Hur blir en art rödlistad?

Senast ändrad: 13 november 2024

Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters utdöenderisk och ger en överblick över tillståndet för Sveriges arter. Bedömningarna görs utifrån kriterier som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN). Kriterierna omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender, och inkluderar förändringar i dåtid, nutid och framtid. Det betyder till exempel att en vanlig art kan bli rödlistad på grund av att populationen minskat kraftigt och att arter som inte minskar, men som är sällsynta och har en mycket begränsad förekomst kan bli rödlistade. 

Alla arter som bedöms blir inte rödlistade. Arter som inte uppfyller något av kriterierna placeras i kategorin Livskraftig (LC). Alla rödlistade arter är inte heller hotade, utan det gäller endast kategorierna Sårbar (VU), Starkt hotad (EN) och Akut hotad (CR). Övriga kategorier är rödlistade.

 

För att arter ska bedömas på liknande sätt finns ett antal kriterier som avgör vilken kategori arten hamnar.

 Kriterierna A-E

 

A Populationen minskar kraftigt Minst 15 % populationsminskning under 10 år eller tre generationer.

 

 

B Population med begränsad utbredning som minskar Litet utbredningsområde (<40 000 km2) eller liten förekomstarea (<4 000 km2) samt minst 2 av 3 underkriterier: 1. Kraftig fragmentering eller få lokalområden, 2. Fortgående minskning, 3. Extrema fluktuationer dvs. att det varierar mycket.

 

C Populationen är liten och minskar (<20 000 individer).

 

D Populationen är mycket liten (<2000 individer) eller har mycket begränsad förekomstarea (<40) km2  vilket gör arten känslig för påverkan eller slumpfaktorer. Inte nödvändigtvis någon pågående minskning).

 

E Utdöenderisk i siffror Kvantitativ analys av utdöenderisk, Population Viability Analysis (PVA), indikerar minst 5 % risk att arten dör ut inom 100 år.

 

Så här går det till

Expertkommittéerna bedömer ett urval av alla arter.
Arter som inte bedöms placeras i kategorin Ej bedömd (NE). I kategorin Ej tillämplig (NA) placeras arter som inte är inhemska, har oklar taxonomi eller är tillfälliga besökare. Arter som bedöms men inte uppfyller något av kriterierna placeras i kategorin Livskraftig (LC).

Resterande arter blir rödlistade. I kategorin Kunskapsbrist (DD) placeras de arter som vi i dagsläget saknar kunskap om. Arter i kategorierna Sårbar (VU), Starkt hotad (EN) och Akut hotad (CR) benämns som hotade och arter i kategorin NT (Nära hotad), är som benämningen visar, på gränsen till att vara hotade. Arter som placeras i kategorin Nationellt utdöd (RE) bedöms vara utdöda från landet.

Hur blir en art rödlistad?

Fakta:

Den svenska rödlistan är en sammanställning av enskilda arters utdöenderisk och ger en överblick över tillståndet för Sveriges arter. Bedömningarna görs utifrån kriterier som utvecklats av den internationella naturvårdsunionen (IUCN). Kriterierna omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender, och inkluderar förändringar i dåtid, nutid och framtid och resulterar i att arten hamnar i en viss kategori.

Det betyder till exempel att en vanlig art kan bli rödlistad på grund av att populationen minskat kraftigt och att arter som inte minskar, men som är sällsynta och har en mycket begränsad förekomst kan bli rödlistade. 

Rödlistan är ett av de underlag som används för att göra prioriteringar inom naturvården. Den bidrar med kunskap för att nå upp satta miljömål och är till hjälp för att identifiera och prioritera naturvårdssatsningar.

Nästa rödlista publiceras 2026.


Kontaktinformation

Karin Ahrné, kontaktperson rödlistning
SLU Artdatabanken
karin.ahrne@slu.se 018-672683

Ulf Bjelke, kontaktperson rödlistning
SLU Artdatabanken
018-672614

Anna Westling, projektledare Rödlista 2025
SLU Artdatabanken
anna.westling@slu.se, 018-672227