du således söka på båda projekten. Sedan september 2020 finns möjligheten att söka på flera projekt samtidigt. Dessutom finns en snabbknapp för skyddsvärda träd i anslutning till ”projektsöket” som gör att du på ett snabbt sätt kan få fram båda projekten på samma gång.

För att se parametrarna som tillhör projekten behöver då gå in på den detaljerade fyndinformationen som du hittar genom att trycka på den blå i-symbolen till höger bredvid ett fynd i ett sökresultat.

Parametrarna kommer också med om du gör en Excelexport.

Varför ligger de skyddsvärda träden i två olika projekt?

I samband med flytten till Artportalen gjordes mindre justeringar av Länsstyrelsernas metodik för inventering av skyddsvärda träd. Till exempel anges ”vitalitet” numera i procent istället för som en status. För att skilja träd som registrerats med de olika metoderna åt finns det två olika projekt i Artportalen.

Mer om skyddsvärda träd

För dig som tidigare rapporterat i Trädportalen

I mars 2020 flyttade Trädportalen och dess 700 000 fynd av skyddsvärda träd in i Artportalen. Sedan dess rapporteras också skyddsvärda i Artportalen.

 

Vad innebär det att en fynduppgift är dold?

En fynduppgift döljs antingen automatiskt av systemet för att arten är upptagen på SLU Artdatabankens lista över skyddsklassade arter eller för att användaren själv valt att dölja fynduppgiften. En fynduppgift som användaren själv valt att dölja hanteras i enlighet med skyddsklass 3. En dold fynduppgift visas inte publikt i Artportalen utan endast för dem som har behörighet att se den.

Om fyndplatser, allmänna fågellokaler och shapefiler

 

Hur skapar jag en ny fyndplats?

Det vanligaste är att man skapar sin fyndplats i samband med rapporteringen men man kan också skapa fyndplatsen under Mina fyndplatser på Artportalen.se.

  • Artportalen.se. Det är endast på artportalen.se (under Mina sidor > Fyndplatser) fyndplatser kan redigeras, tas bort m.m. 
  • Artportalens mobilrapportering 
  • Artportalens checklista 
  • Invasiva arter (Fungerar endast om man är inloggad) 

Att skapa ny fyndplats i samband med rapportering på Artportalen.se

Gå till rapportformuläret. Över kartan finns en symbol som ser ut som en röd droppe. Det är verktyget för att skapa ny fyndplats. Klicka på den och sedan på den plats du vill att fyndplatsen ska ligga (du kan zooma in i kartan och du kan byta kartutseende via den lilla symbolen uppe till höger i kartan). Fyll i det formulär som dyker upp där du bl.a. anger det namn du vill ge fyndplatsen och klicka på ok. Nu kan du rapportera din första art på fyndplatsen via rapportformuläret och spara.

Det går också bra att direkt ange koordinaterna under fliken Ny fyndplats. 

Att skapa ny fyndplats i samband med rapportering i Artportalens checklista och i Artportalens mobilrapportering 

I våra mobilanpassade rapporteringsfunktioner kan du ange positionen för observationen på olika sätt:

  • Hämta min position (positionen hämtas från enheten)
  • Ladda upp bild som innehåller koordinater
  • Ange koordinater manuellt
  • Sök i kartan eller navigera via kartan fram till rätt plats

Ny fyndplats skapas i samband med rapporteringen där den blå symbolen är placerad. Välj det namn som föreslås eller namnge fyndplatsen själv genom att trycka på pennsymbolen.

Att skapa fyndplats under Mina fyndplatser på Artportalen.se

Ny fyndplats kan skapas på två sätt: 

  • Genom att manuellt ange en ny fyndplats genom att i högra menyn under fliken Ny fyndplats ange de uppgifter som skall gälla för fyndplatsen, inklusive koordinater och koordinatsystem. Om fyndplatsen skall ingå i en allmän huvudlokal så kan man även ange detta.
  • Genom att i kartan använda knappnålsikonen. När den är vald kan man på kartan markera den punkt var man vill att fyndplatsen skall ligga. Man kan sedan fylla i fyndplatsnamn, noggrannhet, huvudlokal samt eventuell kommentar.

 

Noggrannhet på fyndplats

Ju noggrannare desto bättre

Grundprincipen är att man ska sträva efter att rapportera med så noggranna koordinater som möjligt. Det är dock viktigare att ett fynd rapporteras med osäkra koordinatangivelser än att det inte rapporteras alls. Generellt kan man säga att kraven på noggrannhet minskar med artens förmåga till rörlighet. Det är t.ex. inte lika relevant med exakt koordinatangivelse för en sträckande fågelflock som det är för en orkidé eller ett boträd.

Val av noggrannhet

Generellt kan man säga att noggrannheten ska anges så exakt som möjligt. Det finns dock många tillfällen då det inte går att ange noggrannheten med minsta noggrannhet, t.ex. om man inte har med sig någon GPS och man inte kan finna den exakta platsen i kartan, om man befinner sig på en plats där GPS:en inte kan leverera exakta koordinatangivelser eller om själva fyndet befinner sig långt ifrån en själv, vilket oftast är fallet med större djur och fåglar. I alla dessa fall gäller att man ska göra en kvalificerad gissning var fyndet befann sig vid observationstillfället och ange den minsta radie (noggrannhet) som man kan vara säker på att fyndet befann sig inom.


Val av noggrannhet vid rapportering av många fynd inom ett givet område

Ett annat användningsområde för val av noggrannhet är om man t.ex. gör en artinventering på en äng eller i en skog (eller om man bara observerar många arter nära varandra). Då anger man koordinaterna för platsens mittpunkt och sätter radien (noggrannheten) efter hur stor platsen är. Då kan alla arter rapporteras på den här fyndplatsen och man slipper göra nya fyndplatser för alla specifika fynd.

Observera att valet av noggrannhet inte ska användas för att skydda fyndet. 

 

Hur redigerar jag en fyndplats?

Redigering av fyndplatser görs på Artportalen.se under Mina sidor > Fyndplatser. Välj den fyndplats du vill redigera genom att söka upp den i kartan och klicka på den gula punkt som representerar den fyndplats du vill redigera. Här kan du ta hjälp av textsökningen (Navigera i kartan) till höger om kartan. Ett annat sätt att redigera fyndplatsen är att gå till avsnittet under (Fyndplats) och fliken Mina sidor där dina fyndplatser finns.

Ändra fyndplatsens namn

Tryck på knappen Redigera och ändra namnet.

Ändra fyndplatsens noggrannhet

Tryck på knappen Redigera och ändra noggrannheten.

Koppla till huvudlokal/byta till annan huvudlokal

Tryck på knappen Redigera och klicka sedan på länken Ändra under rubriken Ingår i.

Flytta fyndplats

Detta görs enklast med ikonen längst till höger ovanför kartan. Klicka och dra fyndplatsen till önskad plats på kartan och släpp. Det går också ändra positionen genom att trycka på knappen Redigera och ange nya koordinater manuellt. 

Ändra brytpunkter på polygon

Aktivera polygonikonen med röd punkt och pil (näst längst till höger) ovanför kartan och dra i polygonhörnen för att ändra utseendet på polygon-fyndplatser.

 

Hur tar jag bort en fyndplats?

Möjligheten att ta bort en fyndplats finns endast på Artportalen.se under Mina sidor > Fyndplatser. 

Observera att du endast kan ta bort en fyndplats som du inte har rapporterat några fynd på. Om du har fynd rapporterade på den fyndplats du vill ta bort behöver du först flytta dem till en annan fyndplats. Läs under avsnittet Hur flyttar jag fynd från en fyndplats till en annan?

När detta är gjort kan du klicka på Ta bort och därmed raderas fyndplatsen. Du kan behöva ladda om kartan. Pricken kan finnas kvar en tid.

 

Hur flyttar jag fynd från en fyndplats till en annan?

Det är möjligt att flytta samtliga fynd från en fyndplats till en annan genom att i Mina fyndplatser markera en fyndplats och klicka på Flytta fynd. Välj sedan i kartan den fyndplats som fynden skall flyttas till och klicka på Flytta. Samtliga av ens egna fynd flyttas. Om andras fynd finns på fyndplatsen kommer dessa inte att påverkas (gäller endast allmänna fågellokaler).

Flyttning av fynd kan endast göras på Artportalen.se. 

 

Vad är shapefiler?

Shapefiler är filer som har information om en eller flera geografiska ytor. I Artportalen kan du använda shapefiler för import av en eller flera ytor för att skapa fyndplatser som det sedan går att rapportera fynd på. Det går även att ladda in en shapefil som innehåller en enskild yta för sökning av fynd som rapporterats på fyndplatser som ryms inom denna yta.

De shapefiler som används i Artportalen är zip:ade (komprimerade mappar) med ett antal filer som tillsammans har all information om filens yta, koordinatformat, ingående parametrar m.m. De filer som behöver vara med i den zip:ade filen är: "shp", "dbf", "prj", "shx" och "cpg". Se Skapa komprimerad shapefil.

Skapa komprimerad shapefil

För att skapa komprimerade shapefiler markerar man alla ingående filer i filhanteraren. Sedan skickar/sparar man filerna i en Komprimerad mapp för att skapa zip-filen. Tillvägagångssättet kan se lite olika ut beroende på operativsystem. Filformaten som måste finnas med i den zip:ade filen är: "shp", "dbf", "prj", "shx" och "cpg".

Filer som ska användas för sökning kan bara bestå av en yta. Filer med ytor som ska användas för att skapa fyndplatser kan innehålla många fler ytor.

Komprimeringen ska resultera i en mapp som har samma namn som de ingående filerna med filformatet ".zip".

Artportalen hanterar bara Shape Geometry Type = "POLYGON".
Andra typer t.ex. POLYGON Z och POLYGON ZM fungerar inte i Artportalen.

 

Import av shapefil för sökning

Sök med shapefil

I Sök fynd >> Geografi går det att välja alternativet Sök med karta/yta. Där kan man antingen rita in en yta med ett verktyg i kartan eller så går det att importera en yta i form av en Shapefil. Shapefilen som används vid sökning ska vara en zip:ad (komprimerad map) som innehåller alla de filer som tillsammans har all information om ytan/polygonen (Se: Skapa komprimerad shapefil).

Artportalen hanterar bara Shape Geometry Type = "POLYGON".
Andra typer t.ex. POLYGON Z och POLYGON ZM fungerar inte i Artportalen.

Under kartan finns Importera polygon (zip). Via knappen Bläddra söker du fram och väljer den zip:ade shapefilen med ytan som du vill använda för sökning.

Klicka på knappen Visa polygon för att se den importerade ytan i kartan. Att du valt en yta för sökning visas i Karta/yta genom en blå knapp med texten "En yta/polygon begränsar sökningen".

 

Importera fyndplatser (shapefiler)

Importera fyndplatser (shapefiler)

Funktionen för import av fyndplatser (ytor eller punkter) från en shapefil finns under Mina sidor > Importera fyndplatser på Artportalen.se. Om man har en roll med administrativ redigeringsbehörighet i systemet når man även importfunktionen via fliken Administrera.

Till skillnad från import av shapefil för sökning, så går det i importen av fyndplatser att importera flera olika ytor eller punkter från samma shapefil.

I filen måste varje fyndplats  ha ett unikt namn. Om det är punkter som importeras måste det även finnas med information om fyndplatsens noggrannhet (radie i meter från mittpunkten). Vid importen är det även möjligt att importera text till ett kommentarsfält för fyndplatsen. Om importen kopplas till ett projekt går det även att få med ett unikt ID-nummer (Extern ID) för fyndplatsen, utöver namnet. Eventuell kommentar och Extern ID är inte obligatorisk information.

Välj shapefil

Sök fram den fil du vill importera via Bläddra. Om du vill koppla fyndplatserna till ett projekt väljer du det här innan du går vidare till nästa steg.

Matcha kolumner

Information om hur många ytor/fyndplatser som finns i filen som laddats in visas. Det framgår vilket koordinatsystem den är i och filnamnet.

I fältet Välj koordinatsystem visas det koordinatsystem som identifierats i shapefilen.

Välj i listan från vilket fält i shapefilens dbf-fil (databasfil) som Fyndplatsnamn ska hämtas. Det går även att välja att ladda med en Kommentar och ett Extern-id om fyndplatsen kopplas till ett projekt.

Se även: Skapa komprimerad shapefil och Vad är shapefiler?

Känsliga arter och skyddsklassning

 

Hur hanteras känsliga arter i Artportalen?

SLU Artdatabanken bedriver ett kontinuerligt säkerhetsarbete för att försvåra och motverka missbruk. De arter som bedöms som mest utsatta för hot i form av störning, insamling och förföljelse, hamnar på SLU Artdatabankens lista över skyddsklassade arter (för fåglar i regel begränsat till häckningsuppgifter).

Fynduppgifter för dessa arter hanteras mycket restriktivt och visas endast för rapportören, eventuella medobservatörer och under vissa förutsättningar behöriga personer för naturvårdsändamål och forskning.

Åtkomst till dessa uppgifter begränsas geografiskt och/eller taxonomiskt till vissa handläggare på berörda myndigheter samt till närmast berörda personer bland de ideella föreningarna, och regleras alltid med förbehåll för att inte sprida känsliga uppgifter vidare. I enskilda ärenden där fynduppgifter, efter sekretessprövning, lämnas ut till t.ex. konsulter eller forskare begränsas uttaget alltid taxonomiskt och/eller geografiskt för att undvika onödig exponering av känsliga arter. Vilka ges behörighet till Artportalens skyddsklassade/dolda fynduppgifter?

Fynduppgifter för skyddsklassade arter går att söka fram i s.k. diffuserade kartor som endast visar om arten rapporterats inom ett fördefinierat geografiskt område (ruta) eller inte. Rutornas storlek beror av vilken skyddsklass de har:

  • Skyddsklass 3: 5 x 5 km
  • Skyddsklass 4: 25 x 25 km
  • Skyddsklass 5: 50 x 50 km

Fynd som rapporterats senaste månaden är inte med i de diffuserade kartorna. De är dessutom grupperade per månad för att det inte ska vara möjligt att räkna ut var de finns i rutan.

 

Vad innebär det att en art är skyddsklassad?

För att bemöta olika typer av hot (t.ex. störning, insamling och förföljelse) mot känsliga arter har SLU Artdatabanken infört en restriktivitet i hanteringen av fynduppgifter för denna typ av arter, d.v.s. de är skyddsklassade.

Skyddsklassningen av arter syftar till att, med beaktande av svensk offentlighets- och sekretesslagstiftning, minska risken för hot som kopplar till ett offentliggörande av exakta fyndplatser för våra nationellt mest känsliga och utsatta arter. Skyddsklassningen görs av SLU Artdatabanken i samråd med expertkommittéer. Hur hanteras känsliga arter i Artportalen?

 

Varför lämnar SLU Artdatabanken ut dolda fynduppgifter om känsliga arter?

Vi är helt övertygade om att vetskapen om arterna är det bästa skyddet för dem. Ett konkret och vanligt exempel är när mark ska exploateras för t.ex. bostäder, vägar och vindkraftparker, då alltid en MKB (miljökonsekvensbeskrivning) görs. MKB:n är en analys av vilken påverkan ingreppet gör på miljön och ofta görs ett uttag från Artportalen som grund för denna. Om man då vet att en sällsynt orkidé växer där eller att havsörnar häckar i det aktuella området finns en god chans att stoppa eller flytta bygget, inte annars. Många exempel finns från verkligheten när data i Artportalen legat som grund för sådana här konkreta naturvårdsinsatser. Samtidigt är vi fullt medvetna om att många arter är utsatta för direkt hot, t.ex. störning, insamling och förföljelse, vilket gör det direkt olämpligt att visa fynduppgifterna för dessa arter publikt. Därför skyddsklassar vi dessa arter, vilket för Artportalens del innebär att dessa fynduppgifter döljs publikt och endast visas för dem som har behörighet att se dem.

 

Vilka ges behörighet till Artportalens skyddsklassade/dolda fynduppgifter?

De skyddsklassade fynduppgifterna är dolda för publik visning och visas i systemet endast för rapportören, eventuella medobservatörer samt ett begränsat antal personer med utökad behörighet, främst naturvårdstjänstemän på länsstyrelser, Skogsstyrelsen och kommuner. I enskilda ärenden kan också etablerade naturvårdskonsultfirmor få tillgång till sådana data. I de fall myndigheten inte har möjlighet att själv utföra miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och förstudier läggs uppdraget nämligen ofta ut på en sådan konsultfirma. Ibland anlitar exploateringsföretaget konsultfirman direkt.

Fynduppgifter om arter som rapportören själv valt att dölja hanteras i enlighet med skyddsklass 3. 

 

Hur ser SLU Artdatabankens säkerhetsrutiner ut för utlämning av fynduppgifter om skyddsklassade arter?

SLU Artdatabanken ger endast åtkomst till fynduppgifter om skyddsklassade arter om det finns ett tydligt syfte som gagnar artbevarandet och naturvården. Åtkomsten begränsas så snävt som möjligt i fråga om geografi, tidsperiod och arter, och regleras alltid med överenskommelser eller avtal med förbehåll. Vårt säkerhetstänkande kring detta har utvecklats under de närmare tre decennier vi hanterat fynddata och vi har ett väl fungerande samarbete med berörda myndigheter, konsultfirmor, föreningar och privatpersoner. Vilka ges behörighet till Artportalens skyddsklassade/dolda fynduppgifter?

 

Vilka arter är upptagna på SLU Artdatabankens lista över skyddsklassade arter?

På sidan nedan finns länken till listan över de skyddsklassade arterna längst ner. 

 

Utökat skydd och undantag från skyddsregler

För samtliga arter aktiveras skyddet när häckningskriterium etc. anges i aktivitetsfältet, utöver detta aktiveras skyddet vid följande förutsättningar.

Vid behov kan ytterligare tillfälliga skyddsregler tillämpas för olika arter/lokaler men då detta inte är av löpande karaktär redovisas inte tillfälliga undantag på denna lista.

För verifierare

Grundprinciper för verifiering i Artportalen

SLU Artdatabanken har tagit fram grundprinciper för verifiering i Artportalen.

Bilder och media

Hur gör jag när bilden visas felvänd?

Artportalen har inget system för att läsa vilken orientering bilden har i dess inbäddade metadata. För att din bild ska visas rättvänd, kan du behöva rotera bilden i ett bildbehandlingsprogram. Spara sedan den rättvända bilden som en ny bild.

Kan jag fritt ladda ner bilder från Artportalen?

Nej, du har inte rätt att fritt hämta ner bilder/media från Artportalen för vidare publicering. Bilderna tillhör fotografen/upphovsman. Kontakta i första hand om möjligt respektive upphovsman om du får använda bilden. Övriga frågor om upphovsrätt kan ställas till SLU Artdatabanken via epost-adressen upphovsratt@artdatabanken.se.

Citering

Artportalen som helhet:
SLU Artdatabanken (publiceringsår). Artportalen. https://www.artportalen.se [nedladdningsdatum]

Exempel specifikt fynd:
SLU Artdatabanken (2023). Artportalen: Detaljerad fyndinformation. https://www.artportalen.se/Sighting/110157322 [2023-11-14]

Publicerad: 15 november 2024 - Sidansvarig: cecilia.nordstrom@slu.se
Loading…