Fjällräven är en art som det nu går bättre för efter intensiva åtgärder, men som på längre sikt ändå kan få det svårt i och med att klimatet blir varmare. De viktigaste hoten mot fjällräven är dels konkurrens med rödräven, som breder ut sig i fjällen, dels om det blir färre lämmelår.
Fjällrävens viktigaste bytesdjur är smågnagare, och det är under bra så kallade sorkår som fjällräven förökar sig som bäst. Sorkår har normalt inträffat vart tredje-fjärde år. Samma cykliska mönster syns i fjällrävens reproduktion; år med god tillgång på smågnagare innebär också att flera fjällrävsvalpar kan födas upp. Båda faktorerna antas vara relaterade till ett varmare klimat.
Fjällräven är anpassad till arktiskt klimat!
Fjällräven är väl anpassad till det arktiska klimatet bland annat genom att den har hårbeklädda trampdynor och en bra isolerande päls. Fjällrävens ben fungerar som värmeväxlare när det är kallt ute, vilket innebär att blodet vid trampdynorna har en mycket lägre temperatur än inne i kroppen. Färgen på pälsen kan antingen vara vit på vintern och brun på sommaren eller ibland blåsvart året runt. Fjällräven lever i 5–8 år och väger mellan 2,5 och 5 kg.
Fjällräv vintertid. Foto: Shahram Sherrri/Shutterstock.com
Hur lever fjällräven?
Fjällrävar är monogama, dvs. de håller ihop i par, men ibland kan två familjer flytta ihop i samma lya. De gräver lyor under marken där honorna föder sina ungar. Lyorna kan ha tiotals utgångar och används år efter år. Området runtom lyan är beväxt av frodigt gräs till följd av all spillning och alla matrester som fjällräven lämnar. Fjällrävarna parar sig i mars och ungarna föds i maj/juni. Ungarna stannar i närheten av lyan fram till hösten, varefter de vandrar iväg. En hona få upp till 18 valpar, men vanligen får hon 5–10 valpar. Under riktiga lämmel- eller sorkår föds många fjällrävar, men det är inte många som överlever kraschen i gnagarpopulationen som följer efter toppår.
Fjällrävsungar runt ett gryt. Foto: Magnus Ström
Historiskt har fjällräven förekommit i hela den svenska fjällkedjan, från Norrbotten till Dalarna. Numera förekommer den främst i fjällen i Västerbotten och Jämtland. Även om fjällräven föredrar fjällämmel, så är den inte kräsen i maten. Den äter vad den hittar, bl.a. andra smågnagare som sorkar, fåglar som ripor, grodor, ägg och kadaver. Den är även till stor del asätare och lever på resterna av vad andra har lyckats fånga. På sommaren kan det till och med stå fågelägg eller fisk på menyn beroende på vad som är tillgängligt.
Vilka åtgärder behövs?
Det pågående arbetet med att utfodra fjällrävar, främst under svaga gnagarår är betydelsefullt. I områden med fjällräv pågår också intensiv jakt efter rödräv.
Rödlistebedömning
Fjällräven är bedömd som kategori starkt hotad (EN) och är rödlistad eftersom det finns få individer kvar enligt D-kriteriet. Även 2015 var Fjällräven starkt hotad (EN).
Text: Henrik Thurfjell
