Rödlisteindex (RLI) speglar den hastighet med vilken arter beräknas dö ut och hur utdöendetakten förändras över tid. Tanken med RLI är att man med ett enda mått ska kunna få en överblick över situationen för de rödlistade arterna och bedöma om situationen förbättrats eller försämrats mellan rödlistebedömningarna.
Indexet bygger på arters rödlistekategorisering där de olika kategorierna viktas. RLI kan anta värden mellan 0 och 1 och om alla bedömda arter i en grupp hade livskraftiga populationer skulle indexet för gruppen ha värdet 1, medan om alla arter vore utdöda från landet skulle det ha värdet 0.
Rödlisteindex har tagits fram för vissa artgrupper för åren 2020, 2015, 2010, 2005 och 2000. En förändring av indexet över åren visar på en ökad eller minskad hastighet av förlust av biologisk mångfald. Om indexet har samma värde vid två olika tidpunkter, t.ex. år 2005 och 2010, innebär det inte att ingen förlust av biologisk mångfald skett under perioden utan att takten för den förlust som skett har varit konstant.
Enligt FN:s mål för att bevara biologisk mångfald framtagna för perioden 2011-2020 (de så kallade Aichimålen) ska det regionala utdöendet av kända hotade arter ha förhindrats och deras bevarandestatus, särskilt för de arter som minskar snabbast, varaktigt ha förbättrats till 2020. Rödlisteindex är ett av flera verktyg för att följa upp Aichimålen.
Läs om resultatet för rödlisteindex i rapporten Tillstånd och trender för
arter och deras livsmiljöer– rödlistade arter i Sverige 2020 s 11-12
Den svenska rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus i Sverige. Den baseras på en bedömning av enskilda arters risk att dö ut från landet. Bedömningen görs utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer och resulterar i att arten hamnar i en viss kategori.
Karin Ahrné, kontaktperson rödlistning
SLU Artdatabanken
karin.ahrne@slu.se 018-672683
Ulf Bjelke, kontaktperson rödlistning
SLU Artdatabanken
ulf.bjelke@slu.se 018-672614